Endoskopisk Sympatisk Blockad (ESB operation)

Jag har varit i kontakt med en läkare i sverige som gör ETS (men en tjej dog av detta för antal år sedan) han gör det via landstinget. Finns en som gör ESB i sverige som kommer från ett annat land men efter all research jag har gjort så har jag ingen lust att rekommendera honom då jag gick från att absolut göra det och boka tid till totalvända...
Jag vill tala med fler folk på msn om detta problem och vad som kan göras.. finns massor med folk utanför sverige (forum etc) men vill ha kontakt med svenskar.

Är betablockerare enda alternativet? äter ni andra det?

Base8105@hotmail.com
är min msnadress/mail

Bumpar denna tråden lite!

Några med erfarenheter här? Jag har funderat på denna operation i flera år. Men 50 000 känns en aning kraftigt. Men hade jag haft pengarna, hade jag inte tvekat en sekund..

TS, är du utredd för feokromocytom? Med tanke på dina symtom bör väl det uteslutas innan du låter någon kapa delar av sympatikus på dig.

Fan. Såg nu att det var en tråd som är flera år gammal. Nåväl.

Tjena jag har nyligen gjort en ESB operation i Finland.
Jag betalade 60.000 för den och än så länge är det, det bästa jag gjort.
Mitt liv har fått en hel ny innebörd och jag kan nu äntligen vara den sociala personen jag "egentligen" alltid har varit, men som jag inte kunnat vara pga att jag rodnat så lätt.
Jag flög till Finland dagen innan och tog på morgonen en taxi från hotellet till sjukhuset.
Efter lite prat med läkaren, lite tester mm så gjordes operationen på eftermiddagen.
Jag hade riktigt ont i bröstet och ryggen första natten. Men det avtog rätt mycket efter en natts sömn. Annars så satt det kvar en del smärta i bröstet en 2-3 veckor. Jag är glad att jag inte var förkyld och hade hosta.
Annars så har jag peppar peppar inte fått någon kompensationssvettningar alls. När jag tidigare rodnade så blev resten av kroppen ofta varm med och jag började svettas. Men jag har nu varit på släktträffar mm utan att rodna det minsta och inte heller svettas. När jag väl tränar så svettas jag inte i ansiktet och inte heller i övre delen av bröstet. Menpå rygg och mage svettas jag, fast det gjorde jag innan med.
Det skulle ta upp till ca 2 månader innan man såg vilka biverkningar man skulle få. Jag har inte fått några alls förutom att jag är torr om händerna. Men det löser jag genom att smörja in dom morgon och kväll.
Men jag är sååå glad och tacksam över denna operation, so far

Lider också av samma problem, blir röd i ansiktet så fort jag anstränger mig de minsta eller tex kommer in efter en varm/kall dag efter jobbet, är alltid nervös för att rodna, och bli röd i ansiktet... de har gått så långt att jag också funderar på en operation, vart vände du dig när du bestämde dig för operationen ? gick du till vårdcentralen och fick en remiss, kan du komma med lite tips?... hur känner du dig idag?

Känns som en sjuk jävla gamble att göra detta. Man vet aldrig vad för sjuka långsiktiga bieffekter man kan få av detta. Hjärtproblem, impotens, etc, etc. De allra flesta växer ifrån rädslan att rodna när de blir äldre även om det kan kännas som att det aldrig kommer ske.

Det är fint med rodnad

Jag pallade inte prata med min husläkare utan vände mig direkt till läkaren i Finland http://www.sympatix.fi/?page_id=12&lang=sv. Jag mailade med han en längre tid och hade då även tid att fundera om jag verkligen ville göra det eller inte.
Men jag vägde för och nackdelar, jag är en väldigt social person "egentligen" men pallar inte eller pallade inte ska jag säga vara i grupper med människor, sitta vid ett bord och prata med människor, jag klarade inte av att gå i skolan, gå kurser mm mm ja listan kan göras lång på saker jag inte klarade av. Nu ca 2 månader efter jag gjort operationen så är läget ett helt annat. Jag har inga problem alls med att rodna, jag har inga problem med att sitta med tjejens släkt på släktmiddagar osv. Min kropp som tidigare var grymt nervös inför sånt känner sig nu lugn för jag kan inte rodna längre.
Den enda biverkningen jag fått är att mina händer är torra så dom smörjer jag med handkrän några gånger per dag. Dom sa att det fanns chans att kompensationssvettas dom gångerna man normalt skulle rodna. Men jag svettas klart mindre nu än innan.
Jag kan bara säga att jag är sååå glad över att jag gjorde denna operation och ett nytt liv har öppnat sig för mig.

Det finns inga studier som visar att denna operation skulle ge potensproblem eller hjärtproblem heller.
Det är en stor skillnad på den tidigare operationen då dom klippte av nerverna mot som idag då dom sätter "klipps" eller vad det kallas och klämmer åt nerven.
Men visst man vet inte vad som händer med kroppen om 30 år. Men att leva med detta handikapp är som att sitta i fängelse i sin egen kropp med.
Jag är i alla fall jätteglad över att jag gjorde operationen .

Instämmer helt och hållet.

Rodnandet är ett ungdomsbekymmer hos många, fast man tror att man är ensam om att ha det så, att "alla" ser det osv. Det går över med tiden, 30 års ålder har man mognat och det är borta eller så bryr man sig inte längre.

Det finns dessutom rent allmänt en övertro på kirurgi som problemlösare, att man aldrig blir frisk/lycklig/snygg om man inte blir opererad men oskuret är bäst, speciellt när det gäller övergående fenomen som inte påverkar hälsan.

Jag är 42 år och tyckte bara problemet blev större ju äldre jag blivit. Jag hoppades också att det skulle försvinna med åldern, men tyvärr inte. Jag tror att mina nervtrådar som sköter detta med rodnad hade "hakat upp sig" precis som det kan göra med långvarig svärta.
Har du gått i många år och tex haft en ryggskada som gett dig smärta och sen opererar bort skadan, så kan neverna fortsätta att skicka signaler om smärta trots att skadan inte finns kvar.
Jag tror att det kan vara likadant med detta med rodnad. Har man gått tillräckligt många år så har kroppen/nerverna vant sig vid att det är så det ska vara. Bara en tanke, men jag är grymt nöjd att jag gjorde denna operationen i alla fall. So far.....