Är psykiskt störda människor beslutskapabla?

Barn tar inte hand om sig själva, dom har aldrig fyllt det kriteriat.

En hake är att för att få jobba måste man vara beslutskapabel, men för att vara beslutskapabel måste man ha jobbat.

Nej, du måste inte vara beslutskapabel för att jobba, måste du vara det för att gå i skolan också?

Varför skulle inte dom ta hand om sig själva precis som allt annat levande?

hmmm, därför att dem inte kan?

2-åringar kan inte, 10-åringar kan det nog - även om de inte är mogna på många sätt.

Man kan inte dra alla personer med demens över en och samma kam. Det finns olika former av demens, och det finns olika stadier i demenssjukdomen. En person med demens kan förlora autonomin i ett avseende men inte i ett annat. Det är till och med så att den demenssjuke kanske klarar av något imorgon, som han/hon inte klarade av idag.

Men att påstå att en person med t.ex. långt framskriden DAT skulle vara "fullt beslutskapabel" är helt enkelt nonsens. Man är inte ens i närheten av att vara en autonom människa, när man glömt hur man gör för att tömma tarmen.

Problemet ligger i att man vill förbjuda barn från exempelvis prostitution med argumentet att de inte är beslutskapabla. Men då beslutskapabel innebär att dra in egna pengar och klara sig själv blir det hela en ren fälla för att trycka ner barn.

Men du har rätt, mitt inlägg inte direkt riktat till dig..

Som jag har skrivit i en annan tråd så tror jag att det mest rimliga alternativet är en individuell prövning för att avgöra sådana frågor. Och då handlar det inte alls enbart om förmågan att dra in pengar för sin försörjning själv. Jag förstår dock inte varför man skulle prostituera barn, ens om det visade sig vara tillåtet. Vi lever inte i ett u-land där människor svälter. Det kan knappast vara någon positiv mening med det ur barnets synvinkel, och inte heller ur barnets förmyndares - om inte förmyndaren är en skithög som inte ser till barnets bästa, vill säga, och då är inte personen lämplig som förmyndare.

Jag inser att alla sådana test kommer inneha en grad av godtycklighet, men jag kan köpa det, verkligheten är komplex och det är svårt att komma runt. Men kan du ge en grov skiss på vad som skulle krävas av en individ för att bli klassas som beslutskapabel?

Nja - det är en fråga för psykologerna, och jag är inte psykolog. Men jag tänker mig att det handlar mycket om förmågan att tänka rationellt, att förstå de långsiktiga konsekvenserna av sina handlingar, förmågan att handla på ett genomtänkt snarare än impulsivt sätt när det gäller viktiga beslut, att förstå sina handlingars natur, m.m.. På det sista lär barn (prepubertala personer) falla i just den här frågan eftersom de, såvitt jag vet, inte är biologiskt och psykologiskt kapabla att förstå sexualitet på samma sätt som de vuxna personer de skulle sälja sexuella tjänster till i en barnbordell.

Realizt kom med ett fånigt exempel i en annan tråd om huruvida jag ville att nonsensavtal skulle godkännas, att man skulle köpa en godis eller vad det nu var för biljoner kronor. Men det är uppenbart att man kan fråga sig detsamma om alla personer och inte endast barn, skulle en person som på allvar säger sig vilja köpa en godisbit för biljoner kronor förstå vad han gör? Nej. (Vi antar att det inte handlar om en godisbit som tillhörde en historisk kung eller en rockstjärna, eller något annat som gör godisbiten särskilt värdefull.) Man kan tillämpa samma resonemang på psykiskt sjuka och alla andra.

Det är möjligt att psykologiska test inte är helt fria från godtycklighet. Men det är ändå långt mindre godtyckligt än absoluta åldersgränser, och man måste lösa sådana här problem i praktiken. Finns det en bättre lösning som minimerar rättighetskränkningar så får du gärna berätta om den...