Ordet vart

Om ni någon gång spenderat tid uppe i Norrland eller rent utav bor häruppe har ni nog hört ordet vart användas flera gånger i de flesta konversationer. Jag bor i Sundsvall och här har i princip alla ersatt ordet vart med blev. Länge har jag påpekat detta, rättat mina familjemedlemmar men det går inte att ändra deras betéende.

Häruppe är det helt enkelt en permanent ersättelse av ordet blev. Jag har funderat på när man verkligen använder ordet vart i en korrekt mening, men alla gånger det låter bra, t.ex. vart skall du? bör man istället använda ordet var.

Det här handlar givetvis om dialekt eftersom det är ett norrländskt uttryck och slang, dialekt osv. är någonting man egentligen inte skall klaga på. Dock är det intressant att diskutera hur ett ord som egentligen inte borde finnas används helt fel av nästan alla Sundsvallsbor och andra norrlänningar.

Detta har tagits upp massa gånger på FB redan.

Okej, det visste jag inte. Jag får helt enkelt be om ursäkt då. Om ingen har lust att diskutera detta har jag ingenting emot att en moderator låser tråden om den inte är passande. Dock skulle jag gärna vilja se en liten diskussion.

Jaså? För mig är det där ett solklart exempel på helt korrekt användning av vart.

Däremot kan det ofta felaktigt komma i följdfrågan till ditt exempel, nämligen "Jaså, vart ligger det?" där ju istället var ska användas.

Tror du har blivit förvirrad eftersom du verkar blanda ihop två helt olika ord:

1. Vart = blev (böjning av verbet varda)
2. Vart (stavades hvart innan 1907) som riktningsfråga (eventuellt en förkortning av "var åt")

Men att använda ordet vart istället för blev tycker jag personligen är helt onödigt även om det anses vara rätt. Sedan i meningar där man kan använda ordet vart som riktningsfråga går det alltid att använda ordet var, eller hur?

I fråga om riktning är enbart vart det korrekta: "Vart ska du åka?"

Däremot används det ofta felaktigt i stället för var (befintlighet): "Var är du?" där många säger "*Vart är du?"

Faktiskt är det för mig helt okänt att man inte kan (rent korrekt) säga Var är närmaste Ica butik? Får även rätta mig själv med ännu en mening där vart är korrekt använt: Vart femte år...

Det är faktiskt tvärt om. Blev är en permanent ersättelse av det ursprungliga vart i resten av Sverige.
Så sent som 1917 år bibel skrev i 1 Mos. 1:3 "Varde ljus. Och det vart ljus."

Varda är det ursprungliga svenska verbet i betydelsen bliva, som ursprungligen i svenskan - liksom fortfarande i tyskan - betydde förbli. Om man ser en gammal högtravande tex om någon som "lev på slagfältet", så betyder det att han blev kvar där, dvs stupade.

Ganska intressant fråga det där.. jag antar att det bara är ännu ett fel som den svenska befolkningen gör

Finns ju ganska många exempel på ord och fraser folk använder fel.
Hur många kan stava till våldtäktsman? Inte ens tidningarna.

Som tur är förekommer nog sådana där "folkliga" fel i alla språk - ett par exempel från engelskan är ju "They have to move because there noisy and there dog is barking", oerhört vanliga stavfel, eller också "could of" ("could've" felstavat). Det verkar som om särskilt engelskans många sammandragna ord leder till osäkerhet om stavning.

Fult är även "grösser wie du" = "längre som dig", som tyvärr har börjat sätta sig som alternativ till "grösser als du" = "längre än dig" hos många tyskar.

Sannerligen intressant. För att vara helt ärlig har jag aldrig gjort en efterforskning på vilket ord som kom först, jag har helt enkelt trott att vart var dialekt och blev var korrekt. Nu får jag väl helt enkelt bita i det sura äpplet varje gång någon säger vart!

Någonting som är diskuterbart dock är vad är det som är viktigast? Vad vi sa för flera hundra år sedan eller hur vi skall prata idag? Det sker ständigt en utveckling i språket och meningarna görs kortare och lättare att uttala, ett exempel är:

Jag är bättre än dig. - talspråk.
Jag är bättre än du. - skriftspråk och hela meningen är:
Jag är bättre än vad du är.

Själv säger jag alltid Jag är bättre än du, inte för att vara petig, jag tycker bara att det låter prydligare. Någonting jag dock aldrig skulle ta från skriftspråket och uttala ordagrant är dem, måste vara bland de fulaste orden någonsin om man uttalar det dem och inte dom.