Citat:
Jag tar tillbaka att polisarbetet inte varit seriöst. Förlåt polisen! Det här är ett intressant fall. Jag har diskuterat fallet med en kompis. Vi är inte ense men har båda insett att vi inte kan det här. Jag vänder mig till er Flashbackare. Jag vet det finns kunnigt folk härinne, på såväl dna som lagstiftning kring polisens och åklagarnas arbete.
1. Är polisen förhindrad att använda kommersiella dna-baser (typ Familytree.com) för att hitta den misstänkte, eller en släkting till den misstänkte?
2. Är polisen förhindrad enligt ovan pga. lagstiftning eller bara pga. överenskommelse mellan dna-företaget och den som lämnar sitt dna?
3. Om det skulle vara så att enbart överenskommelse hindrar polisen så kan ju en enda person sabba för hela släkten. Om en enda person i släkten ger polisen tillåtelse att använda sitt dna i polisens arbete kan man ju ofrivilligt hjälpa till att sätta dit sin släkting. Är det korrekt?
4. I Marie Johansson-fallet har den misstänkta mördaren varit helt okänd eftersom hon inte fanns i polisens dna-register. Man visste genom undersökning av dna samt blod att den misstänkta gärningsmannen var en gravid, missbrukande kvinna. Man gissade att hon var 20-30 år, hade rötter i sydöstra Europa och var mörkhårig. Men hennes dna fanns inte i polisens dna-register tidigare (innan Ikea grejen). Det har inte framkommit att någon crosscheck gjorts med den misstänkta kvinnans dna mot polisens dna-register i syfte att hitta en nära släkting och därigenom hitta mördaren (det har ju av polisen framkommit att hennes nära anhöriga varit kriminella och torde finnas i polisens dna-register). Är det korrekt?
5. Om nej, varför? Är det tekniskt omöjligt, eller juridiskt omöjligt?
6. Om det är tekniskt och juridiskt möjligt att vaska fram identiteten mha. en sådan crosscheck, är det i nästa steg lagligt att inleda åtal med uppgifter inhämtade på detta sätt?
7. Är polisens kvalitet på insamlat dna tillräckligt hög för att göra en sådan crosscheck (om det är tekniskt möjligt)?
8. Är polisens insamlade dna exakt samma som tex Familytree.com?
9. Hur länge finns ens dna kvar i polisens dna-register om man en gång varit misstänkt för brott som ger fängelse a) om man dömts för brottet? b) om någon annan dömts för brottet? c) om man åtalats men inte kunnat dömas?
10. Om någon annan person dömdes för brottet (b, i ovan), raderas då ditt dna ur detta register?
11. Låt säga att en crosscheck tekniskt och lagligen hade kunnat göras och att man vaskat mördarens brors dna ur polisens dna-register som väldigt nära (men att det ändå var bergsäkert att det inte var brodern) hade polisen då lagligen kunnat begära att få topsa broderns syskon och föräldrar i syfte att hitta fram till en perfekt match? Jag förstår att polisen inte kan gå vidare om tekniken ger att kretsen av människor med släktskap till mördaren på detta sätt är mycket vid (typ hundratals människor) eller svag (typ sexmänningar osv) eller mycket spridd (typ släktingar i andra länder). Så hur finkalibrig är tekniken och får den användas?
12. I det här fallet har hundratals människor i Marie Johanssons bekantskapskrets topsats, bl a klasskamrater. Bygger detta på frivillighet eller är det tvingande? Är dessa klasskamrater osv. kvar i polisens dna-register eller suddas de ut när de inte längre är misstänkta (dvs. när man kunde konstatera att det inte var en match)?
13. Dessa klasskamrater från 20 år tidigare har topsats under (vad jag förstår) frivillighet i syfte att lösa mordet på Marie. Det gav ju ingen träff. Men låt säga att en av dessa klasskamraters dna fanns i polisens register som okänd gärningsman för ett helt annat brott. Hade detta gett träff och hade det kunnat användas i ett åtal för det brottet?
14. Enligt någon av de många poddarna (hittar den inte) rörande det här mordet tyckte jag de sa att polisen har 3 st dna-register. Någon som kan förklara lite mer?
15. Brottet hade preskiberats som vi vet. Inte ens förhör fick hållas. Enligt podden spotlight hade Expressens reporter ringt upp kvinnan och frågat om hon ville prata om "vad som hände i Stuvlagret", men kvinnan hade bara lagt på. Hur har reportern kommit över den misstänkta mördarens identitet och har hon kommit över dem lagligt?
16. Är det lagligt för reportern att kontakta den misstänkta för en intervju i det här fallet när fallet är preskiberat och ingen förundersökning eller åtal finns?
17. Brottet är preskiberat. Den misstänkta vill inte berätta. Vilken bestämmelse (lagrum) hindrar polisen från att berätta identiteten på den misstänkta? Visst, det finns inte någon förundersökning, eller åtal eller nånting men å andra sidan är brottet preskiberat.
18. Ibland kan polisen gå ut med identitet utan dom (jfr Engström i Palmemordet). Det vill jag tro beror på, inte att fallet är preskiberat, utan att den misstänkte är avliden. Hade polisen gått ut med identiteten i det här fallet om den misstänkte mördaren varit avliden? Varför resp varför inte?
1. Är polisen förhindrad att använda kommersiella dna-baser (typ Familytree.com) för att hitta den misstänkte, eller en släkting till den misstänkte?
2. Är polisen förhindrad enligt ovan pga. lagstiftning eller bara pga. överenskommelse mellan dna-företaget och den som lämnar sitt dna?
3. Om det skulle vara så att enbart överenskommelse hindrar polisen så kan ju en enda person sabba för hela släkten. Om en enda person i släkten ger polisen tillåtelse att använda sitt dna i polisens arbete kan man ju ofrivilligt hjälpa till att sätta dit sin släkting. Är det korrekt?
4. I Marie Johansson-fallet har den misstänkta mördaren varit helt okänd eftersom hon inte fanns i polisens dna-register. Man visste genom undersökning av dna samt blod att den misstänkta gärningsmannen var en gravid, missbrukande kvinna. Man gissade att hon var 20-30 år, hade rötter i sydöstra Europa och var mörkhårig. Men hennes dna fanns inte i polisens dna-register tidigare (innan Ikea grejen). Det har inte framkommit att någon crosscheck gjorts med den misstänkta kvinnans dna mot polisens dna-register i syfte att hitta en nära släkting och därigenom hitta mördaren (det har ju av polisen framkommit att hennes nära anhöriga varit kriminella och torde finnas i polisens dna-register). Är det korrekt?
5. Om nej, varför? Är det tekniskt omöjligt, eller juridiskt omöjligt?
6. Om det är tekniskt och juridiskt möjligt att vaska fram identiteten mha. en sådan crosscheck, är det i nästa steg lagligt att inleda åtal med uppgifter inhämtade på detta sätt?
7. Är polisens kvalitet på insamlat dna tillräckligt hög för att göra en sådan crosscheck (om det är tekniskt möjligt)?
8. Är polisens insamlade dna exakt samma som tex Familytree.com?
9. Hur länge finns ens dna kvar i polisens dna-register om man en gång varit misstänkt för brott som ger fängelse a) om man dömts för brottet? b) om någon annan dömts för brottet? c) om man åtalats men inte kunnat dömas?
10. Om någon annan person dömdes för brottet (b, i ovan), raderas då ditt dna ur detta register?
11. Låt säga att en crosscheck tekniskt och lagligen hade kunnat göras och att man vaskat mördarens brors dna ur polisens dna-register som väldigt nära (men att det ändå var bergsäkert att det inte var brodern) hade polisen då lagligen kunnat begära att få topsa broderns syskon och föräldrar i syfte att hitta fram till en perfekt match? Jag förstår att polisen inte kan gå vidare om tekniken ger att kretsen av människor med släktskap till mördaren på detta sätt är mycket vid (typ hundratals människor) eller svag (typ sexmänningar osv) eller mycket spridd (typ släktingar i andra länder). Så hur finkalibrig är tekniken och får den användas?
12. I det här fallet har hundratals människor i Marie Johanssons bekantskapskrets topsats, bl a klasskamrater. Bygger detta på frivillighet eller är det tvingande? Är dessa klasskamrater osv. kvar i polisens dna-register eller suddas de ut när de inte längre är misstänkta (dvs. när man kunde konstatera att det inte var en match)?
13. Dessa klasskamrater från 20 år tidigare har topsats under (vad jag förstår) frivillighet i syfte att lösa mordet på Marie. Det gav ju ingen träff. Men låt säga att en av dessa klasskamraters dna fanns i polisens register som okänd gärningsman för ett helt annat brott. Hade detta gett träff och hade det kunnat användas i ett åtal för det brottet?
14. Enligt någon av de många poddarna (hittar den inte) rörande det här mordet tyckte jag de sa att polisen har 3 st dna-register. Någon som kan förklara lite mer?
15. Brottet hade preskiberats som vi vet. Inte ens förhör fick hållas. Enligt podden spotlight hade Expressens reporter ringt upp kvinnan och frågat om hon ville prata om "vad som hände i Stuvlagret", men kvinnan hade bara lagt på. Hur har reportern kommit över den misstänkta mördarens identitet och har hon kommit över dem lagligt?
16. Är det lagligt för reportern att kontakta den misstänkta för en intervju i det här fallet när fallet är preskiberat och ingen förundersökning eller åtal finns?
17. Brottet är preskiberat. Den misstänkta vill inte berätta. Vilken bestämmelse (lagrum) hindrar polisen från att berätta identiteten på den misstänkta? Visst, det finns inte någon förundersökning, eller åtal eller nånting men å andra sidan är brottet preskiberat.
18. Ibland kan polisen gå ut med identitet utan dom (jfr Engström i Palmemordet). Det vill jag tro beror på, inte att fallet är preskiberat, utan att den misstänkte är avliden. Hade polisen gått ut med identiteten i det här fallet om den misstänkte mördaren varit avliden? Varför resp varför inte?
1. En utredning om det startades efter lösningen av Linköpingsmordet.
2. Beroende av resultat av 1.
3. I mitt tycke är det korrekt. Därför har jag testat mig.
4. Hon skulle ha rutintestats och varit med i registret efter tidigare brott men man missade det också. Den checken gjordes och man fick träff på en släkting men hon passade inte in på signalementet då hon var gravid och under 20 år.
5. Det blev tillåtet att göra familjesökningar i polisens egna register. provades i samband med våldtäkten i Billdal. En son till GM hamnade i registret.
8. I polisens nu tillåtna familjesökningar testas ett litet antal markörer. I FamilyTree testas 1000-tals markörer. Kommer inte ihåg exakt antalet markörer men det var enorm skillnad. Själva DNAt är ju detsamma. Polisens tester var ju avsedda endast för direktmatchning tidigare.
11. I Linköpingsfallet som löstes med släktforskningssite forskade man bakåt 6 - 7 generationer och sen framåt tills man hittade två bröder. Där fick man avgöra med direkttest. Peter Sjölund har berättat hur det gick till.
Många punkter blev det.
Citat:
Rätt att utföra familjesökningar
2019 gav en lagändring polisen rätt att utföra en så kallad ”familjesökning”.
2019 gav en lagändring polisen rätt att utföra en så kallad ”familjesökning”.
Citat:
Polisens tester är dock mycket begränsade jämfört med släktforskarnas tester. Därför får de mest slumpmässiga träffar vid en familjesökning och sökningen gav inte något resultat i Linköping.
Citat:
laddades upp till FTDNA och några dagar senare kom beskedet att det fanns hela 890 matchningar
Se även faktarutan här:
https://slakthistoria.se/slaktforskning/dna/sa-loste-dna-experten-dubbelmordet-i-linkoping
Citat:
I Sverige är inställningen mycket positiv till denna användning av släktforskarnas dna. En Novus-undersökning från 2019 visade att fler än 90 procent av de tillfrågade i Sverige tycker att det ska vara tillåtet för brottsutredare att utnyttja släktforskarnas dna-databaser för att hitta förövare vid grova våldsbrott. I USA är dock inställningen mer kritisk. För att möta den etiska diskussionen har företagen inom branschen valt olika vägar:
https://sverigesradio.se/avsnitt/ny-tygbutiksmordet-och-dna-missen
__________________
Senast redigerad av PeterNoster 2023-06-15 kl. 09:18.
Senast redigerad av PeterNoster 2023-06-15 kl. 09:18.