Känner ni inte er feminiserade och allmänt handfallen nu när ni har blivit reducerade till nivån där ni spendera merparten av er tid till att gnälla, höja ögonbrynnen, rulla ögonen, skvallra, fördömma, må illa, se ned på, avundas och annat ineffektiva reaktioner till dagens "sjuka" samhälle. Detta gör ni självklart samtidigt som ni citerar olika artiklar från självaste "ZOG median" (som ni paradoxalt föraktar)
Finns det överhuvudtaget någon strategi i kampen mot "förintelsen av svenskheten", eller är det här allt vi kommer att bevittna från den fronten?
Är FB och SD dom ultimata vapnen i denna kamp?
Frågeställning:
Varför inte skapa arenor för att göra er röst hörda (hint: media), gör insamlingar, köp upp inflytelserika politiker ungefär som självaste "ZOG" är bra på, beväpna er, ockupera och säkra landsområden, angripa fiendens nyckelpositioner. Poängen är givetviss att skaka om den dödliga etablissemanget och rädda svensken, värför finns ingen riktig utbrett offensiv?
Eller ni kanske inte vill ha resultat, gnällandet får duga, allt annat är inte värt det, eh?
Jo jag förstår, jobbet är viktig, volvon är viktig, den gula trävillan är alldeles för viktig, semestern är viktig, och självklart veckornas höjdpunkt lördagshandel och supandet är för viktiga för att gå miste om.
Hade ni själva trott på "förintelsen av svenskar" som ni propagerar här varje dag så hade ni gjort uppoffringar, eller hur?
Stackars fega "realister"
Antingen så tror ni inte på domedagsscenarion ni målar up eller så tycker ni det inte är värt att göra uppoffringar för att rädda den svenska rasen.
I vilket fall bådar det inte gott för er.