BRÅDIS - Maximalt tillåtet antal elever i mellanstadieklass

Gruppstorleken har underordnad betydelse för kunskaps- och färdighetsutvecklingen i en skolklass. Det som har betydelse är lärarens kompetens. Detta kan styrkas med McKinsey & Company-rapporten av Jan Larsson, Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt, och Vad gör det för skillnad vad skolan gör?: om skolors olikheter och deras betydelse för elevernas
studieresultat ,sammanställda av Skolverket, samt internationell forskning, t ex Murnane & Levy.

Inte när det kommer till barn med kognitiva problem...

Nu var ts inställning att små grupper i sig är mer kunskapseffektiva:


... och några sådana undersökningar finns inte. Om sådana finns, fram med källan. Om Mondobaby har källa på att barn med inlärningsproblematik rent generellt vinner på små grupper så tittar jag gärna på de källorna också.

På min tid så snittade de allra flesta klassar ca 30 elever och EN klassföreståndare i från årskurs 1-9.
Det var aldrig tal om att det behövdes finnas en extra lärare i i klassrummet för att hålla koll på ungarna.
Glömde jag nämna att denna skola har högst snittbetyg i stockholmsläns näst största kommun.

Sluta curla

Inte idag, men ska ta kontakt med grabbens skola och une och be att få deras dokumentation....återkommer

denna rapporten beskriver 2 undersökningar som gjorts och diskuterar också svenska elevers prestationer utifrån gruppstortlek.
http://www.regeringen.se/content/1/c...2/56440c64.pdf
engligt experimenten som tas upp i rapporten visar det på att generelt är en mindre grupp bättre än en större. notera att det också finns andra undersökningar som visar att det inte var någon större förändringar, detta nämns också i rapporten.

Det är väldigt sällan lärare klarar av att ha koll på barn i skolan.

När jag gick i låg och mellan så var vi 16-18 personer vilket var ganska stort men ändå lugnt. På högstadiet så blev det 37 pers, inte undra på att man har tinitus.........

Men pengar och efterfrågan av lärare styr. Sen en unge med ADHD ska sitta i en specialklass, så normala barn inte behöver lida pga ungen inte klarar av att sitta still och lära.

Har inte kommunen råd så har dom inte.

Utan att ha läst igenom rapporten nu, jag har läst den för några år sedan, så bygger författarna sin argumentation på STAR-studien som är mycket kontroversiell och omdebatterad. För det första visste både elever och lärare som ingick i studien om att de observerades, och det är möjligt att lärarna gjorde en extra ansträngning för att visa på fördelarna hos en liten klass.

Tenessee är inte heller en representativ delstat, då den är en av de i resultatsammanhang lägst presterande delarna av USA. Förhållandena är helt enkelt så skilda från de svenska att det är svårt att applicera. Angrist och Lavys studie från 199* visar tvärtom på ett tydligt samband mellan goda resultat och stora klasser - fler än 37! Denna studie är dock bara gjord på israeliska skolor, och ingen skulle drömma om att applicera resultaten på andra länder eller dra generella slutsatser ifrån den!

De stöd som Kreuger tycker sig finna i svensk forskning fungerar bara om man tar oerhört mycket hänsyn till olika sociala, etniska, geografiska faktorer att underlaget blir tunt. Dessutom fokuserar dessa studier på en initial effekt - som avklingar med tiden. Mot dessa studier står i mina ögon en bred, solid och vida accepterad kunskapsbas.

Du får väl se till att ungjäveln håller käft så kommer det nog att fungera.

Det tror jag inte på oavsett hur många undersökningar det finns. Det säger sig självt att skoltiden blir effektivare ju fortare en elev kan få hjälp och återkoppling på ett problem. Dessutom vet alla att större grupper leder till högre ljudnivåer och mer oreda oavsett om det är barn eller vuxna.

Jag har sett flera inlägg här som handlar om vilka jätteklasser som vissa gått i och det är inte helt otroligt att de som inte lärt sig läsa och skriva när de gått ur grundskolan är studiesvaga elever som gått i sådana klasser. De som är duktiga eller iallfall mediokra kan nog ta sig igenon även större klasser. Problemet är att spillet bland de studiesvaga och mediokra på nedre halvan blir större eftersom de kräver mer tid och resurser för att lära sig.