Staffan Strand lägger av

"Året är 2006. Joel är i Göteborg för operation. Allt har gått bra. Han är på uppvaket och tittar sig omkring. Det är tomt förutom killen som ligger i sängen till vänster.
Han känns bekant. Har han varit på TV?

Efter några sekunder presenterar sig killen som Staffan Strand. >>Jag är höjdhoppskillen du vet<< Joel nickar och ljuset går upp för honom.

Staffan Strand kämpar för att komma tillbaka i full form efter sin fotskada.
Tydligen har han också ett stort behov av att prata av sig.
Joel Borgstrand är en snäll kille. Han bestämmer sig för att lyssna.

Det sjuka i det hela är att han lyssnar oavbrutet på Staffan Strands problem i över en timme. Han maler och ältar. Stefan Holm nämns, att han är en gudabenådad höjdhoppare.
Men självklart är han själv, Staffan Strand kungen av dem alla.

Under hela det här samtalet känns det bättre för Staffan. Joel tror inte sina öron. Dessutom fick han inte en enda fråga från Staffan själv. Joel försökte hosta ur sig att han spelade för HBK, men det gick inte att komma i mellan.
..."