Neuro-borrelia.

Min mamma tror sig ha fått neuro-borrelia. Hon har varit hos läkaren för att ta blodprov, men inte fått något svar på det än. Hon får inte ta ryggmärgsoprov då hon äter waran och har dåliga värden.. Hon får inte heller röntga hjärnan för det gjorde hon för mindre än 2 år sedan (pga en olycka).

Har sökt runt lite om sjukdomen, men hittar ingen bra information om det.
Finns det någon som kan berätta lite mer om just neuro-borrelia?

Min mamma har fått doxyferm men det har inte hjälpt någonting alls. Hon är förlamad i halva ansiktet och hennes smaklökar är helt borta. Hon har även extrem huvudvärk och är väldigt trött.
Är hennes symtom normala?

Snälla någon, hjälp.

Tja, skulle väl tänkas vara hjärnblödning/stroke också (med tanke på waranen och dåliga värdena)? Men har läst om att man skulle kunna få liknande symptom som du beskriver just vid borrelia även om jag inte känner igen detta med smakbortfall. Just ansiktsförlamning sk Bell's Palsy är väldigt vanligt i det akuta skedet. Men jag är ingen läkare och det finns garanterat kunnigare personer på forumet. Hoppas din mor blir bättre!

Mvh

Tycker inte man ska skrämma upp andras mammor i onödan. Lätt skilja mellan central (i hjärnan) och perifer (utanför hjärnan) kliniskt (med undersökning) och vid perifer, vilket är det vanligaste, är det vanligaste just s k Bells pares.
Neuroborrellios är en liten joker då det kan ge allehanda suspekta symptom. För att vara helt säker på att neuroborrelios föreligger är det just ryggmärgsvätskeprov som krävs. Inte sällan vägrar emellertid patienten, äter waran eller annat som gör att undersökningen inte är möjlig. Ett mindre bra men dock alternativ är då att kontrollera serologi (antikroppar) i blodet och om det föreligger antikroppar behandla som vid neuroborrelios. Besvären botas emellertid inte med det utan kan bestå längre tid.

Har din mamma blivit fästingbiten? Som ni vet? Och att den satt kvar i några dagar - brukar inte vara farliga direkt (vad jag vet)
Ansiktsförlamning uppstår ibland pga detta. Men jag utgår från att läkaren verkligen kontrollerat vilka partier som drabbats. En viktig sak är om hon kan stänga ögat nattetid. Om inte så behövs salva och ett skydd för ögat nattetid("urglasförband" - i genomskinligt plast med häfta runt om finns på apotekt) Men i så fall har säkert läkaren sagt ifrån om det. Likaså är hon nog informerad om vilka smärtstillande mediciner hon kan ta för sin värk.
Det framgår inte om andra prover tagits - med du skriver att det var dåliga värden så jag utgår från det.
Ansiktsförlamning gick tillbaka på några månader för mej och endast med antibiotika och ögonsalva i början.
Din mamma har ju fler problem så jag antar i alla fall att hon har en bra kontakt med sin läkare.
Instämmer med silberstein att det finns kunna medlemmar här för övrigt som jag hoppas kan ge bättre besked.
Mvh

Ingen vet om hon blivit fästingbiten eller ej tyvärr, annars hade det nog varit lite lättare iaf..

Hon har fått ett skydd för ögat och har fått ögondroppar som hon ska använda när det blir jobbigt, ingen salva dock? Hm..

Och ang. smärtstillande finns det bara morfin som hjälper mot nervsmärta tydligen, och det vill hon inte ta..

Vanligtvis brukar man se att man har en fästing inom någon dag då dom suger sej större och större tills dom själva släpper taget. Man kan ju även fråga sej om man varit ute i natur där det är gott om fästingar. (personligen uppehöll jag mej i tät vegetation med högre växter några dagar utan att tänka på "pricken" på benet direkt)
Därefter tar det ju lite tid tills sjukdomen utvecklas. Och trots Waranmedicinering så tas ju blodprov - vilket jag antar är gjort. Ett efterföljande test visar ev. på borrelia.

Detta har Knut 1 redan förklarat - hans inlägg såg jag inte när jag skickade mitt svar.

Om nu symtomen är mycket besvärliga och blodprov inte ger svar så kan ju läkare bedöma om Waran TILLFÄLLIGT sätts ut för att göra en lumbalpunktion (waran sätts därefter in igen i samråd med de specialister som sköter din mors medicinering.) Dock måste en RISKBEDÖMNING ang det också göras.
Dock endast din mammas läkare kan svara på alla dina frågor - och därefter ta beslut om behandlingen.

Jo, ögondroppar kan säkert ersätta salva vad beträffar att hålla ögats hornhinna fuktig.
Önskar er lycka till och att ni får svar på problemen snart!
Mvh Eliza

Det låter som att det skulle kunna röra sig om neuroborrelios. Antibiotika ger ofta inte omedelbar effekt, utan besvären brukar gå tillbaka på några veckor-ngn månad.

Neuroborrelios är en jäkligt svår diagnos, och med all respekt för allmänläkare har jag en stark känsla av att den ofta missas, men kanske ännu oftare ställs felaktigt i primärvården.
Alla fall utom de solklara tycker jag bör handläggas i samråd med infektionsläkare.

Så: förhoppningsvis blir din mamma bättre om ett par veckor. Nu har hon redan fått behandling utan föregående lumpalpunktion, så en infektionsläkare har nog inte så mycket att tillägga, nästa steg är nog neurologremiss om hon inte blir bra, för att utesluta andra orsaker.

Lite OT:
Neuroborrelios har blivit något av en modediagnos, och en del patienter som fått diagnosen men inte blivit bra på en antibiotikakur åker till Tyskland för långa, kostsamma och helt verkningslösa intravenösa antibiotikakurer. Det finns inget bra vetenskapligt stöd för detta, utan förhindrar bara att man utreder alternativa diagnoser.

QUOTE=knut_1]Tycker inte man ska skrämma upp andras mammor i onödan. [/quote]


Sådana här citat gör mig alldeles rörd! <3



I alla fall, hav tålamod med mamma.

Gammal tråd det här men jag var bara tvungen att svara på detta. Finns det något vetenskapligt stöd för att korta kurer hjälper alla? Hur kommer det sig att ex: Tyskland, Danmark, Norge har mycket längre behandling vid upptäckt borrelia? och även fortsätter att behandla om symtomen kvarstår?
Ligger Sverige steget efter våra grannländer eller är det tvärtom?

Nej, alla blir inte besvärsfria av en "kort" antibiotikakur vid neuroborrelios. Restsymptom är inte ovanligt. Dock finns det inget stöd för att förlängd kur gör någon som helst nytta. Tvärtom, vid en genomgång av det aktuella kunskapsläget under en stor infektionsläkarkonferens härom året, kunde man rätt övertygande visa att det inte hade något värde.

Tyskland, Danmark och Norge behandlar såvitt jag förstår inte längre än vi gör rutinmässigt, men det är möjligt att vårdprogram osv inte slagit igenom överallt. Enstaka samvetslösa läkare ffa i Tyskland har länge utnyttjat folks utsatthet med långa, tunga, verkningslösa, dyra intravenösa antibiotikabehandlingar, och kommer säkert fortsätta göra det oavsett vad resten av läkarsamfundet säger, men det betyder inte att de har rätt.

Nu är nog mordern felinformerad eller missförstådd, nervsmärta svarar rätt dåligt på morfin, så det är ungefär allt annat som kan vara aktuellt, än just det.

Jag lånar det här ämnet och kör en fortsättning på det.

Jag har testat positiv till borreliainfektion och mycket tyder på att jag har haft det ganska länge då symptomen har pågått i några år minst samt att jag inte vet med mig att jag blivit biten av en fästing dom senaste åren så att jag börjar misstänka att det handlar om neuroborrelios.

För två månader sen så slog det till ordentligt och jag kunde inte jobba på grund av mina symptom.
Symptomen är många, hörselförändringar, domningar i ben, yrsel, huvudvärk tryck i huvudet samt värk i ögonen när jag fokuserade på små föremål på nära håll, och allmänna balansproblem. Nu har jag avslutat en 14 dagars normal kur med doxyferm samt ytterligare 5 dagar med dubbel dos för säkerhets skull.

Symptomen verkar ha avtagit något sedan det slog till ordentligt men är inte på något sätt borta, vid fysisk aktivitet så blir det värre. Jag är numera tillbaks på jobbet och kör 100% men vid slutet av arbetsdagen så är jag så pass trött på grund av mina symptom att jag bara orkar gå hem och sätta mig framför tv:n.

Min fråga eller snarare fundering är nu. Enligt svenska läkare skall en 14 dagarskur ta död på själva infektionen. Dock kan symptomen kvarstå från mellan några månader upp till resten av livet. Finns det någon på forumet med erfarenhet av detta som kan svara på om jag någonsin kommer att kunna bli av med mina symptom eller om jag måste ställa in mig på att leva med dom?

Har letat runt en del efter information om detta här på nätet men det verkar som att dom flesta sidor är skrivna för några år sedan. Någon som har någon bra länk eller liknande till lite mer färska forskningsrön eller liknande angående Neuroborrelios (På Engelska: "Lyme disease" alt. "post lyme disease")