2008-10-08, 01:26
#1
Substans: 4-HO-MET
Dos: Okänd, runt 30 - 40 mg
Kön: Man
Ålder: 23
Vikt: Runt 80 kilo
Trippdjur och Gröna Vindar
Tänkte berätta om en resa jag hade här för en kanske 6 månader sen, en riktigt konstig upplevelse som jag aldrig lyckats återskapa med denna substans.
Det hela börjar med att jag kommer hem från att ha besiktigat bilen. Jag har under dagen bestämt mig för en liten tripp och eftersom jag kom hem tidigare än om jag hade varit kvar på jobbet så tänkte jag att tillfället var perfekt.
Häller ut innehållet av ziplock-påsen på mitt soffbord och mäter upp n liten hög. Sveper ner äcklet med vatten, och sätter mig i soffan för att invänta effekten. Ingening händer på ett tag och jag undrar om jag tagit tillräckligt. Kollar ner på soffbordet för att se var jag lagt påsen och märker att något är annorlunda.
Inte som tidigare
Ser att mitt vattenglas är alldeles skevt, att själva öppningen på glaset är ovalt och lutar åt höger. Känner i hela min kropp att denna tripp kommer att bli annorlunda. Vet inte hur jag vet men den känslan sköljer över mig. Skall sägas att jag alltid med denna substans känner obehag under uppgången, men inte denna gång.
De konstiga var att det enda jag märkte av trippen än så länge var det skeva glaset. Inget annat hade förändrats.
Minns att jag tänkte att det var jäkla skumt, men det löser sig nog snart. Slog på tv:n och datorn och började kolla på tv serien Life.
Annorlunda, Ljudet beter sig.
Kanske 10 minuter senare börjar de vanliga effekterna sätta igång, saker andas, mönster bildas på väggarna och så. Tittar upp på min taklampa och ser hur den blir större och sen mindre i snabb takt. Det är nu alla sakerna i mitt vardagsrum börjar röra sig efter samma mönster, de växer och förminskas i riktigt snabb takt. Mina blommor vrider sig runt sigsjälva i någon form av invecklad dans, och försöker sträcka sig över rummet.
Tänkte inte mer på det, det var ganska kul att se på. Fortsätter att titta på life när helt plötsligt min hörsel också börjar bete sig som min syn. Ljudet gick från normalt till "high pitch" till "low pitch" alltså snabbare och saktare hela tiden, med olika tonarter. Skrattade högt åt hur fånigt det lät när folk pratade på tv:n, förstod verkligen inte längre vad serien handlade om, men ljudhallucinationerna gjorde att det bara var roligt att lyssna.
Någon timme in.
Ljudet är helt sjukt, går knappt att koncentrera sig längre på vad dom pratar om på tv:n.
Helt plötsligt blåser det in en vind i rummet (fönstrerna var stängda). Saken med vinden är att jag kan se den, den är grön och uppbygd av fraktalmönster. Den flyger runt i rummet, genom min kropp, genom mitt huvud. Den brusar medans den flyger, och den växer sig större och större.
Tycker mig se en form av groda med världens största tunga upppbygd av fraktaler i denna vind. Det är grodan som är anledningen till att ljudet låter så konstigt, eftersom den har svårigheter att prata med sin stora tunga. Den ser riktigt rolig ut, och jag försöker kommunicera med den. Men den kan ju inte prata, utan rapar ur sig konstiga basljud.
Nu är jag helt borta ett tag, ALLT verkligen förändras i rummet. Till och med detaljer i tv serien rör sig och förändras. Minns speciellt hur huvudpersonens pupiller har formen av kortleksruter, som blir större och mindre hela tiden. Grodan är kvar i vinden, och med sig har den en hund och en häst. Dessa ändrar färg och form hela tiden, och arje djur hör ihop med olika ljudhallucinationer jag har. Grodan är den som har hand om basljuden, samtidigt som hunden har hand om de gälla "höga" ljuden.
Jag lyckas få ur djuren varifrån dom kommer, och dom visar mig en snabbis. Jag blir inslängd i kanske 5 minuter i en värld uppbyggd av mönster och färger. Jag ser grodan sitta på en form av färgglad växt med sin stora tunga hängandes utanför munnen. Hästen är lite egen och vill inte riktigt kommunicera, men grodan ser glad ut så jag glider/går/ar mig bort till där den sitter. Den rapar ur sig något konstigt ord och jag sugs helt plötsligt ner i hans mun. I kanske 5 sekunder åker jag genom en tunnel av färg och ljus och vips är jag tillbaka i verkligheten. Det var den sjukaste upplevelsen
jag någonsin varit med om, trodde aldrig att man kunde uppnå sånt här på ett ämne som 4-HO-MET.
Jag ska inte röka under trippen
Eftersom jag inte har något gräs hemma, så bestämmer jag mig för att röka en liten Spice joint. Det ser riktigt mossigt och magiskt ut, och jag kan inte vänta tills jag får effekten. En riktigt spänning stiger medans jag röker och jag försöker blåsa bort den gröna vinden. Men den ger sig inte och flyger vidare runt i rummet och sprakar.
Nu vet jag inte vad som händer utan nästa sak jag minns är att jag ligger på golvet framför min tv och skrattar åt min hand.
Det känns som om jag har två stora hål i sidan av mitt huvud så att hjärnan är blottad. Den gröna vinden brusar intensivt och flyger igenom mitt huvud me hjälp av hålen som är där. Jag tänker att det här kanske kan bli farligt, men det känns inte obehagligt ändå på något sätt. Mina muskler pulserar och för min inre syn ser jag ur de är gjorda av ett lila ljus. Känns skönt att bara ligga på golvet och känna hur musklerna spänner sig och sen slappnar av en efter en. Det lämnar efter sig en riktigt tung känsla i min kropp, så jag samlar alla mina krafter och tar mig tillbaks till soffan.
Helt plötsligt får windows för sig att spela upp ett sånt varnings-pling ljud. Jag hör det snett bakifrån och i samband med det ljudet flyger ett svartvitt fraktalspjut genom mitt synfält som efterlämnar vad som ser ut som frostmönster i min syn. Det sitter kvar ett tag, men av någon anledning så skrattar jag bara åt hela situationen. Mitt förvirrade skratt dominerar det mesta av mina yttre reaktioner. Jag kan liksom inte låta bli att skratta åt mig själv för att jag är så förvirrad.
Vinden och grodan åker vidare, Jag är trött.
Vinden försvinner ut i hallen, där det förövrigt lyser rött och riktigt farligt. Tycker min i periferin se en pelargång som leder ner till ett brinnande inferno. Men när jag tittar dit så försvinner det och allt jag ser är min mörka hall. Jag bestämmer mig för att absolut inte gå dit förrän jag har landat helt.
Tittar klart på Life, har väl "sett" 5 - 6 avsnitt, och börjar bli riktigt trött. Jag går in i köket och kokar mig en kopp the. Blir helt fascinerad över hur honungen flyter trögt över skeden den ligger på när jag rör runt den i luften. Står säkert så i 10 minuter och beundrar honungen, innan den åker ner i koppen. Känner mig lite sorgsen för honungens skull, men jag måste juha den i théet, annars skulle det smaka skit.
Kvällen förflyter lugnare och lugnare, trippen dalar och jag ligger i soffan och slappar tills jag somnar.
Utvärdering
Har varit med om en tripp jag aldrig lyckats återskapa med denna substans. Försökte en gång med att ta en lite större dos men det slutade bara med att jag sneade åt helvete...
Riktigt coola visuals, riktigt levande och klara. Har mest bara upplevt mönster och att saker rör på sig lite och "andas". Aldrig har jag lyckats besöka en annan värld på det viset jag gjorde den här gången.
Tyvärr minns jag inte mer av kvällen, det finns ju så mycket mer att berätta. Men sammantaget var det en grym upplevelse. Skulle gärna komma in i det stadiet igen, men vet inte hur jag ska göra
Hoppas ni gillade rapporten, jag är inte världsbäst på att skriva kanske men jag kände mig tvungen att dela med mig av upplevelsen.
Peace!
Dos: Okänd, runt 30 - 40 mg
Kön: Man
Ålder: 23
Vikt: Runt 80 kilo
Trippdjur och Gröna Vindar
Tänkte berätta om en resa jag hade här för en kanske 6 månader sen, en riktigt konstig upplevelse som jag aldrig lyckats återskapa med denna substans.
Det hela börjar med att jag kommer hem från att ha besiktigat bilen. Jag har under dagen bestämt mig för en liten tripp och eftersom jag kom hem tidigare än om jag hade varit kvar på jobbet så tänkte jag att tillfället var perfekt.
Häller ut innehållet av ziplock-påsen på mitt soffbord och mäter upp n liten hög. Sveper ner äcklet med vatten, och sätter mig i soffan för att invänta effekten. Ingening händer på ett tag och jag undrar om jag tagit tillräckligt. Kollar ner på soffbordet för att se var jag lagt påsen och märker att något är annorlunda.
Inte som tidigare
Ser att mitt vattenglas är alldeles skevt, att själva öppningen på glaset är ovalt och lutar åt höger. Känner i hela min kropp att denna tripp kommer att bli annorlunda. Vet inte hur jag vet men den känslan sköljer över mig. Skall sägas att jag alltid med denna substans känner obehag under uppgången, men inte denna gång.
De konstiga var att det enda jag märkte av trippen än så länge var det skeva glaset. Inget annat hade förändrats.
Minns att jag tänkte att det var jäkla skumt, men det löser sig nog snart. Slog på tv:n och datorn och började kolla på tv serien Life.
Annorlunda, Ljudet beter sig.
Kanske 10 minuter senare börjar de vanliga effekterna sätta igång, saker andas, mönster bildas på väggarna och så. Tittar upp på min taklampa och ser hur den blir större och sen mindre i snabb takt. Det är nu alla sakerna i mitt vardagsrum börjar röra sig efter samma mönster, de växer och förminskas i riktigt snabb takt. Mina blommor vrider sig runt sigsjälva i någon form av invecklad dans, och försöker sträcka sig över rummet.
Tänkte inte mer på det, det var ganska kul att se på. Fortsätter att titta på life när helt plötsligt min hörsel också börjar bete sig som min syn. Ljudet gick från normalt till "high pitch" till "low pitch" alltså snabbare och saktare hela tiden, med olika tonarter. Skrattade högt åt hur fånigt det lät när folk pratade på tv:n, förstod verkligen inte längre vad serien handlade om, men ljudhallucinationerna gjorde att det bara var roligt att lyssna.
Någon timme in.
Ljudet är helt sjukt, går knappt att koncentrera sig längre på vad dom pratar om på tv:n.
Helt plötsligt blåser det in en vind i rummet (fönstrerna var stängda). Saken med vinden är att jag kan se den, den är grön och uppbygd av fraktalmönster. Den flyger runt i rummet, genom min kropp, genom mitt huvud. Den brusar medans den flyger, och den växer sig större och större.
Tycker mig se en form av groda med världens största tunga upppbygd av fraktaler i denna vind. Det är grodan som är anledningen till att ljudet låter så konstigt, eftersom den har svårigheter att prata med sin stora tunga. Den ser riktigt rolig ut, och jag försöker kommunicera med den. Men den kan ju inte prata, utan rapar ur sig konstiga basljud.
Nu är jag helt borta ett tag, ALLT verkligen förändras i rummet. Till och med detaljer i tv serien rör sig och förändras. Minns speciellt hur huvudpersonens pupiller har formen av kortleksruter, som blir större och mindre hela tiden. Grodan är kvar i vinden, och med sig har den en hund och en häst. Dessa ändrar färg och form hela tiden, och arje djur hör ihop med olika ljudhallucinationer jag har. Grodan är den som har hand om basljuden, samtidigt som hunden har hand om de gälla "höga" ljuden.
Jag lyckas få ur djuren varifrån dom kommer, och dom visar mig en snabbis. Jag blir inslängd i kanske 5 minuter i en värld uppbyggd av mönster och färger. Jag ser grodan sitta på en form av färgglad växt med sin stora tunga hängandes utanför munnen. Hästen är lite egen och vill inte riktigt kommunicera, men grodan ser glad ut så jag glider/går/ar mig bort till där den sitter. Den rapar ur sig något konstigt ord och jag sugs helt plötsligt ner i hans mun. I kanske 5 sekunder åker jag genom en tunnel av färg och ljus och vips är jag tillbaka i verkligheten. Det var den sjukaste upplevelsen
jag någonsin varit med om, trodde aldrig att man kunde uppnå sånt här på ett ämne som 4-HO-MET.
Jag ska inte röka under trippen
Eftersom jag inte har något gräs hemma, så bestämmer jag mig för att röka en liten Spice joint. Det ser riktigt mossigt och magiskt ut, och jag kan inte vänta tills jag får effekten. En riktigt spänning stiger medans jag röker och jag försöker blåsa bort den gröna vinden. Men den ger sig inte och flyger vidare runt i rummet och sprakar.
Nu vet jag inte vad som händer utan nästa sak jag minns är att jag ligger på golvet framför min tv och skrattar åt min hand.
Det känns som om jag har två stora hål i sidan av mitt huvud så att hjärnan är blottad. Den gröna vinden brusar intensivt och flyger igenom mitt huvud me hjälp av hålen som är där. Jag tänker att det här kanske kan bli farligt, men det känns inte obehagligt ändå på något sätt. Mina muskler pulserar och för min inre syn ser jag ur de är gjorda av ett lila ljus. Känns skönt att bara ligga på golvet och känna hur musklerna spänner sig och sen slappnar av en efter en. Det lämnar efter sig en riktigt tung känsla i min kropp, så jag samlar alla mina krafter och tar mig tillbaks till soffan.
Helt plötsligt får windows för sig att spela upp ett sånt varnings-pling ljud. Jag hör det snett bakifrån och i samband med det ljudet flyger ett svartvitt fraktalspjut genom mitt synfält som efterlämnar vad som ser ut som frostmönster i min syn. Det sitter kvar ett tag, men av någon anledning så skrattar jag bara åt hela situationen. Mitt förvirrade skratt dominerar det mesta av mina yttre reaktioner. Jag kan liksom inte låta bli att skratta åt mig själv för att jag är så förvirrad.
Vinden och grodan åker vidare, Jag är trött.
Vinden försvinner ut i hallen, där det förövrigt lyser rött och riktigt farligt. Tycker min i periferin se en pelargång som leder ner till ett brinnande inferno. Men när jag tittar dit så försvinner det och allt jag ser är min mörka hall. Jag bestämmer mig för att absolut inte gå dit förrän jag har landat helt.
Tittar klart på Life, har väl "sett" 5 - 6 avsnitt, och börjar bli riktigt trött. Jag går in i köket och kokar mig en kopp the. Blir helt fascinerad över hur honungen flyter trögt över skeden den ligger på när jag rör runt den i luften. Står säkert så i 10 minuter och beundrar honungen, innan den åker ner i koppen. Känner mig lite sorgsen för honungens skull, men jag måste juha den i théet, annars skulle det smaka skit.
Kvällen förflyter lugnare och lugnare, trippen dalar och jag ligger i soffan och slappar tills jag somnar.
Utvärdering
Har varit med om en tripp jag aldrig lyckats återskapa med denna substans. Försökte en gång med att ta en lite större dos men det slutade bara med att jag sneade åt helvete...
Riktigt coola visuals, riktigt levande och klara. Har mest bara upplevt mönster och att saker rör på sig lite och "andas". Aldrig har jag lyckats besöka en annan värld på det viset jag gjorde den här gången.
Tyvärr minns jag inte mer av kvällen, det finns ju så mycket mer att berätta. Men sammantaget var det en grym upplevelse. Skulle gärna komma in i det stadiet igen, men vet inte hur jag ska göra
Hoppas ni gillade rapporten, jag är inte världsbäst på att skriva kanske men jag kände mig tvungen att dela med mig av upplevelsen.
Peace!
Alltid kul att det uppskattas. Får kanske ta och skriva om min lite mindre trevliga resa på denna substans också någon gång, men inte idag 
