Skvaller om Anders Bagge? [Idol-juryn/TV4]

Namn: Anders Bagge
Ålder: 36
Bor: Djursholm
Familj: Flickvännen Petra, tre hundar och en katt
Favoriträtt: Kokt potatis och sås. Spelar ingen roll vad jag får till
Bästa låt: Whiter Shade of Pale med Procul Harem
Favoritartist: David Bowie
Bästa utländska restaurang: Asia de Cuba i New York
Bästa svenska restaurang: Djursholmsgrillen
Passion: Bilar och matlagning
Bästa klubb: Stannar hellre hemma

Svenska musikproducenter har under de senaste åren slagit igenom internationellt. Flera världsartister har idag jobbat med någon av våra stjärnskott för att förbättra och utveckla sitt ”sound” och sin musik. En av de största och mest framgångsrika producenterna just nu heter Anders Bagge. G life fick en intervju med Bagge en höstkväll i november.

Den vita djursholmsvillan som tornar upp sig framför oss är gigantisk. En uppsjö av flådiga bilar täcker dessutom uppfarten och det blir faktiskt ett problem att hitta någonstans att parkera. Till slut hittar vi en plats, går upp till entrén och ringer på. Dova hundskall hörs inifrån huset och när ytterdörren efter ett par sekunder öppnas möts vi av en vacker kvinna som presenterar sig som Petra. ”Anders ligger och vilar lite i vardagsrummet, kom in”, säger hon vänligt. Vi kliver in i en hall med fem meter i takhöjd. Till vänster slingrar sig en solid ektrappa förbi ett pampigt ryttarporträtt föreställande kung Karl XI. Till höger, tre meter upp går en liten balkong ut upplyft av två huvuden av baggar.


En upplyft Bagge tar med glädje emot G lifes utsända.

Där möts vi av en nyvaken och mycket rufsig Anders Bagge. ”Jag hade lite svårt att sova inatt”, ursäktar han sig, ”Vad gillar ni nya frillan förresten?”, utbrister han och rufsar till sitt hår så att han ser ut som han fått en elchock. Vi följer efter den leende Anders in i köket där han tar itu med diverse kaffebestyr. ”Jag har köpt en ny kärra”, berättar han. ”Skitschysst! En sån där Mini Cooper. Sen har jag fixat ett nytt chip till den och nu ska jag slänga in fyrhjulsdrift från en Audi Quattro. Sen jävlar blir det rally. Jag köpte en ny crossmotorcykel också…” Anders håller låda en stund om sitt senaste äventyr och jag får intrycket av att han är lite av ett förvuxet barn. Inte för att han egentligen är omogen, utan det är den otroliga optimismen och synbara livsglädjen jag reagerar på mest. Han glider runt där i sina slappa kläder och verkar inte ha ett enda bekymmer i världen.


Hundarna håller tyst och är nöjda när de får uppmärksamhet och kärlek av husbonden.

”Ska vi ta intervjun där uppe kanske?” säger han plötsligt mitt i en mening. ”Det är sånt liv med hundarna här nere, haha”. Vi slår oss ner i en liten soffgrupp på övervåningen och efter sedvanligt avstängande av telefoner börjar Anders berätta om hur han kom att bli en av världens främsta musikproducenter. ”Musiken är något som alltid har varit en stor del av mitt liv. Pappa var producent så det kom väldigt naturligt för mig att musicera. Hur jag sedan kom in på produktion var väl att jag redan som liten satt med pappa i studion och pillade. Sen slutade jag gymnasiet för att jag helt enkelt inte kom överens med lärarna och jag började jobba på ett skivlager.”

Det är ju en ganska tuff bransch. Hur gick det till när du fick ditt genombrott?
När jag var sådär 19-20 så producerade jag en grupp som hette So What och kom från Västerås. Det gick jättebra så från att vara demoproducent fick jag plötsligt titeln demonproducent, skrattar han. Sen var jag med i en grupp som hette Legacy of Sound med bland andra Meja. Jag producerade också Jennifer Brown i den vevan. Den där låten You are my everything som spelas på Lugna Favoriter ungefär fjorton gånger om dagen. Den är jag så trött på så jag kan spy, haha.

Hjälper det inte då att tänka på att du tjänar pengar varje gång du hör den?
Han ger ifrån sig ett bullrande skratt. Jo det skulle ju vara det. Men jag har slutat tycka att det är så kul att höra låtarna på radion. Eller det kanske jag inte ska säga, men det är mer när några av mina gamla låtar spelas som det kan vara kul. Jag kommer ihåg när Legacylåten Happy började spelas på radion. Jag kunde inte ta ut mer än 5000 i nettolön på den tiden och körde runt i en sunkig gul gammal Volvo, men folk trodde att jag var miljonär.


Bagge är inte bara musikalisk begåvad. Han väljer dock oftast att köpa sina alster.

Sen satt du på Cheiron ett tag också.
Precis. Det var Dennis Pop, Max Martin, jag och några till som satt där då. Det var medan jag spelade in Legacy of Sounds andra skiva. Jag hade precis jobbat med Robyn och Infinite Mass också så det hade rullat ganska bra ett tag men sedan lugnade det ner sig. Det gick ett år eller två då jag faktiskt inte gjorde så mycket. Jag ville starta något själv, men jag visste inte riktigt vad. Det var kanske lite av min svaga sida att jag trodde att jag kunde göra allt själv med att dra igång företag och sånt. Egentligen ska jag bara ägna mig åt att skriva för det är vad jag gör bäst. Det är ett allmänt råd till andra också. Lämna aldrig kärnverksamheten, utan håll dig kvar där. Andra kan få sköta allt kringliggande. Annars blir det inget bra.

Färgstark demonproducent

Berätta om ditt nuvarande bolag Murlyn Music?
Min partner Christian Wåhlberg och jag startade Murlyn för ungefär sex år sedan. Där har vi nu ungefär fyrtio låtskrivare och producenter som är signade till oss. Det har växt oerhört fort. Idag har vi fem studios i Sverige och två i Norge. Sedan har några av våra signade producenter egna studios också.

Vilka artister jobbar ni med?
Den första hiten vi (Arnthor Birgersson & Bagge) var med om var 98 Degrees. Singeln sålde nästan två miljoner i USA och det är oerhört bra för en singel. Sen har det rullat på. Jag har jobbat med Celine Dion, Santana, Jessica Simpson, Ronan Keating, Jennifer Lopez med flera.

Det skrevs lite om ett samarbete med Janet Jackson för ett tag sedan. Kan du kommentera det?
Jag vill inte avslöja något. Det har alltid varit en dröm för mig att jobba med Janet. Hon är oerhört proffsig och en riktigt stor artist. Det är för övrigt väldigt utmärkande för alla stora artister. De är alltid ödmjuka och proffsiga. Är man inte det kommer man aldrig långt i den här branschen.

Apropå sånt så sägs det att J-Lo är väldigt divig. Stämmer det?
Inte alls, hon är visserligen inte lika erfaren som Janet eller Celine, men det är absolut inga problem att jobba med henne. Den enda grejen skulle vara att hon inte kom till studion förrän efter fem dagar. Det var kanske lite konstigt, men jag får ju betalt även om hon inte är där, haha!

Vad lyssnar du på för musik privat?
Jag har väldigt svårt att lyssna på musik privat. Det är nog en yrkesskada. Jag kan helt enkelt inte slappna av till musik för jag sitter och analyserar sönder den. Därmed inte sagt att jag inte njuter av musik, men jag kan till exempel inte ha ett musikbrus i bakgrunden medan jag gör något annat.

Varför tror du att den svenska musikindustrin har blivit så framgångsrik?
Dels har vårt land en sån position, både geografiskt och politiskt, att vi kan hålla oss ganska neutrala och kanske se mer objektivt på olika länders musikstilar. Sen är det ju bara att plocka det bästa av allt. Dessutom är vi svenskar väldigt duktiga på tekniken. Jämfört med grabbarna borta i USA är vi mycket mer hemma på datorerna och utrustningen. Till viss del grundar sig framgången i den svenska musikskolan och hela kulturen kring musiken i landet. Men att vi lyckats slå igenom så stort är nog mycket tack vare ABBA. De öppnade faktiskt dörren för hela den svenska musikindustrin. De visade att man kan göra något stort även om man kommer från ett litet land och det är nog tack vare dem som jag är där jag är idag. Kan ABBA så kan väl jag sa jag till farsan och det kunde jag tydligen.

Husse och husdjur spinner ikapp.

I och med teknikens utveckling har det ju kommit upp sätt att skaffa sig musik utan att betala för skivorna. Är det ett hot mot branschen?
Jag vet inte hur jag ska ställa mig. Jag vill ju att folk ska kunna ta till sig så mycket musik som möjligt och har man inte råd så ska man självklart ladda ner. Tyvärr är det ju så att det måste in pengar i branschen för att artisterna ska fortsätta så ibland måste man ju köpa en skiva eller två. Jag brukar själv ladda ner musik och lyssna, men är det så att jag gillar artisten så går jag och köper skivan. Tyvärr har jag ingen konkret lösning på problemet. Skulle jag ha det skulle jag vara mångmiljardär. Förmodligen blir det väl på sikt så att mellanleden kommer att försvinna. Skivbolagen kommer nog att ta den största smällen. Man kan ju knappast ta bort vare sig artisten eller producenten. Dessutom kan jag inte sätta mig emot tekniken eftersom jag själv har så stor nytta av den. Jag kan ju sitta här i min studio i Sverige och spela in med en artist i USA med en fördröjning på en millisekund. Bara för att nedladdningarna kanske drabbar mig ekonomiskt kan jag inte fördöma det. Med förändringar kommer oftast bra saker.

Du gick igenom en skilsmässa för drygt ett år sedan. Hur klarade du det?
Det var jävligt i början, annat kan jag inte säga. Men idag är min exfru och jag bästa vänner. Jag hade en period i samband med skilsmässan där jag var ute väldigt mycket. Det var en kul men jävligt dyr tid och säkert något jag behövde gå igenom, men inget jag saknar idag på något sätt. Jag är annorlunda nu och tycker inte ens om att gå ut längre. Då stannar jag hellre hemma och lagar mat. Jag älskar att laga mat. Petra och jag lagar mat flera timmar om dagen.

Hur ser din framtid ut? Vad gör du om fem år?
Jag skulle väldigt gärna börja göra filmmusik. Inte soundtrack alltså utan själva bakgrundsmusiken, påkostat med symfoniorkestrar. Pampigt! Star Wars-musiken är ett föredöme.