Vi som slutat dricka alkohol

Jag har aldrig varit jätte glad i alkoholen, det brukar komma och gå i omgångar.
Tidigare var den största anledningen pga. styrketräning och då drack jag inte alls på ca: 6 år.
Började dock festa och dricka igen när jag slutade träna.

Idag är det delvis pga. träning igen men jag känner verkligen inget sug att varken dricka / festa eller röra mig ute i nattlivet nu för tiden.

Som några andra nämnt i tråden så har den sociala biten blivit sämre men å andra sidan är dom flesta i min ålder upptagna med familjelivet.

Åååh vad bra. Jag hade sug i helgen när jag var på hockey men kunde hålla mig undan. Så stolt över mig själv dagen efter. Skönt att slippa vakna upp helt kaosbakis. Varit nykter 25 dagar nu. Så peppande tråd detta

Har inte slutat helt men har dragit ner ordentligt på drickandet. När jag var alkoholiserad på riktigt drack jag var och varannan dag och mådde som jag förtjänade, fick problem med nerverna och panik/dödsångest och det var "normalt" för mig att vakna upp med baksmälla och må dåligt.

Inte förrän vid ca 36-37 års ålder började jag ifrågasätta på riktigt vad jag höll på med. Jag hade varit på behandlingshem när jag var mellan 25-26 i ett och ett halvt år, men då var jag inte "mogen" nog att ifrågasätta mitt drickande och tyckte vistelsen på hemmet var en pain in the ass och nästan outhärdligt då man inte fick dricka ens en folköl. Det skulle alltså ta 10 år till innan jag kom till insikt när mitt liv mer eller mindre var kört i botten på alla plan. Det började med att jag med full kraft försökte stå emot frestelsen att dricka en dag i stöten. I början kunde jag hålla mig högst en vecka, men successivt tränade jag upp mig i min fokusering på att inte dricka, jag intalade mig själv saker som "Tänk vad bra du kommer att må imorgon om du skippar alkoholen nu". "Du slipper känna det som att du blivit överkörd av tåget när du vaknar" osv. På det började jag också att äta mer hälsosamt och röra på mig mer.

Idag dricker jag högst 2 dagar i månaden (man är ju inte mer än människa och lite roligt ska man väl få ha i livet) och tränar och löper regelbundet och känner mig friskare, smidigare och mer vital än jag gjorde i tidiga 20-års åldern tillochmed (är 41 idag).

Egentligen finns det bara vinster med att skippa/sluta med alkoholen, men för vissa av oss som vill fly den grå verkligheten och ha lite roligare än normalt ibland så är den ett bra berusningsmedel.

Så. Hejsan.
Storkonsument sen några decennier och prövat det mesta inom upplevelseindustrins vätskor, piller och pulver. Är inne på femte nyktra dagen (wohooo) för första gången på 20 år och kan inte sova en blund naturligtvis. Letade motivation för att fortsätta och hamnade i denna utmärkta tråd. Ni förstår mitt liv har trots mina omfattande olater gått som på räls när det gäller jobb, famill, vänner och intressen. Jag har haft en fenomenal tur när det gått snett då och då. Jag tror inte det finns någon än mina allra närmaste vänner som ens kan ana hur mycket alkohol och andra droger jag pillat i mig genom åren utan att falla sönder. Så den delen har liksom inte motiverat mig. Dessutom har jag en superkraft - jag blir inte bakfull, tvärtom blir jag fan gladare dagen därpå om än lite tröttare. Så varför ta ett uppehåll?
1. Jag kan räkna. Jag fattar att doserna jag är uppe i måste gnaga på min kropp och att det måste finnas ett pris att betala för det här.
2. Börjar närma mig 50
3. Högt blodtryck och högt kolesterol (se 1)
4. Har familj som jag definitivt inte vill lämna i sticket i förtid.
5. Har egentligen tröttnat på själva rusen, gör det av slentrian och förbannad leda.
6. Vill ha en ny sorts utmaning.
7. Nyfiken på alla de här positiva effekterna somdet talas om i den här tråden, bland annat.
8. Nytt år, nya möjligheter 😊

Jag tror att jag egentligen förtjänat en hel del mer biverkningar än sömnlöshet men det enda övriga är lite irritabilitet än så länge. Och jag känner mig lite klarare i tanken om det nu är möjligt på så kort tid. Så ville baraskriva av mig och tacka samtliga för lite sällskap i nattvakandet och för ökad motivation.

Kanske jag uppdaterar lite framöver, om inte annat för att inspirera andra om det nu funkar för mig så borde vem som helst klara det och må bättre.

God fortsättning!

Druckit en liter vin, några liter öl och lite annat. Mår bra men är konfunderad över hur jag förstört mitt liv. Ja, ja.. hur som helst. I evigheten är sandkorn och snöflingor obetydliga. Hatar mig själv och många andra just nu... Vilken falsk jävla skitvärld vi lever i. Önskar att jag fick prata med mina gamla kompisar igen... 15 år sedan...

Enligt Thåström har varje sandkorn i Sahara ett nummer...Enligt buddisterna är livet ett lidande och när man inser det, förväntar sig det, så minskar lidandet. Spontant så verkar du ju inte bli lyckligare av ens måttliga mängder alkohol. Kanske ska fundera över andra alternativ? Men va fan vet jag, nykter sedan fem dagar 😑

GlHf

Dag 6. Sov en timme inatt. Jobbar mig igenom dagen efter att ha lämnat ungarna. Sprängande huvudvärk. Åker till systemet. Yngsta dottern vill ha just deras alkoholfria cider, gurka och kiwi ftw. Glider omkring bland hyllorna och saliverar.Plockar på mig cidern. Köper två öl. Alkoholfri Carlsberg och Staropramen. Till bastun ikväll. Expediten på mitt lilla bolag, som sett mig köpa alkohol för fyratusen spänn varje månad i över 10 år, håller masken ganska bra. Känner mig som en vinnare. Fast trött och satans ont i håret då.Än så länge inga övriga positiva effekter som jag kan känna av.

Ja det är superbra om du kan lägga ner. Men förvänta dig inga stordåd, ditt allmänmående kommer visserligen förbättras och du kommer må bra överlag men mer än så är det inte. Man måste helt enkelt uppskatta ett liv utan alkohol för att det ska ge nåt positivt i längden.


Alkohol är en drog och det är klart livet känns ljusare varje gång man intar den. Kroppen längtar efter det varenda gång så klart. Men man måste tänka långsiktigt och då är alkohol bara helt kasst egentligen...kostar pengar och ger bara nåt för en liten stund, ganska värdelöst egentligen. Visst uppskattar man smaken så kan man väl försöka dricka lite smått ibland i lagom mängd =)

Jag har haft stora problem med mitt drickande. Jag söp nästan varje dag i 1 år och 9 månader. Men i Augusti 2018 skärpte jag till mig. Då drack jag mycket mindre.

Jag insåg att mitt supande gick för långt. Och tröttnade. Plus att jag ville gå ner i vikt. Har gått ner 10 kilo.

Men sen fick jag ett återfall och började supa igen.

Just nu är jag väldigt beroende. Men vill sluta.

Mitt supande har ställt till med mycket konsekvenser.

Så nu ska jag börja gå långa promenader varje dag och se om det hjälper.

Jag har upptäckt att man är mycket piggare när man inte super. Man tar hand om hygienen bättre. Man sparar pengar och man går ner i vikt.

Det finns bara fördelar med att sluta supa.

Hur mycket dricker du per kväll? Pappa dricker mellan en halv och en flaska whiskey, en liten flaska prosecco och 2 gin tonics per kväll, och har gjort det senaste 15 åren. VARJE DAG. Han är 70 nu, blir heller aldrig bakfull och kan inte minnas sist han hade huvudvärk

Många sorters av alkoholfritt vin och öl smakar rätt bra faktiskt.

Halloj igen.
Så har i stort sett låtit bli att dricka sen sist förutom en ordentlig fest med goda vänner för några veckor sedan (ja vad fan man är ju inte död &#128522.

Upplever helt klart att jag är piggare generellt och har mer lust och energi. Sover klart bättre. Har gått ner 4 kg utan att ändra på andra ovanor. Kommer inte sluta helt tror jag men den slentrianmässigt höga konsumtionen kan jag nog lägga bakom mig.

Till frågan om hur mycket jag drack per kväll. En rejäl stänkare eller två av den storleken som inte har ett namn på krogen och sen två till tre flaskor rödvin var standard. På fest har jag druckit 6-7 fulla snapsglas, 4 flaskor rött och sen cyklat hem när jag brydde mig om att räkna vid något tillfälle. En flaska starksprit gör mig vinglig men inte mer än så. För mycket för att det skulle kännas hälsosamt tycker jag. Och dyrt blev det ockdå även om jag har råd.

Ha d gott!