Citat:
Jag är uppväxt i Hässelby Strand, i nordvästra Stockholm. Jag bodde där mellan 1972 och 1993, och jag minns det som en ganska sömnig förort. Mycket pensionärer, hyfsat mycket alkisar, en hel del finnar, någon enstaka italienare/turk. 1993 stack jag till USA för att plugga och jag blev kvar där i drygt 10 år. Flyttade hem till Stockholm 2004 och bor numera i Fredhäll. Jag har inte besökt min barndoms Hässelby en enda gång – förrän igår kväll.
Blev uppringd av en gammal polare som bor kvar i Hässelby. Åkte hem till honom för att dricka några öl och prata lite minnen. Redan på T-banan började jag ana oråd. Efter Islandstorget var det 80% blattar i vagnen. Så var det definitivt inte på min tid. Drog mig till minnes att jag någon gång reflekterat över att det kan vara ganska svart i vagnen när jag hoppar på T-banan in mot City på mornarna. Hoppade av vid Hässelby Gård, där min polare bor, och trodde fan att jag hade hamnat i Rinkeby. Stora gäng med spänniga blattar och huckleförsedda gamla blattehaggor drog omkring. Fick gå ur vägen flera gånger för att inte kollidera med spännblattar som gick i bredd (vågar inte tänka på vad som hade hänt om jag hade råkat stöta till någon). När jag närmade mig polarens lägenhet blev det mer och mer obehagligt. Stora sjok glassplitter över trottoaren vittnade om en stor mängd bilinbrott. Ett antal utbrända och demolerade bilvrak som stod huller om buller. Ur vartenda öppet fönster strömmade arabisk musik på mycket hög volym.
Det var för varmt i polarens lägenhet så vi bestämde oss för att gå och bada vid Maltesholmsbadet. Det var nu den stora chocken kom. Det var smäckfyllt med folk på badstranden. Senast jag var där var sommaren 1992 – då var stranden fylld med snygga toplessolande blondiner. Så icke nu - det var kolsvart på stranden! Om jag säger att där fanns fem etniska svenskar så överdriver jag kraftigt! Det var fan som att besöka en basar i Medina. Oräkneliga lakansklädda arabkärringar, varav somliga till och med hade burka (vad fan gör man på en badstrand om man ska ha fem lager filtar över kroppen?), en armé av negerbarn som sprang omkring, kopiösa mängder spännblattar. Det satts och grillades halalslaktat fårkött överallt (trots stora skyltar överallt som påpekade att det rådde grillningsförbud pga torkan). Några spännblattar stog och kastade stora stenar på några stackars änder. Ett tiotal bandspelare pumpade ut denna hysteriska mellanösternmusik. Och överallt detta jävla lach-lach-lach-tjatter. Måste blattar alltid skrika för att göra sig förstådda?
Vi blev inte långvariga på stranden. Jag åkte hem, knytande min näve i fickan. Frågorna hopade sig. Hur fan blev det såhär? Varför satte ingen stopp innan det var för sent? Var det det här samhället vi ville ha? Har de som bestämt att mångkultur är fint någonsin satt sin fot i sådana här förorter och sett resultatet av den förda politiken?
Om detta är ett uttryck för det mångkulturella samhället så vill jag inte ha någon mångkultur. Jag vill att Sverige ska bebos av människor som pratar svenska och som beter sig på ett civiliserat sätt. Var ska man bosätta sig för att förvissa sig om att slippa råka ut för sådant här? Skulle man kunna dela upp Sverige i två regioner – en mångkulturell och en etnisk svensk? Jag vill definitivt inte att mina barn ska växa upp i ett samhälle som ens avlägset påminner om det jag upplevde igår.
Blev uppringd av en gammal polare som bor kvar i Hässelby. Åkte hem till honom för att dricka några öl och prata lite minnen. Redan på T-banan började jag ana oråd. Efter Islandstorget var det 80% blattar i vagnen. Så var det definitivt inte på min tid. Drog mig till minnes att jag någon gång reflekterat över att det kan vara ganska svart i vagnen när jag hoppar på T-banan in mot City på mornarna. Hoppade av vid Hässelby Gård, där min polare bor, och trodde fan att jag hade hamnat i Rinkeby. Stora gäng med spänniga blattar och huckleförsedda gamla blattehaggor drog omkring. Fick gå ur vägen flera gånger för att inte kollidera med spännblattar som gick i bredd (vågar inte tänka på vad som hade hänt om jag hade råkat stöta till någon). När jag närmade mig polarens lägenhet blev det mer och mer obehagligt. Stora sjok glassplitter över trottoaren vittnade om en stor mängd bilinbrott. Ett antal utbrända och demolerade bilvrak som stod huller om buller. Ur vartenda öppet fönster strömmade arabisk musik på mycket hög volym.
Det var för varmt i polarens lägenhet så vi bestämde oss för att gå och bada vid Maltesholmsbadet. Det var nu den stora chocken kom. Det var smäckfyllt med folk på badstranden. Senast jag var där var sommaren 1992 – då var stranden fylld med snygga toplessolande blondiner. Så icke nu - det var kolsvart på stranden! Om jag säger att där fanns fem etniska svenskar så överdriver jag kraftigt! Det var fan som att besöka en basar i Medina. Oräkneliga lakansklädda arabkärringar, varav somliga till och med hade burka (vad fan gör man på en badstrand om man ska ha fem lager filtar över kroppen?), en armé av negerbarn som sprang omkring, kopiösa mängder spännblattar. Det satts och grillades halalslaktat fårkött överallt (trots stora skyltar överallt som påpekade att det rådde grillningsförbud pga torkan). Några spännblattar stog och kastade stora stenar på några stackars änder. Ett tiotal bandspelare pumpade ut denna hysteriska mellanösternmusik. Och överallt detta jävla lach-lach-lach-tjatter. Måste blattar alltid skrika för att göra sig förstådda?
Vi blev inte långvariga på stranden. Jag åkte hem, knytande min näve i fickan. Frågorna hopade sig. Hur fan blev det såhär? Varför satte ingen stopp innan det var för sent? Var det det här samhället vi ville ha? Har de som bestämt att mångkultur är fint någonsin satt sin fot i sådana här förorter och sett resultatet av den förda politiken?
Om detta är ett uttryck för det mångkulturella samhället så vill jag inte ha någon mångkultur. Jag vill att Sverige ska bebos av människor som pratar svenska och som beter sig på ett civiliserat sätt. Var ska man bosätta sig för att förvissa sig om att slippa råka ut för sådant här? Skulle man kunna dela upp Sverige i två regioner – en mångkulturell och en etnisk svensk? Jag vill definitivt inte att mina barn ska växa upp i ett samhälle som ens avlägset påminner om det jag upplevde igår.
Fascinerande att läsa denna nästa tio år gamla text. Jag var med familjen och badade där nyligen, tänkte inte så mycket på vad det skulle vara för klientel men precis som du skriver så var det extremt "osvenskt". Det kändes helt enkelt inte kul att vara där men jag lät barnen bada på. Sedan hände en sak som påminner om det du skriver om stenar mot änder... En liten snokrackare dyker upp på stranden och det blir nästan kravaller. Det verkar som de tror att det är en giftig kobra eller något i den stilen. Snabbt är femtio pers minst engagerade i den stackars ormen och man undrar lite vad de har för planer, det är många upprörda röster på obegripliga språk och så... en av kravallanterna har tagit död på ormen och är mäkta stolt, han håller upp den, jubel utbryter. Mina tre barn är inte lika glada, de gillar djur och natur – är ofta ute i skog och mark. De vill bara åka hem. Aldrig mer säger både de och jag. Tänk hur en så banal och enkel sak som lite stadsnära strandbad en varm sommardag förvandlats till ett mångkulturellt helvete som gör en deprimerad och som gör att man i framtiden måste kvalitetskontrollera badplatser innan man tar med familjen. Att bada i den här typen av miljöer är helt enkelt inte kul och inget man vill göra en ledig dag.
, undra hur det gick för dem sedan.
