Är Norge tvåspråkigt?

Ja, så är det väl, att bokmål och nynorsk är skriftspråk. Men vad innebär då "neutral" enligt denna karta: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Norwegianmalforms.png

Nöytral i fölge det kartet er områder der nynorsk og bokmål brukes like mye.

Bokmål og Nynorsk er egentlig bara skriftspråk. Man snakker dialekter, noen dialekter er mer lik nynorsk mens andre er mer lik bokmål. Undtag er nyhetsendinger der visse (mye vanligere för/förut) snakka noe som kunne kalles ren nynorsk for att deres dialekt kunne väre vanskelig å forstå.

All offentlig text skall finnes på begge skriftspråkene. 25 % av all tekstmatrial skall gis ut på nynorsk. (bokmål er jo absolut störst).

I min samfunnsfagbog fra gymnaset var 50% av sidene på nynorsk og 50% på bokmål....ganske irriterende når de bytte språk mitt i ett kapitel ...men det var vel for å spare penger...på såvis slapp de nemlig unna å gi ut to utgaver -en på bokmål og en på nynorsk (all skolemtrial skall finnes på begge språkene) Forövrig skriver jeg på bokmål, vi begynte ikke å läre oss nynorsk för i 7 klasse...men måtte altså avlegge examen i begge språkene i 9klasse. Alle elever har en hovedform av norsk (for meg bokmål) og en sideform av norsk (for meg nynorsk) og de stiler selfölgelig ikke like store krav på bemestringen av sideformen, som bemestringen av hovedformen.

Bokmål är den gamla norskan som alla förstår som på många sätt är lik danskan i skrift. I början av 1900-talet ville norska språkrådet att dessa likheter skulle suddas ut och man skickade ut en man som fick i uppdrag att leta upp en massa inhemska, dialektala ord som skulle ersätta de som liknade danska. Resultatet blev nynorska som idag inte talas aktivt av många men som likväl är ett skolämne som man examineras i.

Svaret på din fråga är alltså att det finns 2 språk i norge.

Har man plockat gamla dialektord lite hur som helst? Typ ett bergensiskt ord på ett ställe och ett från Tröndelag på ett annat? Eller är det bara ord som har funnit och använts i hela landet?

Nynorska är väl främst baserad på de västnorska dialekterna, som minst influerades av danskan. Tröndern Olav Jakobsen Høyem skapade ett eget nynorskt skriftspråk baserad på trönderska som emellertid inte används.

Fel! Bokmål är lik svenska skriftspråket, och när unionen med Sverige bröts så skulle likheterna med svenskan suddas ut. Därför ändrade man stavningen och slängde in lite nya ord.

Det restaurerade norska språket landsmålet, som blev nynorsk, var väsentligen
klart på 1860-talet. Unionen med Sverige upplöstes 1905. Den politiska
lanseringen av landsmålet skedde 1885. Det bidrog nog till frihetssträvandena
som kulminerade 1905.

Den självklara läsningen är: http://no.wikipedia.org/wiki/Nynorsk

Att det är likt svenska skriftspråket också sant men om du någon gång haft två papper, ett med danska och ett med bokmål, bredvid varandra hade du vetat att det kan vara klurigt att säga vilket som är vilket.

Nei Bokmål er ikke den gammle norsken!!!!

Norges union med danmark opplöstes 17 mai 1814, etter en 300 år lang union. 300 år som er ett meget mörkt kapitel i norsk historie. 300 år da norsk ikke fikk brukes i skrift og helst ikke tales i mer offentlige sammenheng...helst skulle alle snakke dansk og Norge hade (til forskjell fra ved unionen med Sverige) ingen som helst selvstyre. Unner disse 300 år forsvant det norske skriftspråket fullstendig og ble erstatta med det danske (som var det eneste man fikk läre seg).

Når unionen til sist ble opplöst ville normenn selfölgelig ha sitt eget skriftspråk. Men det var to grupperinger som bråka om hvordan dette skulle gå til. De mer rike menskene särlig rund Kristiania (nå Oslo) ville att man skulle fornorske det danske skriftspråket gradevis=bokmål (dansk ble sett på som mer bildat en norsk). Men stemmer särlig fra vestlandets bygder ville ha ett genuint norskt skriftspråk bygd på norske dialekter = nynorsk. For å undvike konflikt mellom disse gruppene ble det bestemt att man skulle ha 2 offisielle skriftspråk i Norge altså nynorsk og bokmål (som da het landsmål og bogspråk)

Man har under mange år forsökt å få disse to språkene till å närme seg hverandre for å tilslutt danne ett og samme skriftspråk (samnorsk) dette har ikke värt velykka da grupperinger på nynorsk fronten har motsatt seg hver gang man har forsökt tillate et "bokmålsord" på nynorsk og omvendt.

Så her sitter lille Norge den dag i dag med to relativt nye og relativt like konstruerte språk, som helt unödvendig (syns jeg) gjör hverdagen vanskligere for alle normenn

Norge är inte tvåspråkigt av den enkla anledning att endast ett språk talas i landet. Det finns emellertid ett flertal olika målfören, som i somliga fall skiljer sig markant från varandra. Ett undantag är dock somliga minioritetsgrupper som samer och pakistanier, som regel är tvåspråkiga. Samiskan är dock inte ett officiellt nationalspråk, utan har endast officiell status inom den samiska förvaltningen.

Norge har dock två skriftspråk, bokmål och nynorsk. Eftersom båda språkformerna har officiell status i landet måste samtliga förvaltningstexter skrivas på båda målen, jfr bl.a. sedlar, pass, etc.

Bokmål och nynorsk är lika gamla och antagligen lika lätta/svåra att förstå för svenskar. I somliga fall ligger bokmål närmare svenskan, i andra fall nynorsk. Bokmål har sin grund i danskan, som under nationalromantiken förnorskades. Ändrad ortografi, vokabulär och syntax resulterade i riksmaal, som senare kom att byta namn till bokmål.

Nynorsk har sin grund i de norska dialekterna, och i somliga fall i norrönt, d.v.s. det äldre språket som användes i Norge och på Island i slutet av vikingatiden. Ibland påstås det att nynorsk endast har baserats på västnorska dialekter. Detta är emellertid ett felaktigt påstående, eftersom grundaren Ivar Aasen grundade skriftspråket på samtliga dialekter. Han valde dock många gånger de former som låg närmast norrönt, vilket resulterar i att nynorsk ibland liknar mer på västnorsk än östnorsk, jfr bl.a. bevarade diftonger.

Både bokmål och nynorsk har ändrats markant under 1900-talets senare hälft, vilket har resulterat i att de båda språkformerna har närmat sig varandra. Medan gammal bokmål kan liknas vid danska och gammal nynorsk vid färöiska, kan de två modernare varianterna liknas vid norska som den vanliga svensken uppfattar den.

Exempel på de två skriftspråken:

Riksmål (bokmål)
Det var en gang en liten jente som hadde gått seg vill i skoven.

Bokmål
Det var ei gang ei lita jente som hadde gått seg vill i skogen.

Nynorsk
Det var ei gong ei lita jente som hadde gått seg bort i skogen.

Landsmål (Nynorsk)
Det var ei gong ei lita gjenta som hadde gjenge seg burt i skogen.

Han sammla ikke inn dialekter fra hele Norge! Det har blitt påstått att han gjorde det. Men han var aldri på Östlandet eller nord for tröndelag å sammla inn dialekter....gjenstår gjör altså bare sörlandet og vestlandet


Unskyld men jeg må rette deg når det gjelder bokmål, det bör stå:
-Det var en gang ei lita jente som hadde gått seg vill i skogen.

Eller mer vanlig:
-Det var en gang en liten jente som hadde gått seg bort i skogen.

Begge varientene er altså moderne bokmål og full godkjente å bruke i dag

Än en gång vill jag rekommendera norska Språkrådet. Deras webbsida om
klarspråk i staten är särskilt nöjsam läsning. Deras fakta om språksituationen
får väl antas vara saklig:

http://www.sprakrad.no/Tema/Sprakbru...om_klarspraak/
www.sprakrad.no/Politikk-Fakta/Fakta/

Språkrådet använder på 50+ ställen det underbara ordet "vedtak" (beslut).
Man får anta att Språkrådets webbsidor uteslutande är skrivna på klarspråk.

Men det bekymrar mig lite att tillslagsorden "vedtak" ger såpass olika förklaring
i de två ordböckerna:
http://www.dokpro.uio.no/perl/ordbok...e&ordbok=begge