Är Norge tvåspråkigt?

Jag använder mig som regel av namnen på de enskillda dialekterna istället för att låta dem ingå i en större gruppering. Jag är osäker på vilka komuner som har bokmål som huvudmål, men jag vågar likväl påstå att man har bokmål som huvudmål i exempelvis Buskerud, med undantag för de västliga komunerna, Ål, Gol och Nes. I dessa komuner säljer de bl.a. mjölk och inte melk, så jag antar att nynorsk dominerar.


Det finns mängder med dialekter i Norge. Somliga så pass säregna att de nästan bör räknas som enskillda språk. Vanligtvis använder man sig av grupperingarna östlandsmål, vestlandsmål, tröndermål och nordnorsk. Men för nordister och dialektologer är dessa indelningar tämligen ointressanta. Det finns nämligen för stora variationer inom grupperingarna.


Håller med helt ok hållet! Jag anser att man bör bruka liberal bokmål som det enda officiella skriftspråket i Norge. På så vis kan konservativ nynorsk upprätthållas i sin genuina form utan att gå i förfall. Det senare bör då ha samma status som exempelvis samiska, svenska och danska i Norge.

Du har sikkert rett. men jeg vil likevel påpeke att det om du får kjöpt mjölk eller melk i butikken kommer ann på hvor det aktuelle mejeriet der den aktuelle melkekartongen kommer fra ligger og ikke nödvendigvis hvor den aktuelle butikken ligger. Jeg har faktisk kjöpt "mjölk" i Oslo!

Jeg vet også att hvilken hovedform en kommune velger ofte kan väre mer tilfeldig enn sansynlig. Jeg vet f.eks att kommunen Namsos har bokmål som hovedmål mens kommunen namdalseid har nynorsk som hovedmål til tross for att deres dialekter er ganske så identiske

Verdt å merke seg er att det finns skoleklasser som undervises i en annen målform en den kommunen har som hovedform, det rekker nemlig att 25% av foreldrer til barn i en årskullvil ha undrvisnng av deres barn i den andre språkformen. Dette utnyttes flittig i visse områder i Oslo der mange foreldre önsker nynorsk. Dette fordi det skjelden er barn av invandrere som önsker dette og det derfor opprettes rene "norske" klasser (misforstå meg ikke nå!)



Men sånn kommer det desverre aldri å bli med tanke på de sterke krafter som finns på nynorsk siden.

Som regel finns det ingen logik i valet mellan bokmål och nynorsk. Man brukar säga att Bergen är den plats där bokmål sitt starkaste fäste, men samtidigt tillhör bergensk de västnorska målen och nynorsk används som regel i övrigt på Vestlandet.


Invandrare i Norge behöver inte välja något sidomål, så det är faktiskt ytterst ovanligt att invandrare skriver/läser nynorsk. Dessa erbjuds emellertid istället hemspråk om det finns resurser i den specifika komunen/stadsdelen. Att man skulle välja nynorsk som huvudmål för att undvika invandrare är något nytt för mig, men likväl en intressant iaktagelse. Det ter sig dock lite underligt, eftersom nynorsk som regel förknippas med liberaler och vänsteranhängare, samtidigt som Oslos bästa vestkant gärna förknippas med konservativ bokmål. Se all pen snee på Majorstuen!

Dette kommer an på hva man definerer som invandrer. de som ofte kalles invandrere till tross for att de er norske stadsborgere og andre genrasjons invandrere er normalt sett ikke fritatt fra sidemålsundervisning.


Det er helt sant, har sett det med egne öyne.

Håller ikke helt med deg her. Mange av de störste nynorsk kjemperne er derimot meget konservative hva jeg har erfart...men det er nok store forskjeller mellom dem også Men så er det jo ikke heller på Oslos vestkant denne "problematikken" er aktuell heller da

Hur är det med textningen av TV-program? Jag bodde i Oslo i tre år och fick för mig att varannat program på norsk TV är textat på bokmål och nynorsk...

Kanske bara en konspirationsteori från min sida...

Samtliga kanaler textar på bokmål med undantag för de två statliga kanalerna NRK och NRK2 som måste texta på både bokmål och nynorsk. Andelen nynorsk skall 25%.

Ibland väljer man dock att texta på nynorsk i vissa situationer på andra kanaler för att skapa en mer autentisk känsla. Detta gäller bl.a. när en person i ett program/film talar med stark accent eller dialekt, exempelvis den skotske Willie i The Simpsons.

Ah, så jag var inte ute och cyklade helt och hållet då. Fast jag har svårt att koppla ihop Willie med nynorsk.

Här är en liten jämnförelse mellan några meningar på de olika varienterna av norska samt danska, svenska, isländska och fornnordiska.

Bokmål - Jeg kommer fra Norge - Hva heter han? - Dette er en hest - Regnbuen har mange farger
Riksmål - Jeg kommer fra Norge - Hva heter han? - Dette er en hest - Regnbuen har mange farver
Danish - Jeg kommer fra Norge - Hvad hedder han? - Dette er en hest - Regnbuen har mange farver
Nynorsk - Eg kjem frå Noreg - Kva heiter han? - Dette er ein hest - Regnbogen har mange fargar
Høgnorsk - Eg kjem frå Noreg - Kva heiter han? - Dette er ein hest - Regnbogen hev mange fargar / Regnbogen er manglìta
Old Norse - Ek kem frá Noregi - Hvat heitir hann? - Þetta er hross/hestr - Regnboginn er marglitr
Icelandic - Ég er frá Noregi - Hvað heitir hann? - Þetta er hross/hestur - Regnboginn er marglitur
Swedish - Jag kommer från Norge - Vad heter han? - Detta är en häst - Regnbågen har många färger

Denna jämnförelse är tagen från Wiki.

Egentlig så gjør du det hele veldig komplisert. Det som her kalles riksnorsk (som altså er det gamle navnet på bokmål) er egentlig helt identisk med bokmål i og med att man på bokmål kan skrive både farger og farver...begge er altså tillatte former i dagens bokmål. Samme gjeller nynorsk og det som kalles høgnorsk. Høgnorsk er jo bare en konservativ variant av nynorsk og de ord som her skiller høgnorsk fra nynorsk er også de tilatte former i dagens nynorsk.

Det jeg forsöker å si er att det er ganske så meningsløst å dele det inn i 4 "skriftspråk" for det er egentlig bare snakk om 2 ulike skriftsspråk...og så får man selv velge om man vill skrive på konservativ eller radikal nynorsk eller bokmål. Dette skiller for de fleste seg fra ord til ord...så egentlig skriver man naturlig på noe mitt i mellom konservariv eller radikal bokmål/nynorsk

Ärligt talat tyckte jag inte det gjorde nån större skillnad de tre åren jag bodde i Oslo. Visst kan nynorsk vara lite svårare att förstå (för en svensk), men då jag är värmlänning kanske jag hade lättare att assimilera mig? Värmländskan betraktas ju av övriga Sverige som nån slags semi-norsk.
I alla fall då vi byter ut -a mot -e på de flesta ord när vi talar.

Den enda dialekt jag hade svårt att förstå är/var den som talas i området runt Sognefjorden. Jag tror t o m normennen på det företag jag jobbade inte fattade den riktigt heller.

Når jeg sa att disse to skriftspråkene gir problem i Norge tänkte jeg til stor del på alle disse stakkars barn som må läre seg begge skriftsspråkene helt unödvendig. Det stiller også till unödvendig mye byrokrati allt skall jo finnes på begge språkene. Om noen skriver til deg på nynorsk (i offentlig sammenheng) så må du svare på nynorsk til tross for att ditt huvedmål er bokmål o.s.v...o.s.v alt dette föles jo ekstremt unödvendig nettop fordi språkene jo er så like att man jo forstår hverandre uansett hvilket av språkene man benytter seg av til tross for att det er vanskelig å skrive fullstendig korekt på sidemålet. Rotete dette her, men håper du forstår hva jeg mener...


Jeg har også store problem å forstå den dialekten. Det er komisk at denne dialekten kan kalles norsk når (övrig) norsk og svensk som er mye likere hverandre kalles for to ulike språk...da får man bekreftet att ett språk er en dialekt med eget flagg og forsvar

Jeg skjönner godt, fast det där med att man måste svara t ex på bokmål om man mottar en offentlig skrivelse på bokmål verkar ju vansinne.

Akkurat!

En norrman jag kände föreslog att man skulle skära av halva tungan på alla som talade Sogne-dialekt, i hopp om att den skulle bli lite enklare att förstå.