2008-08-22, 01:20
#1
Ålder: 18
Vikt: 65kg
Längd: 180cm
Kön: Man
Tidigare Erfarenheter: Cannabis, Spice.
Substans: Svamp, Toppisar
Dos: 15-20st
Tid: 17-22
Vi var tre grabbar som verkligen inte hade något att göra denna vackra Tisdag. Testa svamp var något tre av oss funderat på under en tid, att invänta toppisar kändes som ett ekonomiskt alternativ, dock var våra förhoppningar att finna några såhär tidigt på hösten inte stora.
Det finns en campingplats någon kilometer bort, ett ställe där det tydligen ska finnas gott om toppisar. Vi gick dit, cirkulerade platsen med blickarna ner i backen utan att finna något som ens liknade toppisar.
Jag ringde min bästa vän som tyvärr bor på annan ort och frågade vart på den här jävla campingen det växte trevliga svampar. Tydligen växte dem bara ett stenkast bort på en gammal övervuxen minigolfbana.
Hinner bara kliva in på området och jag ser min första toppis någonsin. Vi plockade en hel del, varierande storlekar och vände hemåt med en ~50 stycken. Klockan var nu 1600.
Väl hemma identifierade vi toppisarna, och till vår lycka var nästan hela vår fångst det vi letat efter. Vi delade lika på tre, läste att dom lätt sköljs ner med juice så det var bara att dricka. Jag tog av hattarna och sköljde ner dom som piller, och tuggade i mig resten utan några problem. Det var inte gott, men jag trodde det skulle vara mycket äckligare.
Där sitter vi alla tre och kollar på varandra. Kommer det hända något direkt, eller snart, eller alls? Mobiltelefonerna var redan avstängda och alla försökte slappna av för att låta magen arbeta.
Efter en halvtimme hade ännu inget hänt, och väl medvetna om att det var en låg dos hoppades vi på att ens känna något alls. Det går en kvart till och nu börjar det hända nåt... eller? Svårt att säga men vi var inte helt och hållet nyktra, men samtidigt inte alls märkbart påverkade. Något vi alla märkte var en intensiv handsvett samt rysningar över hela kroppen.
Fan det händer inget ju, ska vi gå ut istället?
Vi bestämmer oss för att gå ut, mina vänner lämnar telefonen hemma men jag väntar på ett par gram brass så min tog jag med mig.
Första steget utanför porten känner jag att allt känns konstigt, mysigt, läskigt, skönt. Svårt att beskriva men jag kände mig riktigt glad, och armarna kändes slöa på något sätt.
HAHAHA, det känns som om mina armar fortsätter flera meter när jag kastar med den. Utbrister en av mina vänner samtidigt som han går runt och viftar som en dåre.
Jag och den andre personen i sällskapet känner inte av det riktigt så mycket, men visst var detta en helt ny känsla.
Vi fortsätter en bit till och snart är vi mitt ute i skogen, går i säkert 20 minuter utan att något märkvärdigt händer. Omgivningen känns dock väldigt vänlig och naturen kändes otroligt vacker. Vi upprepar hela tiden hur allt känns som om vi är med i en film, med HD upplösning förövrigt. Jag kan inte säga så mycket mer än att jag kände mig ruskigt sugen på att bara fortsätta promenera längre och längre in i skogen.
Av promenad blir man dock trött, så vi satte oss på en sten för att vila. Nu börjar det faktiskt hända visuella saker. Hela marken rör sig, alla barr på stigen flyter runt som i en.. sjö. Det fanns så många saker och allt rörde sig! Mina ögon registrerade varenda litet barr på marken, och efter registreringen blandades barret ihop med alla andra.
PANG
Ett skott smäller av i skogen. En av mina vänner, låt oss kalla honom Rob, började springa riktigt riktigt snabbt. Jag och min andra vän, låt oss kalla honom Vic, var väl medvetna om att en skjutbana ligger bara ett par hundra meter bort och räds inte. Men Rob var helt säker på att vi alla skulle dö. Vilket också bevisar att svampen påverkat honom betydligt mycket mer än mig och Vic.
Vi begick oss åter mot byn för att hämta upp ett par gram brass. Ingen av oss kände sig direkt svampad så lite cannabis var vi riktigt sugna på.
Det jag mest tänkte på i skogen var dock att alla träd var individer. När jag kollade in i barken så såg jag hur trädet kollade tillbaks på mig. Det kändes verkligen som om de var medvetna om att vi var där och visade sig.
Nu var det äntligen dags för lite brass. Vi satt hemma hos en vän där det var sammanlagt 11 personer i en liten etta. Efter ett par holkar kände jag mig bäng, riktigt riktigt bäng. Det kändes som om alla var emot oss och en stark känsla av obehag växte inom mig. Dock såg jag en stor varm aura runt mina svampade vänner och när jag satte mig brevid dom kände jag mig otroligt mycket tryggare.
Vi smet iväg därifrån illa kvickt, och tog med oss brasset till Robs lägenhet. Där satte vi oss i soffan och det var verkligen miljontals tankar i mitt huvud. Ingen av tankarna handlade om något annat än min dag. Utanför dagens äventyr fanns verkligen inget i min hjärna.
Allt som existerade var från när vi plockade svampen fram tills nu.
Vi började prata i munnen på varandra och alla ville få fram sina tankar.
Det kändes som om min hjärna var uppbyggt av ett rutmönster, var man på en ruta kunde man omöjligt börja tänka i en annan ruta utan att hela medvetandet fick sig en hel restart. Glömde direkt vad jag tänkte på sekunden innan. Bara jag klev över på en annan tanke så var den första helt bortblåst.
Vi försökte iallafall komma fram till att det inte fanns något att noja för. Min hjärna gjorde allt till enormt stora saker. En småsak som att byta låt på datorn blev verkligen allt i min värld. Och vi kom aldrig aldrig fram till något vi pratade om, vi bara satt och pratade för att försöka komma överens, men trots att vi var överens kunde man ändå inte sluta. Och varenda tanke i huvudet sades högt.
Det var vi tre denna kväll. Och jag kunde känna hur vi var inom samma cirklar, samma våglängd kanske man kalla det, men det kändes som en stor cirkel omfamnade oss alla.
Kändes hela tiden som om det fanns något jag skulle göra, något jag hade planerat, kunde aldrig riktigt slå mig till ro och bara slappna av i soffan. Kände igenom mina fickor säkert tre gånger i minuten.
Gick även på toaletten en snabbis, och när jag kom tillbaks in i vardagsrummet förstod jag verkligen inte hur man kunde sitta vid datorn, eller lägga sig i sängen. I soffan med mina vänner var det varmt, men en blå kyla fanns överallt omkring.
Efter ett tag försvann allt och endast brasset kändes av.
Detta är min första tripprapport, och jag tippar på att den är alldeles för lång och handlar mestadels om onödiga detaljer. Det var dock första gången jag åt svamp, men riktigt svampad var jag väl inte. Det var brasset som boostade på något enormt.
Jag blev verkligen satt ur spel denna kväll, förstår hur mycket en riktig svamptripp kommer påverka en.
Kommer definitivt ta svamp igen. En betydligt större dos, med förmodligen potentare svampar.
Vikt: 65kg
Längd: 180cm
Kön: Man
Tidigare Erfarenheter: Cannabis, Spice.
Substans: Svamp, Toppisar
Dos: 15-20st
Tid: 17-22
Vi var tre grabbar som verkligen inte hade något att göra denna vackra Tisdag. Testa svamp var något tre av oss funderat på under en tid, att invänta toppisar kändes som ett ekonomiskt alternativ, dock var våra förhoppningar att finna några såhär tidigt på hösten inte stora.
Det finns en campingplats någon kilometer bort, ett ställe där det tydligen ska finnas gott om toppisar. Vi gick dit, cirkulerade platsen med blickarna ner i backen utan att finna något som ens liknade toppisar.
Jag ringde min bästa vän som tyvärr bor på annan ort och frågade vart på den här jävla campingen det växte trevliga svampar. Tydligen växte dem bara ett stenkast bort på en gammal övervuxen minigolfbana.
Hinner bara kliva in på området och jag ser min första toppis någonsin. Vi plockade en hel del, varierande storlekar och vände hemåt med en ~50 stycken. Klockan var nu 1600.
Väl hemma identifierade vi toppisarna, och till vår lycka var nästan hela vår fångst det vi letat efter. Vi delade lika på tre, läste att dom lätt sköljs ner med juice så det var bara att dricka. Jag tog av hattarna och sköljde ner dom som piller, och tuggade i mig resten utan några problem. Det var inte gott, men jag trodde det skulle vara mycket äckligare.
Där sitter vi alla tre och kollar på varandra. Kommer det hända något direkt, eller snart, eller alls? Mobiltelefonerna var redan avstängda och alla försökte slappna av för att låta magen arbeta.
Efter en halvtimme hade ännu inget hänt, och väl medvetna om att det var en låg dos hoppades vi på att ens känna något alls. Det går en kvart till och nu börjar det hända nåt... eller? Svårt att säga men vi var inte helt och hållet nyktra, men samtidigt inte alls märkbart påverkade. Något vi alla märkte var en intensiv handsvett samt rysningar över hela kroppen.
Fan det händer inget ju, ska vi gå ut istället?
Vi bestämmer oss för att gå ut, mina vänner lämnar telefonen hemma men jag väntar på ett par gram brass så min tog jag med mig.
Första steget utanför porten känner jag att allt känns konstigt, mysigt, läskigt, skönt. Svårt att beskriva men jag kände mig riktigt glad, och armarna kändes slöa på något sätt.
HAHAHA, det känns som om mina armar fortsätter flera meter när jag kastar med den. Utbrister en av mina vänner samtidigt som han går runt och viftar som en dåre.
Jag och den andre personen i sällskapet känner inte av det riktigt så mycket, men visst var detta en helt ny känsla.
Vi fortsätter en bit till och snart är vi mitt ute i skogen, går i säkert 20 minuter utan att något märkvärdigt händer. Omgivningen känns dock väldigt vänlig och naturen kändes otroligt vacker. Vi upprepar hela tiden hur allt känns som om vi är med i en film, med HD upplösning förövrigt. Jag kan inte säga så mycket mer än att jag kände mig ruskigt sugen på att bara fortsätta promenera längre och längre in i skogen.
Av promenad blir man dock trött, så vi satte oss på en sten för att vila. Nu börjar det faktiskt hända visuella saker. Hela marken rör sig, alla barr på stigen flyter runt som i en.. sjö. Det fanns så många saker och allt rörde sig! Mina ögon registrerade varenda litet barr på marken, och efter registreringen blandades barret ihop med alla andra.
PANG
Ett skott smäller av i skogen. En av mina vänner, låt oss kalla honom Rob, började springa riktigt riktigt snabbt. Jag och min andra vän, låt oss kalla honom Vic, var väl medvetna om att en skjutbana ligger bara ett par hundra meter bort och räds inte. Men Rob var helt säker på att vi alla skulle dö. Vilket också bevisar att svampen påverkat honom betydligt mycket mer än mig och Vic.
Vi begick oss åter mot byn för att hämta upp ett par gram brass. Ingen av oss kände sig direkt svampad så lite cannabis var vi riktigt sugna på.
Det jag mest tänkte på i skogen var dock att alla träd var individer. När jag kollade in i barken så såg jag hur trädet kollade tillbaks på mig. Det kändes verkligen som om de var medvetna om att vi var där och visade sig.
Nu var det äntligen dags för lite brass. Vi satt hemma hos en vän där det var sammanlagt 11 personer i en liten etta. Efter ett par holkar kände jag mig bäng, riktigt riktigt bäng. Det kändes som om alla var emot oss och en stark känsla av obehag växte inom mig. Dock såg jag en stor varm aura runt mina svampade vänner och när jag satte mig brevid dom kände jag mig otroligt mycket tryggare.
Vi smet iväg därifrån illa kvickt, och tog med oss brasset till Robs lägenhet. Där satte vi oss i soffan och det var verkligen miljontals tankar i mitt huvud. Ingen av tankarna handlade om något annat än min dag. Utanför dagens äventyr fanns verkligen inget i min hjärna.
Allt som existerade var från när vi plockade svampen fram tills nu.
Vi började prata i munnen på varandra och alla ville få fram sina tankar.
Det kändes som om min hjärna var uppbyggt av ett rutmönster, var man på en ruta kunde man omöjligt börja tänka i en annan ruta utan att hela medvetandet fick sig en hel restart. Glömde direkt vad jag tänkte på sekunden innan. Bara jag klev över på en annan tanke så var den första helt bortblåst.
Vi försökte iallafall komma fram till att det inte fanns något att noja för. Min hjärna gjorde allt till enormt stora saker. En småsak som att byta låt på datorn blev verkligen allt i min värld. Och vi kom aldrig aldrig fram till något vi pratade om, vi bara satt och pratade för att försöka komma överens, men trots att vi var överens kunde man ändå inte sluta. Och varenda tanke i huvudet sades högt.
Det var vi tre denna kväll. Och jag kunde känna hur vi var inom samma cirklar, samma våglängd kanske man kalla det, men det kändes som en stor cirkel omfamnade oss alla.
Kändes hela tiden som om det fanns något jag skulle göra, något jag hade planerat, kunde aldrig riktigt slå mig till ro och bara slappna av i soffan. Kände igenom mina fickor säkert tre gånger i minuten.
Gick även på toaletten en snabbis, och när jag kom tillbaks in i vardagsrummet förstod jag verkligen inte hur man kunde sitta vid datorn, eller lägga sig i sängen. I soffan med mina vänner var det varmt, men en blå kyla fanns överallt omkring.
Efter ett tag försvann allt och endast brasset kändes av.
Detta är min första tripprapport, och jag tippar på att den är alldeles för lång och handlar mestadels om onödiga detaljer. Det var dock första gången jag åt svamp, men riktigt svampad var jag väl inte. Det var brasset som boostade på något enormt.
Jag blev verkligen satt ur spel denna kväll, förstår hur mycket en riktig svamptripp kommer påverka en.
Kommer definitivt ta svamp igen. En betydligt större dos, med förmodligen potentare svampar.
