Varför inte jazz?
Jazz är skitbra för harmonilära och att lära sig att tänka "utanför boxen" (no pun intended).
Om du aldrig lyssnat på jazz så kan jag rekommendera Pat Metheny - en grym, lite mer lättillgänglig jazzgitarrist som gjort en hel del i sina dagar.
En väldigt grundläggande grej inom jazz är den s.k. två-fem-ettan (II-V-I).
Den innebär att om man säger att man spelar en 2,5,1 i C så spelar man Dm7, G7, Cmaj7. Dm7 är andra ackordet i det diatoniska systemet inom C och G7 det femte och till sist Cmaj7 det första. Därav II-V-I
En 2,5,1 är en rätt bra inkörsport för att lära sig spela lite enklare solofraser. Du kan ju börja med att lära sig m7, 7 och maj7 arpeggiot och lira dem upp och ner över en 2,5,1.
När du gjort det ett tag kan du improvisera lite först inom m7 över Dm7 för att sedan när G7 kommer ta NÄRMASTE tonen inom 7-arpeggiot istället för att börja från grundtonen. När man fått kläm på det kan man få till rätt schysta grejer.
Annars kan du kolla in låtar som Summertime och Autumn Leaves - Superstandards som är lätta att lira över. Summertime kommer du undan med en penta t.o.m.
Glid i frid.
Jag är nog ingen pedagog