Hur skulle övergången till nattväktarstaten kunna se ut?

Hur tror ni att en övergång från vår barnvaktsstat till en nattväktarstat skulle kunna gå till?

Genom en långsam proccess där samhället blir mer och mer liberalt och den offentliga sektorn säljs ut med tiden eller en snabbare övergång pga ökat stöd hos befolkningen för klassisk liberalism?

Förmodligen det förra. Liberaliseringen behöver ske stegvis, men jag är förstås ingen expert på området. Det sista som skulle ryka vore väl i alla fall socialbidraget (eller det "ekonomiska biståndet" som det heter idag). Rena förmyndarlagar som bara inskränker individers privatliv skulle kunna ryka ganska snabbt i alla fall.

Jag är nog också inne på att det börjar långsamt för att folk ska komma in i vad som komma skall. De första grejerna som ryker är väl rimligtvis ekonomiska hinder samt utförsäljningar av allt statligt ägande.

Det kan mycket väl gå plötsligt. Ungefär som när Sovjet föll. Offentliganställda får inga löner. Pensionärer inga pensioner. Sjukhus och skolor stängs. Subventionerde branscher gör kollektiv masskonkurs. Valutan upphör att existera.

Då, när våldsapparaten kollapsat av sin egen förstörelsekraft, så kan man börja från noll och tillåta människor bygga upp nytt välstånd. Problemen försvinner mycket hastigt, med 10+% tillväxt om året.


En parlamentarisk metod vore att ett libertariansk parti entydigt binder sig vid att aldrig på minsta sätt rösta för något oliberalt och fungera som en ventil så att beslut med dess medverkan bara kan gå åt rätt håll. "Införandet" av ett fritt samhälle är ju egentligen bara upphörandet med en massa statlig verksamhet. Det tar ingen tid och behöver ingen kunskap eller organisation för att genomföra. Så det enda som fördröjer införandet av ett helt fritt samhälle, är maktutövningen från de särintressen som profiterar på våldsamhället.

Det går dock att avveckla det mesta av staten hastigt genom att börja i rätt ända och bryta den kollektivistdyrkan som kännetecknar all samhällsdebatt idag. Eftersom hela kakan växer i och med liberaliseringar, och eftersom de flesta automatiskt får det bättre, så finns det "makttaktiskt" mycket goda förutsättningar för att genomföra liberaliseringar med brett stöd. Här är några förslag till steg i rätt riktning som är lätta att argumentera för även med användning av det etablerade PK-tugget:

- Avskaffa alla bidrag till företag.

- Avskaffa alla bidrag till de rika. Alltså avskaffa alla icke-behovsprövade bidrag, vilket ju är alla bidrag utom socialbidraget.

- Omvandla socialbidraget till en socialkredit. Om och när socialbidragstagaren får en egen inkomst, så ska t.ex. 10% av den inkomsten gå till återbetalning av de socialbidrag som denne tidigare tagit emot.

- Slopa skatterna för de fattiga. Slopa t.ex. momsen som ju kräver massor av dyr administration dessutom.

- Slopa beskattning av företag. Bolagsskatten drar in lite till statskassa (sett över en hel konjunkturcykel) men får stora skadliga konsekvenser för företag. T.ex. är bolagsskatten huvudorsaken till att företag lånar pengar istället för att vara helt finansierade av eget kapital. Utan skatter så blir företagande enkelt. Det räcker med att man kan sitt yrke när man inte behöver leka revisor, statsbyråkrat och jurist. Sverige är enda landet i hela världen med dubbelbeskattning, alltså at både bolaget och ägarna beskattas för samma vinst. Borgarna lovade ända till Reinfeldt att slopa dubbelbeskattningen.

- Lägg ned jordbrukspolitiken. Det ger billigare mat, sparar skattepengar och gynnar dessutom utvecklingen i fattiga länder.

- Privatisera "bullerstörningar" m.m. samtidigt som all statlig/kommunal administration av detsamma upphör. Den som äger en fastighet, tilldelas helt enkelt ett kontrakt som innebär en rätt att hindra grannen från att störa med buller (skymd utsikt m.m.). Alla fastighetsägare skulle få möjligheten att förhandla om eller köpa/sälja dessa rättigheter med sina grannar och ingen skulle förlora något.

- "Privatisera" all offentlig egendom. Men inte genom att låta dyra investmentsbankers sälja ut aktier på börsen. Istället ges varje medborgare en bunt värdepapper msom innehåller en ägarandel till respektive offentligt bolag/verksamhet. Då blir det upp till var och en att avgöra om man vill sälja, vilka ägarandelar man vill sälja, eller om man vill utöva sin ägarmakt och påverka verksamheten på årsstämmorna, eller om man vill behålla sina ägarandelar av t.ex. dogmatiska socialistiska skäl.

- Inför skattefri klimatpolitik. Ingen ska betala några pengar alls till staten i samband med "klimatpolitik". Istället ska helt enkelt var och en åläggas att återabsorbera de växthusgaser som man själv släppt ut. Det kommer förstås att bildas företag som ägnar sig åt återabsorbtion och som säljer sådana tjänster till utsläppare av växthusgaser. Bensinskatt, miljöbilspremier, vindsnurresubventioner m.m. sådana planekonomiska detaljstyrningar kan då avskaffas alltihop på en gång.


Sen kan man förstås gå vidare och avskaffa även socialkrediten. En stat ska inte ägna sig åt låneverksamhet eller välgörenhet. Sånt sköts bäst av fria människor. Men det är alltså inte det första man bör göra.

Skulle det inte behövas en ganska stor polisiär aparat för att hålla ordning i kaoset om dessa planer började implementeras, speciellt i de mer drasistka fallen såsom slopad fattigvård etc?

Här i sverige skulle det ju bli upp och nedpåvända världen helt och hållet. Ett århundrade av överförmynderi och bommulskartong och sedan vips en ny fri horizont där var och en får kämpa för överlevnaden efter bästa förmåga.
Låter inte speciellt realistiskt faktiskt.(no pun intended)

För övrigt finns det ju inget stöd hos folket för stolleliberalism.

Jag antar att du där menar skatt.

Ni libbar är inte så bra på att tala om vilka sorters skatter och vilka sorters "välfärdslösningar" som ska bort först.

Det skulle vara bra om ni kunde rangordna lite grann, vad som ska bort direkt(nej inte allt) och vad som ska vara kvar till slutet.

Alltför stora förändringar alltför snabbt leder lätt till oroligheter i samhället. se tex sovjet Realizt nämnde, jag har glömt om han tyckte det var bra eller inte.

Nej, jag menade typ drogförbud och dylika företeelser.

Någon annan, fler exempel.

För mig känns inte drogtillgången som ett prioriterat projekt.

Sverige har ju så sjukt mycket skatter så man vet ju inte var man ska börja men jag gör ett försök:

1. Fastighetsskatten ska bort. Högst ondskefullt att stjäla pengar av folk bara för att dem har ett boende.

2.Inkomstskatten borde på ett bräde sänkas till 20% för att på sikt tas bort

3. Momsen kan tas bort på en gång

4. Bolagsskatten likaså

5. Arbetsgivaravgifter likaså

Sen finns det en uppsjö av skatter som måste bort men vi "libbar" som du så kärleksfullt kallar oss, har inte som självändamål att ha låga skatter utan vi är intresserad av ett fritt samhälle. Ökad frihet och minskat tvång leder till minskade skatter (som ju är en tvångsmetod). Vi "libbar" tycker att människorna är fria att leva sitt liv efter sitt eget huvud utan att bli styrda av politiker, utan att bli offrade för "samhällsnyttan" eller någon annan entitet.

I vilka frågor tycker du det är okej att politikerna styr ditt liv?

Ökad frihet är av godo minskad frihet är av ondo. När man har liberaliserat vissa saker så vill man inte gå tillbaks till hur det var innan.

Vill du återgå till att bara ha två statliga tv-kanaler?

Vill du att taxi-näringen ska vara reglerad som den var förut?

Att inte vara liberal är att vara ondskefull!

Det finns mycket detaljreglering som kan överföras till det civila samhället i form av branchstandarder och liknande.

Sexlagar kan avskaffas. Det har ju inte staten med att göra, och sådana lagar gör ofta stor skada i likhet med narkotikaförbud.


Varför är det så viktigt att den tillgången är helt i händerna på kriminella. Tillgång finns redan dygnet runt.

Men jag tycker ändå folk borde få tillgodogöra sig sina resurser på något sätt. Få ut pengar från någon skolfond så man kan betala för sina barn, få hela sin pension att förvalta själv osv. För beroende på hur snabbt det går kan man inte kräva att folk skall förutse att de måste bekosta allt själv, även fast det är det mest vettiga. En utfasning där socialbidragen är sist och man får tillbaka lite av sina skattepengar är nog det vettigaste.

Jag blir lite rädd när jag läser "privatiseringar"...

Hur tänker ni som förespråkar detta?