Hur jag hjälpte ett djur i nöd [era egna berättelser /mod]

Köpt loss en hund som ägarna lämnat fastbunden i skogen för att dö...

Hjälpte en snigel över vägen

Haha, händer att jag också ägnar mig åt detta om jag har tid

För ett antal år sedan försvann vår katt. Vi eftersökte den överallt, men efter två veckor hittade en granne den i ett buskage nära vägen. Den låg i sluttningen med huvudet nedåt som djur chock gör. Förmodligen hade den fått en lätt smäll av en bil och sprungit in bland buskarna. Tänk om vi hade vetat, vi hade kanske kunnat rädda livet på den. En katt kan dö av chock även om den inte är så farligt skadad. Så om ni råkar toucha en katt med bilen och den springer iväg, så nöj er inte med det, försök få tag på katten eller ägaren. I vårt fall visste alla i radhusområdet att det var vår katt. Han var egentligen innekatt, men brukade gå ut på en kortare promenad ibland.

Var ute på en promenad i regnet i lördags och såg en liten låda ligga vid sidan av bilvägen, i lådan låg 3 nästan alldeles nyfödda kattungar med navelsträngarna kvar. Begav mig genast med dom små till närmaste veterninär för att få dom små undersökta och köpte Royal Canins mjölkersättning. Veterinären sa att 2 av dom små hade en god chans att klara sig med att den lilla honan såg väldigt dålig ut. Natten till i tisdags när jag gick upp för att mata dom så låg hon i kattburen bredvid sina syskon helt livlös. Kändes jävligt(!) tragiskt och då tänker man vad man har gjort för fel och vad man kunde ha gjort bättre. Nu är det 2 kvar som kämpar på så fint så fint.

Kommer bli svårt att lämna bort dom om 3 månader, hade jag inte redan haft 3 hundar och 3 katter hade jag behållit dom. Känner jag mig själv rätt så kommer jag nog göra det ändå

Jag och ett par vänner var ute och fiskade mitt i centrum en gång. Vi satt och metade på en betongbro som gick över älven, och under denna bro finns massa håligheter som stadens duvor gärna bygger bo i.
Plötsligt får vi till vår stora förvåning se en duva krascha rakt ner i vattnet. Vi hade ingen håv eller så med oss, då vi bara metade mört och annan småfisk till kräftåtel. Men för en gångs skulle så reagerade jag direkt, och sprang över bron till några invandrare som också fiskade, och dessa var utrustade med en långskaftad håv. Lyckades förklara situationen genom att tydligt prata och peka, och fick låna håven av dem till slut. Sprang tillbaka och vi lyckades fiska upp duvan och släppa ut den på ovansidan av bron. Där satt den och torkade (verkade inte kunna flyga när den var blöt?) och vi såg på varandra och kände oss väldigt nöjda.
Men efter ett par minuter så kommer det en stor fet katt från ingenstans och knäpper duvan över nacken och springer in under ett hus.
Kändes lite surt faktiskt

Edit: Vill bara säga till er som jobbar med att ta hand om misskötta djur -oavsett om det gäller råttor eller hundar- att ni
gör ett sjuhelvetes bra jobb, all heder åt er. Jag har svårt att tänka mig ett jobb som ger en större "må-bra" känsla efter en arbetsdag.

Felpost.

Har några historier, en del trevliga andra mindre trevliga

1. Hämtade en "minigris" som skulle avlivas för han inte var så liten som ägarna ville han skulle vara, han heter Lars-arne Ohlsson och är nu tio år, går fritt på gården och skrotar och gillar att bli kliad bakom öronen och älskar pannkakor. (väger runt 80 kg)

2. Någon körde på en hare som knäckte bakbenen så benpiporna stack ut. Körde in på gården och visste inte vad dom skulle göra så den likviderade jag hur kallt det än låter och jag trodde aldrig jag skulle klara det men om ni sett harens ögon och dess skick så hade ni förstått hur enkelt det beslutet var.

3. Hämtade en misshandlad shettis och tog hand om i tre år tills de skador han ådragit sig (njurarna lagt av på grund av ja, flera skäl) inte kunde hållas i shack längre, men han fick tre fina år iaf.

4. Tagit hand om 1 kull övergivna kattbebisar. De hade inte öppnat ögonen, var fem stycken och alla överlevde och fick nya hem

5. Hittade en skadad duvunge utanför jobb som jag fick nån fågelförening att hämta och ta hand om.

Det är väl dem jag kan komma på såhär missinassen när sömnen vägrar infinna sig!

Grmbl grmbl... Känns så blödigt att berätta sånt här.

Jag är också en snigelhjälpare. Ser jag en som är ute och far mitt i vägen där bilar kan komma så brukar jag lyfta bort den till sidan av vägen den verkar vara på väg mot. Jag vet att varje snigelkull brukar bestå av något mellan hundratals och tusentals telningar och att det spelar nog ingen roll för arten om ett par hundra bli överkörda varje dag... Men vafan, naturen har varit taskig nog som det är att göra dem så långsamma. Sniglarna förtjänar ett "brejk" lite då och då.

Utöver det så har jag fångat in och släppt ut en del fåglar som har råkat flyga in genom fönster och sedan inte hittar ut igen (för att de små flygfäna flyger för högt i taket och kan då inte ens se fönstret de kom in igenom )

Ett annat tillfälle fick jag hjälpa en stor fisk som mina småsystrar hade fiskat upp ur sjön. Det var en rätt kraftig brax eller nåt, och de hade dängt den i huvudet flera gånger redan men när de skulle rensa den vid diskhon så sprattlade den fortfarande och försökte andas. Den hade så kraftig nacke så jag kunde inte riktigt göra som jag brukar (dvs. köra in tummen i munnen på fisken och dra huvudet bakåt så att nacken knäcks), så jag tog första bästa som fanns till hands (en handyxa) och kapade huvudet av firren.

Kan inte säga att det var särskilt kul, men med tanke på att den redan höll på att kvävas och att den hade fått huvudet dunkat mot en brygga flera så gånger verkade de rimligast att göra slut på dess lidande så snabbt och smärtfritt som möjligt. Jag gjorde det också klart för syrrorna att nästa gång så får de släppa tillbaka fiskar som är för stora för dem att lyckas ta död på snabbt och enkelt.

Har räddat en av katterna ett antal gånger då hon fått epilepsianfall och hållit på att ramla ner för bord och trappor...Otäckt när detta händer

Två sommarnätter i samma vecka:
Hämtade en katt som en tjej hittat i container. Tassarna var nednötta till kött i trampdynorna och den hade andningssvårigheter.
Resa till djursjukhuset där chefsveterinären hade jour nattetid.
Hon konstaterade för övrigt att hjärtat var mycket dåligt och att den inte skulle klara sej. Så det blev en sista spruta så den slapp lida vidare.

Akut telsamtal från ett radhusområde. Nyinflyttade grannar upptäcker en sjuk katt på grannens tomt. Ingen granne hemma.
Och ringde mej sent omsider. Jag och en kompis åkte ut.

Då hade grannens tonårige son kommit hem med flickvän. Och lyft in katten.
Vi ringde på och presenterade oss och jag frågade om jag kunde få se katten.
Visst. Det var en ägarlös katt som dom matat en längre tid. Omärkt och tovig.
Vi satt på golvet runt katten som inte orkade reagera utan bara tittade på oss.
Troligen en trafikolycka och sedan hade den släpat sej till dom enda som brytt sej om den.
Vad jag tyckte var extra hemskt var att hans morrhår var bara millimeter stubbar. Fåglar hade hackat på den och kanske även andra djur. För övrigt helt uttorkad. Den hade dock lyckats skydda ögonen.

Ännu en nattlig tur till djursjukhuset och ungdomarna följde med. Vilka underbara ungdomar!
Samma underbara veterinär.
Precis som jag förstått fanns inget att göra. Troligen hade den legat hjälplös 3-5 dagar ute.

Jag stannade alltid hos de djur utan ägare som skulle avlivas och veterinären och jag satt på varsin sida och smekte katterna och småpratade lågmält.
Trots avskyvärda skador så kändes det bara skönt att kunna göra katterna den sista tjänsten. Är det sedan en så fin veterinär känns det trots allt bra att kunna göra detta.

Två exempel på aktivt djurskyddsarbete nattetid. Men att få medlemmar som gör detta ideellt är i stort sett omöjligt.
Mvh

Räddat ett par hundar från att drunkna, är oxå skyddsjägare/eftersöksjägare så har minskat lidandet för ett antal älgar och rådjur som blivit påkörda.