Hur mycket är de olika slaviska språken påverkade av latin och gammal grekiska?

Hur mycket är de olika slaviska språken påverkade av latin och gammal grekiska? Någon insatt som kan svara på den frågan?

Alltså hur stora antika latinska och grekiska influenser finns i följande språk? Finns det t.ex. mer grekisk påverkan på de ortodoxa slavernas olika språk och mer latinsk påverkan på de katolska slavernas olika språk? Är de germanska språken påverkade mer än de slaviska och varför?

Rysska
Polska
Tjeckiska
Slovakiska
Serbiska
Kroatiska
Bosniska
Ukrainska
Slovenska
Bulgariska

Polska är mycket influerat av det franska språket, det är allt jag kan säga.

Sydslaviska språk är rimligtvis mer påverkade, eftersom de länderna har tillhört både Romarriket och delvis Grekland. Den grekiska inverkan på de slaviska språk som talas där den ortodoxa kyrkan är starkare är förstås också större än i de katolska och protestantiska.

Av germanska språk är tyskan ganska starkt påverkad, vilket förklaras av att Norditalien, inklusive Rom, i många hundra år tillhörde det Tyska-romerska riket, som ansåg sig som arvtagare till Romarriket. Den krystade meningsbyggnaden i tyskan är t.ex. ett resultat av latinets inverkan. Troligen är dock inte tyskan starkare påverkad än de sydslaviska språken.

Jag har ingen statistik att komma med, men jag tror inte det är någon reell skillnad mellan de olika slaviska språken i mängden direkta lån från latin. Har heller aldrig upplevt det som det skulle vara nån stor skillnad mellan vilka som är katoliker, och vilka ortodoxa. Som ett exempel kommer månadsnamnen på ryska från latin, medan polska och kroatiska (vars talare är katoliker mest) har gamla slaviska namn. November ноябрь (nojabr) på ryska, men listopad (= lövfall) på polska och kroatiska, osv.

Ryskan, liksom polskan, har gott om franska lånord härstammande från 17- och 1800-talen när den bildade klassen talade franska, men jag upplever att detta är i princip i lika stor mån som i svenskan. Har fått för mig att kroatiskan har en del italienska lånord, men dessa är nog sentillkomna i vart fall.

Ryskan har däremot påverkats enormt av grekiskan, säkerligen som ett direkt resultat av kontakterna med den grekiska kyrkan. Läser man nya testamentet på ryska och jämför med det attiska originalet är det närmast en ordagrann översättning till den grad att man införlivat grekiska idiom rakt av. Bibelöversättningar hade som bekant en stor betydelse i att sprida läskunnigheten och skriftspråket i många av de europeiska språken. Många av de klassiska ryska förnamnen är för övrigt grekiska: Fjodor < Theodor; Andrej < Andreas; Ivan < Johannes; Vasilij < Basileos (Vasileos), osv.


Tvivlar på att skillnaderna är så stora ändå. Vuk Karadzics standardisering påverkade så vitt jag vet kroatiskan lika väl som serbiskan och bosniskan, men jag kan missta mig.

Skulle du kunna ge några mer exempel på latinska låneord i det slaviska språket(en) som du kan?

Konstigt att det inte finns betydligt större latinska influenser i t.ex. polska än ryska eftersom Polen alltid varit katolskt och även blev det ganska tidigt. Svenskan har t.ex. mer latinsk påverkan än många tror.

Parlament
Senat
Organisation
Konservativ
Diktatur
Imperium
Kultur
Pension
Kommun
Stat
Parti
Politik
Polis
Oppinion


...........mm

Ok. På ryska:

парламент parlament
сенат senat
организация organizacija
консервативный konservativnyj
диктатура diktatura
империя imperija
культура kultura
пенсия pensija
коммуна kommuna (= på ryska ffa. ett kollektiv, som Paris-kommunen)
государство, держава gosudarstvo, derzhava (slaviska)
партия partija
политика politika (grekiska)
полиция policija (latin/franska, men ursprungligen grekiska)
мнение mnenie (slaviska)

Kanske i synnerhet på verbsidan. Verben på -ировать är t ex ju ofta rysktolkens räddning i nöden. Även om just det -ировать-verbet egentligen inte finns, så brukar ryssarna begripa det i alla fall.