Allt om ADD!

hur påverkas ens förmåga att uttrycka känslor om man har ADD?
är det vanligt att personen i fråga håller sina känslor inombords, glädje, ilska osv, och därför uppfattas som likgiltig?

jag har det all föda som jag inte gillar så har det nästan alltid varit något med konsistensen. jag har ofta problem med mat som är mjölig (potatis och olika äppelsorter) eller trådig (dåligt gjord jordgubbssylt)

bytet mellan "sommarkläder" och "vinterkläder" är märks av men det tar typ 1 dag innan man blir van och man vill sätta på sig långärmad tröja trots att det är +20 ute.

edit:reagerar ni också på hög ljudvolym?


jag tror det beror på från person till person men för mej så har jag märk att jag har hållit till baka mycket på de negativa känslorna mycket om jag märker att jag börjar bli ledsen så döljer jag det med att se likgiltig ut. förbannad har jag aldrig varit så jag vet inte hur jag ska agera om ett sådant tillfälle kommer.

Ja, fast när jag arbetar, kollar på film, läser eller försöker koncentrera mig på något räcker det att vanligt ljud stör mig grovt. Älskar när allt är tyst.

Edit: Musiken är värst, kan inte jobba alls då eftersom jag koncentrerar mig på texten istället. Men om jag bara lyssnar på musik och inte gör något speciellt diggar jag det. Någon mer som känner lika dant?

Jag undrar för att jag har insomni, och jag har i hela mitt liv haft svårt att koncentrera mig, läxor, skolan, yoga.. allt. Jag har alltid antagit att det beror på min sömnbrist, då jag alltid är utmattad och trött. ADHD har jag definitivt inte, då jag alltid är trött/utmattad. Men ADD kan jag tänka mig mycket väl, då jag nyligen insett mina narcisistiska drag, i kombination med koncentrationssvårigheterna.

Jag tänkte ringa min läkare imorgon och fråga honom om det skulle kunna vara ADD som gör att jag måste äta sömnmedicin för att kunna somna. Vad tror ni? Är det möjligt att ADD resulterar i insomni?

Nej, jag är inte ute efter laglig amfetamin, jag vill bara ha det om jag behöver det. Jag är inte bekväm med det faktum att jag behöver medicin för att kunna somna heller.

tack

Gick faktiskt kurs om ADHD och ADD i helgen. ADD är ju ADHD utan det hyperaktiva. Många likheter finns. Grejen är att om man har en bokstavskombo har kroppen svårt att ligga på samma nivå när det kommer till vakenhet. Kroppen hoppar upp och ner i vakenhet och detta resulterar i att man kan bli väldigt trött ibland och få väldigt svårt att sova ibland. Amfetamin gör att man lägger sig på en jämnare nivå och funkar bättre koncentrationsmässigt och sov/vakenmässigt.

Tror du att jag kan ha ADD? Jag har alltid haft bilden av mig själv som en person med abnormal intelligens, trots att jag varken är spektakulärt bra på mattematik eller fysik. Jag tycker att det jag lär mig i skolan är enkelt, men att studera inför prov är ett helvete, oavsett hur svårt provet är. Har jag en vecka på mig att plugga inför det, skjuter jag upp det några dagar, sen öppnar jag boken, läser en sida och tar in hälften av kunskapen, för att sedan intala mig att jag kan allt. Dagen innan provet sitter jag alltid från 18-04 med vad som känns som en ångest, praktiskt taget gråtandes över att jag inte kommer klara provet, trots att jag försökt läsa.

Skulle det också förklara varför jag känner mig som en zombie när jag vaknar? Och en sak till, "AD" Attention Disorder.. Jag hade väl ett större behöv av uppmärksamhet när jag var ett barn, 1-11 kanske. Idag känner jag knappt något behov av uppmärksamhet, men jag älskar att visa för vänner när jag är bra på något, t.ex. spela gitarr.

Just nu känner jag mig bara så jäkla glad över att möjligtvis hittat felet på mig, som gjort att jag varit deprimerad och ensam större delen av mitt liv. Jag ska gå till min läkare så fort han börjar jobbet idag.

Shit pommes!

ALLT du skriver stämmer in på mig också..precis allt...

Har en AD(H)D utredning på gång för tillfället, träffat läkaren för andra gången.
Fick göra lite tester, ett utan och ett med medicin (ritaline 20mg), fick fylla i diverse självskattningsskalor och prata om uppväxt, kriminalitet, missbruk etc.

Det lilla jag läst om dig får mig att tro att du har ADD, precis samma tecken som fick mig att tro att jag själv hade det.. Du ska absolut ta kontakt med din läkare så fort som möjligt, det kommer hjälpa dig från den dagen du gör det, och resten av ditt liv.

Det värsta med allting är att det känns som om livet kommer börja när medicinering/terapi kommer igång, att man slängt bort sitt tidigare p.g.a dålig kunskap på området.. Har man gått i 30 år och inte känt sig som en hel människa, att man inte kan slutföra ett jävla skit, att alla man ser runtomkring sig klarar så simpla ting som dygnsrytm, planering, ekonomi etc., medans en annan har en svart aura av strul omkring sig.

Kan uppdatera dig vad som händer på min ADD-front i form av möten med min läkare, så du vet vad du har att vänta, så uppdatera mig gärna om vilka steg du tar, vi hjälper varandra!

Kan förstå att du ångrar att du inte tog kontakt tidigare, har inte varit ett större fan av att leva heller. Är lyckligtvis bara 18 och en student nu. Men det hade varit jävligt skönt att upptäcka vid 15 årsåldern istället.

Japp, på "den tiden" var man dum i huvudet, och inget annat när man var ett ADHD-barn

"Intelligensen" som ni snackar om är inte endimensionell, jag upplever att de extremt djupa tankarna försvinner med amfetamin och man bli mer vaken och närvarande i tillvaron och inte lika grubblande. Kreativiteten och förmågan att se mönster försvinner det man istället får är allmän aktivitet och förmåga att mobilisera sig själv till att göra grejjer utan att tänka så mycket på det ens sociala skills ökar och man bli mer fokuserad på dom man pratar med.

Sådan har jag varit hela mitt liv. Vid 12 års ålder började jag med HTML och vid 15års ålder bemästrade jag högskoleprogrammering för PHP och ASP. (.NET var inte populärt då ^^)

Kan det vara ytterligare ett tecken på ADD?

Men man förlorar inte det tillståndet? Jag har spenderat många hundratals timmar på att filosofera nihilism och liknande. Myckte existensiella tankar och teorier. Vill inte förlora det.

Men det är bara de dagarna jag äter amfettaminet jag blir så som du beskrev? Annars kan jag gladligen vara den glada, djupa filosofen jag är de dagarna jag inte har skola/arbete.