Stridsfordon 90

Och f.f.a. höjdtäckningen, vilket snabbt blir ett problem.
Vidare så kan vi i framtiden mycket väl få se mycket dyrare drönare, eftersom dagens kommersiella drönare är lätta att störa ut för en fiende som är väl utrustad för att hantera drönare.

Så även mindre militära drönare kan i framtiden komma att kräva riktad datalänk, IFF-system för att inte slås ut av egna luftvärns/telekrigs/jaktdrönarresurser, signaturanpassning, högre hastighet och manöverförmåga för att undvika jaktdrönare o.s.v.

D.v.s. en liknande utveckling som vi har sett på bemannade flygplan från 1914 till idag, samma utveckling som vi har sett på jagare, på stridsvagnar o.s.v.

Detta i sin tur kommer att göra drönarna dyrare och därmed mera robotvärdiga mål. Men under överskådlig tid, så tror jag att laser och störsändare kommer att vara bland de viktigare antidrönarvapnen.

Det är bara att inse att vi går mot en framtid där slagfältet domineras av stora mängder drönare i större fågelstorlek som med hjälp av AI söker av slagfältet i jakt på fientliga mål att självmordsangripa. Dessa kan inte störas ut eftersom de inte kommunicerar med egna sidan utan är helt självständiga. De slås inte ut med robotar som är dyrare än drönaren och att skjuta automatkanon mot dessa kräver först att man upptäcker dom och med tanke på hur små dom är låter detta sig inte enkelt göras.

Hur gör djuren? Jaktdrönare som ryttlar över stridsområdet och som tvärdyker och hugger den fientliga drönaren? Har sett en falk ta en duva och det imponerade.

1. Akan av CV9040 typ är för närvarande antagligen det bästa sättet att slå ut drönare. En av anledningarna till att man gick ganska långt för att få in en L70 kanon var inte bara att rören fanns utan för att Kanonen är överdjävlig på luftmål och man dels visste att politikerna på den tiden gillade flyg, flyg som inte skulle finnas tillgängliga i en krigssituation samtidigt som samma politiker kraftfullt underprioriterade det svenska luftvärnet.

2. Ormens position om höjdtäckning till 45 grader handlar mest om dennes erfarenheter av CV90 är begränsade till infanteripluton och utan luftförsvarsfunktioner. Då är Ormens uppfattning väldigt rationell medan den i en verklig situation så täcks ytan över 45 grader av andra vagnar eller t.o.m. de berömda lvkv90-vagnarna.

3. Tanken med montaget av kanonen var alltså också att framtida system skulle kunna använda kanonen som luftvärnskanon. Infanteri-CV90 skulle alltså få ungefär samma system som finns i stridshelikoptrar med kanonassistans, 5km FLIR och datorstöd för undersökning av FLIR-rymden. Sammantaget blir det en mycket kraftfull luftförsvarspjäs helt kapabel att hantera alla former av hotbilder som svenskt flyg eller kända drönare för tillfället kan presentera. En AESA-radar stödd L70 med "dyr ammunition" kan säkerligen bekämpa drönare på upp till 5-8km avstånd så länge det handlar om nutida moderna drönare.

4. Systemet måste földaktligen moderniseras i framtiden.

5. Färdigflashbackat!

Förutom det faktumet att när man har sensorer och AI som gör att man kan bygga drönare i fågelstorlek som självständigt kan identifiera mål på marken så kan vi även bygga sensorer på fordon som enkelt kan identifiera flygande drönare i fågelstorlek. Och självständigt slå ut dessa.

För den delen så blir det effektivaste motmedlet en "jaktdrönare" något större än fågelstorlek som är beväpnat med ett hagelgevär. Eller helt enkelt utbilda enskilda soldater i lerduveskytte och sätt ett pumphagel under pipan.

Två nya varianter kommer att tas fram i o m det pågående upgraderingsprogrammet:

https://www.fmv.se/aktuellt--press/a...ridsfordon-90/

Finns sikten att sätta på vanlig ak som beräknar framförhållningspunkt på drönare (även när de flyger annat än rakbana) som gör att en skytt kan ta ner en drönare med 1-2 skott.

Är det 900 miljoner för utveckling enbart eller får man även färdiga fordon för den summan? Framgick dåligt av texten.

Med tanke på priset så ingår nog ett antal färdiga fordon.

Om första vagnarna levereras redan 2023 så måste det ju ha varit något projekt som varit på gång ett tag och att man nu går ut officiellt med det hela?

Bygget måste ju ha pågått ett tag kan jag tänka mig.

Ettersom BAE samarbeider med Ritek i Levanger så ligner nok vognene mye på de som leveres til Norge. De fleste av de vognene er levert.

https://www.baesystems.com/en/articl...r-swedish-army

Vi ansågs behöva 40 st men det biddé bara 20 st i två varianter. Som ska baseras på CV90A. Förhoppningsvis får de väl 16 liters motorn åtminstone. Då modellerna även behöver starkare motorer. För att trimma de äldre 14 liters ca 50 hk räcker väl inte.

Sedan ska vi bygga 20 st GRKPBV baserat på CV9040B. Så egentligen får vi nu 40 st mindre stridsfordon än vad vi tidigare har anset oss behöva.

Så det är dags att göra ett övervägande. Modernisera Cv9040B med MK III chassin. Och bygg så många IFV som möjligt av de vi har. Köp även resterande 20 st eller fler MK IV för framtida beväpning. Vi kan även köpa de kvarvarande 18 st NL9035. Eller börja titta på alternativ.

De 14 st LVK90 som inte har fått REMO bör givetvis få detta. Sedan är frågan om de även som demonstratorn ska kunna skjuta under gång. Eller om det räcker med en komplettering av två Manpads vid sidan av tornet. Då LVKV90 redan har radar som förbättrar möjligheterna att hitta mål.