Lärare kunniga om Förintelsen?

Fredrik Persson om hur Forum för levande historia slösar bort sitt förtroendekapital.

Läs/Se mer
• Här är frågorna som lärarna fick svara på:
• Lärare okunniga om Förintelsen

Forum för levande historia är på tapeten igen. Den statliga myndigheten, som med utgångspunkt i Förintelsen arbetar med frågor kring demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter, presenterade i veckan ett alarmerande pressmeddelande om svenska lärares bristande kunskaper om Förintelsen.

Det vore givetvis illavarslande om lärarkåren inget visste om ett av de vidrigaste och viktigaste skeendena i den moderna historien. Det var därför följdriktigt att Forum för levande historias utskick slogs upp stort på nyhetsplats i samtliga medier.

Men när man tittar närmare på ”En undersökning om lärares erfarenheter av och uppfattningar kring undervisning om Förintelsen”, som ligger till grund för utspelet och den därefter uppblossande debatten, framträder en rad frågetecken. Det första som slår en är att kunskapsdelen utgör en mycket liten del av undersökningen. I den drygt hundrasidiga rapporten, skriven av pedagogikprofessorn Anders Lange, finns andra minst lika uppseendeväckande resultat. 30 procent av lärarna ogillar eller finner det rent av oacceptabelt att muslimska flickor bär slöja i skolan. 16 procent menar att man bör vara född i Sverige för att betraktas som svensk.

Av de åtta kunskapsfrågor som skapat sådant rabalder är flera besvärliga och fokuserade på detaljer. Visst bör man veta att Gulag inte var ett utrotningsläger för judar.

I fikarummet på Historiska institutionen i Lund hade dock jag och kollegorna svårt att träffa rätt i testet. Så har heller inte historieundervisningen vid universitet och skolor, glädjande nog, som sitt främsta syfte att förbereda studenter och elever för Förintelsens eget Trivial Pursuit.

Tilläggas kan att endast var tionde lärare som besvarade frågorna undervisar i historia på högstadiet eller gymnasiet. I detta ljus blir det också mindre märkligt att så få respondenter säger sig ha arbetat med Förintelsen under sin lärarutbildning.

Som Dagens Nyheters ledarsida (21.8), ovanligt rakt och rakryggat, har konstaterat är det svårt att inte se rapporten och tillhörande ramaskrin som ett föga snyggt försvarstal för Forum för levande historias fortsatta existens. Många av myndighetens kritiker, bland annat undertecknarna av vårens så kallade historikerupprop, har på både principiella och praktiska grunder menat att undervisning om Förintelsen och andra brott mot mänskligheten kan och ska skötas av det gängse utbildningsväsendet, istället för att utformas som statligt styrda myndighetskampanjer.

Forum för levande historia tycks tro att man har skaffat sig trumf på hand genom att uttrycka tvivel om lärarnas kompetens och förmåga att fylla denna funktion.

Frågan är dock om ens ett accepterande av den dystra diagnosen talar för Forums fortsatta sak. Vilken slutsats ska man dra av att lärarnas kunskaper är så usla, trots att de har stått i centrum för myndighetens upplysningsverksamhet under ett decennium?

Forum för levande historias tillkomsthistoria utgörs av en sedermera hårt kritiserad enkätundersökning som fick en betydande del av Sveriges elever att framstå som förintelseförnekare. Hur många gånger kan man ropa på vargen med förtroendet i behåll?

FREDRIK PERSSON
doktorand i historia vid Lunds universitet