Allt om ADD!

Det är bra att sätta upp långsiktiga mål också, problemet är när man sätter för höga krav från början och inte inom rimliga tidsgränser. Ett exempel är att jag alltid ville göra saker till 100%, typ om jag skulle städa ville jag städa varenda cm av lägenheten vilket gjorde att jag alltid gav upp efter fem minuter för att det kändes övermäktigt. Nu har jag lärt mig att strukturera och ta det i etapper, typ börja med att städa köket och så är jag bra som iaf har gjort det och nästa dag kan jag gå vidare med ett annat rum osv.

Något bra min KBT-terapeut lärt mig är göra följande listor:

1. Det här vill jag åstadkomma idag ( t ex äta frukost, diska osv)
2. Det här vill jag åstadkomma den här veckan (t ex boka tvättid, storhandla osv)
3. Det här vill jag åstadkomma inom en månad (t ex betala alla räkningar, börja träna osv)
4. Det här vill jag åstadkomma inom 1-2 år (t ex skaffa körkort, flytta hemifrån osv)

Och sen är det viktigt att inte klanka ner på sig själv om man nu inte lyckas göra allt på sina listor utan i stället se det positiva i vad man faktiskt har gjort.

Tjena, jag har under ett par dagar fått för mig att jag har ADD. Har suttit och kollat den här tråden och nästan allt som nämns stämmer in perfekt på mig. Har också flera gånger gjort ett ADD/ADHD och det visar att jag kan ha ADD. Har också sett att folk med ADD tycker inte om att ha tajta kläder på sig, t.ex. en tajt halsduk som ska vara extra jobbigt. Är det någon annan förutom jag som har det problemet?

Tack på förhand!

Perceptionsproblem såsom svårigheter vid taktil stimulering har egetnligen ingenting med diagnosen att göra. Dock finns det inom det spektrumet.

De flesta har drag av ADHD/ADD och ASD. De flesta har drag av touretts syndrom. De flesta har dock inte diagnoserna. Man blir utredd när svårigheterna blir ett hinder för den vardagliga funktionen.

så länge som dina svårigheter inte hindrar dig i din vardag så behöver du inte ha en diagnos. En stor del av befolkningen biter på naglarna (ett tics), en stor del av befolkningen kan stämma in på ADHD om man verkligen tänker på det. Men en väldigt liten del av befolkningen har så stora svårigheter att det påverkar din vardag.

Är väldigt säker på att jag har ADD, då verkligen allt som skrivs stämmer 100% överens med mig som person. Är något av en lättnad samtidigt som det tog mig ett år innan jag erkände det för mig själv. Hur som, nu har detta börjat få ett övertag över mig och mitt liv då jag är komplett jävla apatisk till absolut allt och kan inte längre ens göra de få saker som gav mig någorlunda ro förut. Väntar på en remiss i nuläget, men ska ut och resa själv i början utav mars och kommer därför inte ha någon nytta utav att träffa någon, och knappast något utskrivet. Frågan är bara om jag ens kommer orka/vilja/kunna förbereda mig för resan.

Har någon några tips på saker som underlättar och hjälper en att få en liten gnista till koncentration, eller så. Tar verkligen mot all hjälp som finns just nu, för min livssituation just nu fungerar inte på något sätt.

Skönt att du har erkänt för dig själv! ADD är inget hinder, det är en skillnad som man kan få hjälp med.

http://www.janssen.se/bgdisplay.jhtml?itemname=adhd_life&product=adhd är en sjukt bra grej. Det är lite som en "internetterapi", varje måndag, onsdag och fredag får du ett mail om att du ska gå in på programmet, och varje gång får du en övning eller ett tips eller någonting som kan hjälpa dig i vardagen. Ibland kan det vara hur du styr upp din ekonomi, ibland kan det vara avslappningsövningar, ibland bara allmänna vardagstips. Jag har kört nu i 8 veckor och har numera en städad garderob, tre välsorterade pärmar och bra strategier för att koppla bort vissa saker.

Det ska jag helt klart kolla in! Oftast går det helt ok, och jag får lite grejer gjort. Men sen vissa dagar, som igår, går jag helt i baklås och fastnar i hundra tankespår samtidigt och har direkt ingenstans att gömma mig . Något annat som gått i baklås är mitt känslosinne. Jag kan absolut inte känna något annat än ilska längre, vilket känns helsjukt.

Jag har pratat med min läkare om det där med känslor som inte visar sig, då det är något jag också funderat över. Han sa att eftersom det är svårt att säkerhetsställa samband och fakta och studier om neuropsykiatri finns inget definitivt svar, men om det är så att uppmärksamhetsstörningar beror på rubbningar som rör dopamin/serotonin/noradrenalin/adrenalin, är det naturligt att känslor störs/stängs av/rubbas eftersom det är dessa signalsubstanser som är grunden för känslor.

Blev lite rörigt och kanske inte var till någon hjälp, men i alla fall jag tycker det är skönt att få medicinska förklaringar

Ganska skönt att veta att det finns någon slags förklaring ibland.
Provade en övning från hemsidan du länkade, idag, och den fungerade bra när det kommer till att lugna. Dock är mitt största problem att jag lider utav någon slags depersonalisation och vill samtidigt inte göra ett skit med mitt liv. Som jag ser det finns det inget annat sätt att lindra själva apatin utan hjälp utav medicin?

Om jag förstått saken rätt finns det stora likheter mellan ADD och personlighetstypen INTJ. Vilka här har ADD och känner till er MBTI personlighetstyp?
Det verkar också som att många får en felaktig ADD-diagnos med denna personlighetstypen. Kan man till exempel vara säker på att man har ADD om medicinen fungerar? Kan det i så fall vara placebo i vissa fall som fått en fel diagnos?
Ni som har ADD, när ni gick i skolan kände ni att ni inte orkade plugga och när ni väl började så slutade ni efter 5 minuter för att det var så tråkigt/ville göra något annat?

edit: kan ni med ADD känna igen er i detta: http://intjcentral.com/the-compleat-idiots-guide-to-the-intj/ ?????

Är det någon som har något bra tips på hur man får motivation?

Hela lägenheten ser ut som ett bombnedslag. Grejer överallt, diskberg, pizzakartonger, kläder överallt, räkningar lite fint utspridda här och var. Inte ett enda rent plagg i princip.

Missade möten idag med arbetsförmedlingen med.

Det finns absolut ingen motivation till någonting, jag bara står och ser på när allt rasar.

Om ungefär två veckor får jag reda på om jag kommer få någon utredning eller inte.
Men jag är ytterst säker på att jag kommer få en då min psykolog till och "struntade" i att ge mig alla frågor kring add/adhd då dom andra resultaten var så avslöjande.

Någon som kan ge mig tips på hur jag finner motivation och kan snabba på själva utredningen? (Väntetid på 12 månader minst)

Mvh

Vad har INTJ för nytta om inte kan få ritalin efter en sån diagnos?

Jag har diagnosen ADD men kan någon här på något sätt bekräfta det?
Eller hur känner ni er? vad är typiskt betéende för dom som har ADD?