Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2008-11-02, 15:34
  #1
Medlem
Imirons avatar
Låt oss anta att du har en son som är i 20års åldern. Själv är du för gammal för att strida.

Sverige blir angripet av Ryssland (nu ska vi inte disskutera om scenariot är troligt, om ni tycker det är så hemskt så kan ni tänka er ett annat land och en annan anfallare. Det är oviktigt.) och 20åriga män förväntas strida för Sverige. Anser du att DIN son bör delta i striderna?


Vi kan ta olika scenarion.

1. Din son blir inkallad. Han skall tjänstegöra vid fronten. Bör han skita i kallelsen och fly till UK eller något?
2. Din son är inte inkallad. Men bör han ändå anmäla sig frivilligt?
3. Sverige har avskaffat pliktlagen, allt försvar är frivilligt, skall din son delta i försvaret? (medveten om att 2 och 3 är nästan samma).

Ni kan även svara på om ni tycker det är hans plikt att delta om Sveriges militär blir mobiliserad för att strida i Finland eller Baltikum (försvarstrider).

Svar som "det är upp till min son" är oviktiga. Även om det är upp till din son att avgöra, kan du fortfarande anse något, även om du inte säger det till din son.

Observera att i samtliga scenarion så är det ingen jävla walk in the park. Det är ett blodigt jävla krig med stora förluster. Många kistor blir det.
Citera
2008-11-02, 15:41
  #2
Medlem
trovallas avatar
Hoppas en "son" i tjugåårsåldern får svara, jag anser att det är alla stridsdugliga mäns skyldighet att försvara landet dess befolkning. Strida i Finland säger jag också ja på eftersom jag är Finsk medborgare så vore det bara rätt att strida där

Hade satt mig på tåget mot fronten även om jag inte blivit inkallad hade sökt frivilligt.
Citera
2008-11-02, 15:42
  #3
Medlem
sprithitlers avatar
Försvaret av fosterjorden är varje vapenför mans plikt. För mig känns det självklart att själv fara till fronten och att skicka en eventuell son att göra sin plikt för fäderneslandet. Till strider i utlandet såvida det inte är ett led i försvaret av fosterjorden är däremot uteslutet. Är inte Sverige angripet skall Sverige inte heller delta i krig. Svenska frivilliga skall givetvis stödjas i att hjälpa Finland då deras sak faktiskt alltid är och alltid har varit vår.
Citera
2008-11-02, 15:43
  #4
Medlem
FreeThinkers avatar
Misstänker att jag inte hade velat att min son gick i krig men det hade varit upp till honnom. Själv hade jag ryckt in.
Citera
2008-11-02, 15:44
  #5
Medlem
skinner5000s avatar
Jag hade själv ställt upp både i konventionellt krig och gerillakrigföring med mina civila vapen.

Nu har jag inga barn så ta det i beaktning, men jag hade väll hoppats på att han hade ställt upp om han var frisk (mentalt och fysiskt) samt hade åldern inne men jag hade knappast tvingat.
Citera
2008-11-02, 15:45
  #6
Medlem
i helvete eller. Jag har inte röstat på den här regeringen eller nån tidigare regeringen som kör(t) det här landet rakt åt helvete.

Fan heller att jag ska ha som plikt att försvara ett land som bryr sig mer om en massa ''flyktingar'' från mellanöstern än sina egna gammlingar.
Specielt inte nu när dom lagt ner hela försvaret och vi inte kommer ha en snöbolls chans i helvetet.

Försvarar jag sverige är det för att jag är så jävla schysst.

Nu svarar jag som ''son'' då.
Citera
2008-11-02, 15:57
  #7
Medlem
I över huvud taget motsätter jag mig naturligtvis att lösa konflikter med våld. Om jag vid den åldern haft en son hade jag motsatt mig att han stred.

Att han däremot gick med i någon form av icke våldsnyttjande motsståndsrörelse och eventuellt riskerade livet hade jag kunnat acceptera.
Citera
2008-11-02, 16:06
  #8
Medlem
Jag är själv i 20-årsåldern och vet att min far inte hade motsatt sig mitt deltagande i landets försvar, men att han nog skulel vara fan så orolig. Personligen skulle jag antagligen känna på samma sätt. Vi hör hit, det är vår identitet och om någon tar den från oss, vad ska vi då göra?
Citera
2008-11-02, 16:14
  #9
Medlem
trovallas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mansig
I över huvud taget motsätter jag mig naturligtvis att lösa konflikter med våld. Om jag vid den åldern haft en son hade jag motsatt mig att han stred.

Att han däremot gick med i någon form av icke våldsnyttjande motsståndsrörelse och eventuellt riskerade livet hade jag kunnat acceptera.

Men om andra sidan är beväpnad hur skall ni lösa detta fredligt, gå runt med demonstrationsplancher?
Citera
2008-11-02, 16:17
  #10
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av trovalla
Men om andra sidan är beväpnad hur skall ni lösa detta fredligt, gå runt med demonstrationsplancher?
Det går att infiltrera, sabotera, störa radiosignaler och hur mycket som helst för att försvåra det väldigt mycket för fienden och jag skulle föredra att man eftersträvar att i bästa möjliga mån nyttjar sådana metoder i händelse av krigsutbrott.
Citera
2008-11-02, 16:26
  #11
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Mansig
Det går att infiltrera, sabotera, störa radiosignaler och hur mycket som helst för att försvåra det väldigt mycket för fienden och jag skulle föredra att man eftersträvar att i bästa möjliga mån nyttjar sådana metoder i händelse av krigsutbrott.
Att sabotera kan ju knappast ses som fredligt. Men visst de finns mycket att göra tex kan man va fotograf,sjukvårdare chaufför osv. Men nån måste ju alltid slåss.
Citera
2008-11-02, 16:29
  #12
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Fistor
Att sabotera kan ju knappast ses som fredligt. Men visst de finns mycket att göra tex kan man va fotograf,sjukvårdare chaufför osv.
Jag ser det som en mer fredlig lösning än att döda massa människor.
Citat:
Men nån måste ju alltid slåss.
Jag tycker att männskligheten snart borde evolvera så mycket att vi lär oss att det finns viktigare saker att döda varandra därför att bli blir osams.

Krig är bara vad som skedde i sandlådan då någon tog ens spade eller liknande, fast krig omfattar större proportioner.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback