2008-08-11, 10:20
#13
Citat:
Ursprungligen postat av Bajsfacisten
Fast fiskeriverket kommer med en annan bild angående ålekråkan.
http://www.fiskeriverket.se/service/...380008307.html
http://www.fiskeriverket.se/service/...380008307.html
Sammanfattning
Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart. Modellen baseras på grundläggande ekvationer vid traditionell uppskattning av fiskbestånd, samt tillgänglig kunskap om en skarvpopulations födoval och kolonistorlek. Provfisken i tre områden, ett starkt påverkat av en närliggande skarvkoloni och två referensområden, har använts för verifiering av modellen. Resultaten indikerar att skarven kan ha en signifikant påverkan på beståndsutvecklingen. Modellsimuleringar visar på ett predationstryck mellan 20 och 30% abborre i födan. En sådan konsumtion är mer än vad de i försöket ingående populationerna förmår producera. En simulerad beståndsutveckling under en 40-årsperiod visar på samma sätt att vid cirka 20% andel i skarvdieten är effekterna på beståndsnivå allvarliga. Redan efter 4-5 år räknat på en koloni om 3 000 häckande par riskerar abborrbeståndet att utplånas. Stora osäkerheter i födans sammansättning, storlek på bytesobjekt och de kompensatoriska mekanismer som reglerar både skarvpopulation och fiskbestånd begränsar dock möjligheterna att dra säkra slutsatser; resultaten måste tolkas mer som indikationer. För en mer grundlig analys krävs längre tidsserier av populationsdata på abborre både före och efter en etablering av en skarvkoloni.
Genomförda ålundersökningar påvisar lägre fångstnivåer i områden med högre tätheter av skarv. Av längdfördelningen i ålfångsterna kan dock effekter av fåglarna inte utläsas. Faktorer som rekrytering, migration och fiskemortalitet samt lokala utsättningar av ål kan således inte urskiljas i analysen varför de sammantagna effekterna av en skarvpredation inte kan kvantifieras. Fångstskillnaderna indikerar dock att skarvpredation kan vara en faktor av betydelse för fångstutvecklingen i fisket efter ål i skarvtäta områden. Det krävs dock längre tidsserier, men framförallt studier såväl före som efter en etablering, då skarven huvudsakligen kan antas predera ål som ännu inte rekryterats till fisket.
Mellanskarvens inverkan på fiskbestånden har undersökts med hjälp av en modell. Abborre, som kanske är den mest välstuderade arten i svenska kustvatten, har använts som modellart. Modellen baseras på grundläggande ekvationer vid traditionell uppskattning av fiskbestånd, samt tillgänglig kunskap om en skarvpopulations födoval och kolonistorlek. Provfisken i tre områden, ett starkt påverkat av en närliggande skarvkoloni och två referensområden, har använts för verifiering av modellen. Resultaten indikerar att skarven kan ha en signifikant påverkan på beståndsutvecklingen. Modellsimuleringar visar på ett predationstryck mellan 20 och 30% abborre i födan. En sådan konsumtion är mer än vad de i försöket ingående populationerna förmår producera. En simulerad beståndsutveckling under en 40-årsperiod visar på samma sätt att vid cirka 20% andel i skarvdieten är effekterna på beståndsnivå allvarliga. Redan efter 4-5 år räknat på en koloni om 3 000 häckande par riskerar abborrbeståndet att utplånas. Stora osäkerheter i födans sammansättning, storlek på bytesobjekt och de kompensatoriska mekanismer som reglerar både skarvpopulation och fiskbestånd begränsar dock möjligheterna att dra säkra slutsatser; resultaten måste tolkas mer som indikationer. För en mer grundlig analys krävs längre tidsserier av populationsdata på abborre både före och efter en etablering av en skarvkoloni.
Genomförda ålundersökningar påvisar lägre fångstnivåer i områden med högre tätheter av skarv. Av längdfördelningen i ålfångsterna kan dock effekter av fåglarna inte utläsas. Faktorer som rekrytering, migration och fiskemortalitet samt lokala utsättningar av ål kan således inte urskiljas i analysen varför de sammantagna effekterna av en skarvpredation inte kan kvantifieras. Fångstskillnaderna indikerar dock att skarvpredation kan vara en faktor av betydelse för fångstutvecklingen i fisket efter ål i skarvtäta områden. Det krävs dock längre tidsserier, men framförallt studier såväl före som efter en etablering, då skarven huvudsakligen kan antas predera ål som ännu inte rekryterats till fisket.
Detta är en simulering. Simuleringar ger möjligtvis indikationer, och denna är byggd på ofullständiga data. Man vet inte säkert vad skarven äter, föredrar de aborre, eller äter de hellre sill om tillfälle ges, osv. Det finns inga faktiska populationsstudier som tyder på att skarven skulle vara skurken i dramat.
På högskolan i Kalmar, där jag pluggade, är man hyfsat säker på att aborrens minskning har att göra med en minskning av blåstång. Blåstången är i sin tur hemvist åt mängder av unga aborrars föda och utgör samtidigt ett skydd för fisken. Att blåstången minskar tror man beror på övergödning; andra alger gynnas och konkurrerar ut blåstången. Visserligen var det ett gäng år sedan nu, men ändå.
Det har alltid känts som om skarven är utsedd till svart får.
Se t.ex. till det befängda snacket om "mer torsk och mindre skarv gynnar zooplankton i Östersjön". Vem fiskar mest torsk, tro? Människa eller skarv?
__________________
Senast redigerad av Snorlyktan 2008-08-11 kl. 10:23.
Senast redigerad av Snorlyktan 2008-08-11 kl. 10:23.
