Citat:
Halloj!
Jag är personligen inte troende och är det av många skäl. En av dem är en filosofisk anledning som jag inte kan komma över. Jag är därför intresserad av hur ni andra ser på saken. Det berör, som titeln anger, hur guds allsmäktighet spelar in med den påstådda kärleken.
Följande argument/exempel i någon form har getts många gånger av Hitchens eller Dawkins och har verkligen fastnat hos mig som en torr och tråkig akademiker. Vad anser ni om det och vad är er tolkning?
Exempel: låt oss anta, vilket jag tror att väldigt många håller med om, att det är ont enligt vårat etiska system att aktivt döda barn eller se hur barn dör och inte kliva in och försöka göra något. Låt oss också anta att gud är allsmäktig och älskar mänskligheten. I denna situation med barn som dör måste man kolla dessa implikationer separat.
1) I och med att detta händer ostört och gud inte ger sig in och förhindrar detta (snarare uppmuntrar i t.ex gamla testamentet) kan den inte vara god enligt vår etiska kod eller älska mänskligheten, alltså måste gud vara ond givet att den kan försöka uppenbara sig i verkligheten och påverka.
2) Antag i fall 1) att guden inte kan påverka vad som händer på något sätt, även om den "velat". Detta skulle då innebära att även om guden älskar sin skapelse inte är allsmäktig.
Då kommer frågan, varför ska vi följa en gud som inte kan vara allsmäktig eller "god" alls? Argument som någon sorts "guds vägar äro outgrundliga" eller referenser till en divina ethica som övergår mänskligt förstånd går bort. Vad är konkreta argument för att en gud som i någon bemärkelse inte kan vara allsmäktig eller älskvärd ska dyrkas?
Jag är personligen inte troende och är det av många skäl. En av dem är en filosofisk anledning som jag inte kan komma över. Jag är därför intresserad av hur ni andra ser på saken. Det berör, som titeln anger, hur guds allsmäktighet spelar in med den påstådda kärleken.
Följande argument/exempel i någon form har getts många gånger av Hitchens eller Dawkins och har verkligen fastnat hos mig som en torr och tråkig akademiker. Vad anser ni om det och vad är er tolkning?
Exempel: låt oss anta, vilket jag tror att väldigt många håller med om, att det är ont enligt vårat etiska system att aktivt döda barn eller se hur barn dör och inte kliva in och försöka göra något. Låt oss också anta att gud är allsmäktig och älskar mänskligheten. I denna situation med barn som dör måste man kolla dessa implikationer separat.
1) I och med att detta händer ostört och gud inte ger sig in och förhindrar detta (snarare uppmuntrar i t.ex gamla testamentet) kan den inte vara god enligt vår etiska kod eller älska mänskligheten, alltså måste gud vara ond givet att den kan försöka uppenbara sig i verkligheten och påverka.
2) Antag i fall 1) att guden inte kan påverka vad som händer på något sätt, även om den "velat". Detta skulle då innebära att även om guden älskar sin skapelse inte är allsmäktig.
Då kommer frågan, varför ska vi följa en gud som inte kan vara allsmäktig eller "god" alls? Argument som någon sorts "guds vägar äro outgrundliga" eller referenser till en divina ethica som övergår mänskligt förstånd går bort. Vad är konkreta argument för att en gud som i någon bemärkelse inte kan vara allsmäktig eller älskvärd ska dyrkas?
Jag tycker att den populärateistiska frågeställningen är ytlig och endast tjänar syftet att göra frågan till cirkuskonst. Hitchens och Dawkins blir filosofiska gycklare.
Frågan är vad du själv vill få ut av debatten.
Gud bör ses som ett högsta ideal som vi siktar på till att börja med, och knappast "någon" som ska komma och blanda sig i våra liv så att vi själva ska slippa ta ansvar.
"Allsmäktig" är ett ord som brukar trivialiseras ja, typ att man kan lyfta ett oändligt stort berg eller dylikt fånigt. I själva verket är det kopplat just till Gud som det högsta och det mest grundläggande.
A och O.
Ska vi leka med ord så kan vi ju göra det i en logisk riktning istället för en fånig.
Då kan man till exempel säga att allsmäktig är synonymt med axiomatisk.
Då får man att Gud är det som allt annat utgår ifrån. Vilket ju är en rimlig hållning.
Gud är naturens grundläggande ordning.
Tack så mycket herren
