2008-10-30, 21:46
#1
Ålder: 17
Kön: Man
Längd: 193 cm
Vikt: 85 kilo
Drog: Stilnocts
Dos: 8 st a 5 mg (40mg)
Alkohol: 50 cl mjöd och 1 (finsk) shot vodka
Kvällen började med att jag tog mig till min kompis där det skulle vara fest. Jag drack lite med vänner innan jag svepte i mig 5 piller och väntade. Mycket skratt och en snappsvisa hann sjungas Innan det var dags för mig och en till att hämta två kompisar vid stationen. På vägen kände jag hur jag började bli lite snurrig. Strecken på vägen lyfte lite och dansade med mig. Plötsligt såg jag något hemskt! Gatlyktorna lystes inte upp av el! Dom hade fångat älvor och stoppat i dem! Det var ju enda förklaringen! Snabb armgång tog mig upp i den närmaste lampan och tittade in… nog var det älvor! Dessvärre kunde jag ju inte släppa taget och banka med händerna så jag började skalla lampan! Efter ett tag ropade min kompis under mig. Med lite armgång kom jag ner och vi gav oss iväg för att hämta folket. Plötsligt kändes det som vi gjjort allt innan! En deja vu känsla som inte liknande nått jag någonsin känt sköljde över mig och allt alla sa och allt vi gjorde kändes som det hänt minst en gång! Jag tittade länge på en av kompisarna och direkt när han sa nått kunde jag inte hålla mig från att säga: ’
’Jag visste att du skulle säga det där!’’ efter det störde jag mig som fan på att jag visste vad alla skulle säga och skrek åt folk att dom skulle sluta säga samma sak om och om igen.
När vi kom hem till kompisen igen började jag fucka upp totalt. Jag tog resten av mina piller (tre) och sprang runt och skrattade och flummade. Jag föll bakåt på golvet och när kompisarna kom runt mig såg jaga tt alla hade fått flera huvuden och talade i stereo till mig. Jag skrek till och gick ut på en snabb promenad. Vägen skiftade lite i färg men annars gick det bra. När jag träffade kompisarna igen blev allt sjukt min kompis var en pokemon och jag kastade tennisbollar på honom i försök att fånga honom. Jag ville slåss med alla tills mina kompisar övertygade mig om att det inte behövdes ’’Du har redan slagits mot alla! Du är mästaren!!’’ Världen var gyllene jag var en vinnare och inget kunde bli bättre! Frukten lovsjöng mig och jag satt i folks knän och berättade om mina bravader! Det hela slutade med att mina vänner band fast mig i ett träd (jag förstod inte detta) där jag sov.
Kön: Man
Längd: 193 cm
Vikt: 85 kilo
Drog: Stilnocts
Dos: 8 st a 5 mg (40mg)
Alkohol: 50 cl mjöd och 1 (finsk) shot vodka
Kvällen började med att jag tog mig till min kompis där det skulle vara fest. Jag drack lite med vänner innan jag svepte i mig 5 piller och väntade. Mycket skratt och en snappsvisa hann sjungas Innan det var dags för mig och en till att hämta två kompisar vid stationen. På vägen kände jag hur jag började bli lite snurrig. Strecken på vägen lyfte lite och dansade med mig. Plötsligt såg jag något hemskt! Gatlyktorna lystes inte upp av el! Dom hade fångat älvor och stoppat i dem! Det var ju enda förklaringen! Snabb armgång tog mig upp i den närmaste lampan och tittade in… nog var det älvor! Dessvärre kunde jag ju inte släppa taget och banka med händerna så jag började skalla lampan! Efter ett tag ropade min kompis under mig. Med lite armgång kom jag ner och vi gav oss iväg för att hämta folket. Plötsligt kändes det som vi gjjort allt innan! En deja vu känsla som inte liknande nått jag någonsin känt sköljde över mig och allt alla sa och allt vi gjorde kändes som det hänt minst en gång! Jag tittade länge på en av kompisarna och direkt när han sa nått kunde jag inte hålla mig från att säga: ’
’Jag visste att du skulle säga det där!’’ efter det störde jag mig som fan på att jag visste vad alla skulle säga och skrek åt folk att dom skulle sluta säga samma sak om och om igen.
När vi kom hem till kompisen igen började jag fucka upp totalt. Jag tog resten av mina piller (tre) och sprang runt och skrattade och flummade. Jag föll bakåt på golvet och när kompisarna kom runt mig såg jaga tt alla hade fått flera huvuden och talade i stereo till mig. Jag skrek till och gick ut på en snabb promenad. Vägen skiftade lite i färg men annars gick det bra. När jag träffade kompisarna igen blev allt sjukt min kompis var en pokemon och jag kastade tennisbollar på honom i försök att fånga honom. Jag ville slåss med alla tills mina kompisar övertygade mig om att det inte behövdes ’’Du har redan slagits mot alla! Du är mästaren!!’’ Världen var gyllene jag var en vinnare och inget kunde bli bättre! Frukten lovsjöng mig och jag satt i folks knän och berättade om mina bravader! Det hela slutade med att mina vänner band fast mig i ett träd (jag förstod inte detta) där jag sov.
. Men helt seriöst så är finnar inte speciellt sprittåliga. Man dricker dom ju under bordet rätt lätt. Vissa Svenskar däremot kan ju hälla i sig oekonomiska mängder varje helg.
