2008-09-01, 22:27
#1
Jobbade förr säsong uppe i det svenska vinterlandet. Är det nåt som folk vet om säsongare så är det antagligen att dom festar som idioter flera dar i veckan och jag var väl inget undantag.
Jag jobbade alltid torsdag till lördag och sen körde det igång. Söndagen kom stora urladdningen med sprit i stora mängder, måndagen kom återhämtningsfyllan, tisdagen stor fest igen och onsdagen om man orkade så drog man och festade röven av sig då man visste att man inte skulle hinna med mer än "efterjobbet-fyllor" förrän på söndag igen.
Skit samma, till saken.
Rökte en hel del o drog en hel del ful-tjack på den tiden utöver spriten men så en särskilt vacker dag så kom det en leverans E till våran lilla slutna cirkel. Blå räkor kallades dom om det säger någon något.
Hur som helst, jag och en polare låste in oss, slängde i oss ett par blå, satte på x-boxen, spelade fotboll och drack öl. Polarn var ett gammalt ess i gemet så inget nytt under himlen för honom. Han satt mest och sneglade på mig och såg förväntansfull ut samtidigt som han berättade om lite erfarenheter han själv haft.
Det gick väl en timme nästan och det hade fortfarande inte hänt något utöver att jag kände mig lite orolig i kroppen, som om det kröp lite under huden. Polarn var lite besviken att det inte hade hänt nåt än då han kände att hans var på god väg. Innan det skulle kicka in helt för honom så skulle han hur som helst gå ner till affären och handla lite cigg o annat bös så han lämnade mig med en uppgiven klapp på axeln som att han sa bättre lycka nästa gång.
Vet inte hur länge han vart borta men efter en stund börjad jag sträcka på mig, till en början var det väl mest som jag rättade till mig i fåtöljen eller sträckte mig efter något bara det att när jag väl börjat sträcka på mig var det omöjligt att sluta. Så jag satt där och sträckte på armar och ben och vred mig i fåtöljen som en fisk på kroken (om än inte ryckigt, missförstå mig rätt). En bit in i sträckningarna kom jag på vad jag höll på med och fick ett fånigt leende som sträckte sig från öra till öra. Allt var verkligen helt underbart och jag kände en ofantlig kärlek till hela världen och alla dess invånare. Jag snöade in på ena saken efter den andra, alla väldigt intressanta och alla tankar jag fick var världsomdanande om än inte allvarliga... det kan dom inte varit för det där fåniga leende lämnade inte ansiktet en sekund.
Det kändes som en timme men var antagligen inte mer än 25 minuter som polaren var borta. När han kom tillbaks satt jag och kände på mina fingertoppar och nynnade till nån melodi som bara jag hörde. Så han fick sig ett gott skratt och blev positivt överraskad när han kom in mitt uppe i sitt eget rus. Pojkvaskern hade gått in i väggen, eller kanske gått igenom molnet kanske man ska säga, när han stog i kön i affären och hade fått vingla hem på nämnda moln samtidigt som han var tvungen och hälsa på massa bekanta utan att verka alldeles för väck.
Så nu satt vi och fånlog åt varandra en stund innan vi kände att det var lika bra på att ta en till, mycket vill ha mer
Det börjades festa runt omkring oss också men vi satt kvar inlåsta i vårat lilla rum och nu började även alkoholen svalla på allvar.
Efter en stund släppte vi in ytterligare en bekant som även han fick lita blå. Till historien hör att denna gosse aldrig lyckats bli väck på E så han slänge i sig 4 på en gång. Inte för att det funkade så det var ju jävligt bortkastat men vi fick hur som helst ett semi nyktert vittne till våra eskapader. Vet inte om jag minns så mycket mer förutom korta stunder. Vet att jag en vända lade mig bakom soffan, tight mot väggen och myste en stund meddans polarn lade sig på golvet och yrade med en stol över bröstet. Mr No Effect satt bara i soffan och smålog åt oss och försökte föra någon sorts konversation vilket förstås var dödfött. Höjdpunkterna efter det bestod väl mest av att jag drog ner byxorna i knävecket och tog upp plånboken för att betala, till vem eller för vad är än idag okänt samt när polarn skulle gå på toan och försökte öppna dörren en stund tills han kom på att han stog vid garderoben, inte för att det gjorde det lättare att öppna garderobfan bara för att han förstod att han kommit fel men när han väl kommit på sig så gick toalettdörren upp på första försöket.
Ja... det var väl storyn om första gången. Efter detta har jag haft några väldigt trevliga upplevelser till under the influence varav guldkornen är när jag och en kompis byggde en koja bakom hans soffa, eller när vi stod på huvudet (hela världen blirr upp och ner då, visste ni det?)
Eller som när en polare blev väldigt förtjust i en krukväxt och inte kunde sluta prata om det i en timme.
Har efter dom Blå räkorna inte hittat nåt E som vart i närheten tyvärr och nu var det väldigt länge sen jag ens försökte. Sprit och röka är det som går nu för tiden och på tal om det... röka är precis vad jag ska göra nu.
Hoppas det finns någon som har roats av mina anekdoter men om inte.... see if I care.
Ha det bra allihopa!
Jag jobbade alltid torsdag till lördag och sen körde det igång. Söndagen kom stora urladdningen med sprit i stora mängder, måndagen kom återhämtningsfyllan, tisdagen stor fest igen och onsdagen om man orkade så drog man och festade röven av sig då man visste att man inte skulle hinna med mer än "efterjobbet-fyllor" förrän på söndag igen.
Skit samma, till saken.
Rökte en hel del o drog en hel del ful-tjack på den tiden utöver spriten men så en särskilt vacker dag så kom det en leverans E till våran lilla slutna cirkel. Blå räkor kallades dom om det säger någon något.
Hur som helst, jag och en polare låste in oss, slängde i oss ett par blå, satte på x-boxen, spelade fotboll och drack öl. Polarn var ett gammalt ess i gemet så inget nytt under himlen för honom. Han satt mest och sneglade på mig och såg förväntansfull ut samtidigt som han berättade om lite erfarenheter han själv haft.
Det gick väl en timme nästan och det hade fortfarande inte hänt något utöver att jag kände mig lite orolig i kroppen, som om det kröp lite under huden. Polarn var lite besviken att det inte hade hänt nåt än då han kände att hans var på god väg. Innan det skulle kicka in helt för honom så skulle han hur som helst gå ner till affären och handla lite cigg o annat bös så han lämnade mig med en uppgiven klapp på axeln som att han sa bättre lycka nästa gång.
Vet inte hur länge han vart borta men efter en stund börjad jag sträcka på mig, till en början var det väl mest som jag rättade till mig i fåtöljen eller sträckte mig efter något bara det att när jag väl börjat sträcka på mig var det omöjligt att sluta. Så jag satt där och sträckte på armar och ben och vred mig i fåtöljen som en fisk på kroken (om än inte ryckigt, missförstå mig rätt). En bit in i sträckningarna kom jag på vad jag höll på med och fick ett fånigt leende som sträckte sig från öra till öra. Allt var verkligen helt underbart och jag kände en ofantlig kärlek till hela världen och alla dess invånare. Jag snöade in på ena saken efter den andra, alla väldigt intressanta och alla tankar jag fick var världsomdanande om än inte allvarliga... det kan dom inte varit för det där fåniga leende lämnade inte ansiktet en sekund.
Det kändes som en timme men var antagligen inte mer än 25 minuter som polaren var borta. När han kom tillbaks satt jag och kände på mina fingertoppar och nynnade till nån melodi som bara jag hörde. Så han fick sig ett gott skratt och blev positivt överraskad när han kom in mitt uppe i sitt eget rus. Pojkvaskern hade gått in i väggen, eller kanske gått igenom molnet kanske man ska säga, när han stog i kön i affären och hade fått vingla hem på nämnda moln samtidigt som han var tvungen och hälsa på massa bekanta utan att verka alldeles för väck.
Så nu satt vi och fånlog åt varandra en stund innan vi kände att det var lika bra på att ta en till, mycket vill ha mer
Det börjades festa runt omkring oss också men vi satt kvar inlåsta i vårat lilla rum och nu började även alkoholen svalla på allvar.
Efter en stund släppte vi in ytterligare en bekant som även han fick lita blå. Till historien hör att denna gosse aldrig lyckats bli väck på E så han slänge i sig 4 på en gång. Inte för att det funkade så det var ju jävligt bortkastat men vi fick hur som helst ett semi nyktert vittne till våra eskapader. Vet inte om jag minns så mycket mer förutom korta stunder. Vet att jag en vända lade mig bakom soffan, tight mot väggen och myste en stund meddans polarn lade sig på golvet och yrade med en stol över bröstet. Mr No Effect satt bara i soffan och smålog åt oss och försökte föra någon sorts konversation vilket förstås var dödfött. Höjdpunkterna efter det bestod väl mest av att jag drog ner byxorna i knävecket och tog upp plånboken för att betala, till vem eller för vad är än idag okänt samt när polarn skulle gå på toan och försökte öppna dörren en stund tills han kom på att han stog vid garderoben, inte för att det gjorde det lättare att öppna garderobfan bara för att han förstod att han kommit fel men när han väl kommit på sig så gick toalettdörren upp på första försöket.
Ja... det var väl storyn om första gången. Efter detta har jag haft några väldigt trevliga upplevelser till under the influence varav guldkornen är när jag och en kompis byggde en koja bakom hans soffa, eller när vi stod på huvudet (hela världen blirr upp och ner då, visste ni det?)
Eller som när en polare blev väldigt förtjust i en krukväxt och inte kunde sluta prata om det i en timme.Har efter dom Blå räkorna inte hittat nåt E som vart i närheten tyvärr och nu var det väldigt länge sen jag ens försökte. Sprit och röka är det som går nu för tiden och på tal om det... röka är precis vad jag ska göra nu.
Hoppas det finns någon som har roats av mina anekdoter men om inte.... see if I care.
Ha det bra allihopa!
. låter som en väldigt trevlig kväll i alla fall
