Turkiska eller Thai?

Jag bestämde mig för att lära mig ett nytt språk. Lära mig till den grad att jag förstår någolunda när någon pratar, kan förstå texter samt uttrycka mig.

Men nu kan jag inte bestämma mig. Det står mellan thailändska och turkiska. Turkiskan har ju "vårat" alfabet, medans det thailändska är lite mer krongligt. turkiskans grammatik verkar dock ganska svår.

Så, vilket ska jag lära mig? Vilket är lättast? Vilket har jag mest användning för?

Vilket språk du har mest användning för vet bara du själv. Skulle själv inte ha någon användning av varken det ena eller det andra. Är du ofta i dessa länder eller?

Jag tycker du ska läsa det språket som talas i det landet som du är mest intresserad av. Bor du i Rosengård eller liknande områden så tror jag du har mest nytta av Turkiskan eftersom där hör man det dagligt. Om du bor i ett vanligt svenskt område och åker till Thailand på semester någon gång eller några gånger så tycker jag du ska välja Thai men det är helt upp till dig vad du vill välja.

Turkiskans grammatik är alldeles underbart systematisk, och därför inte alls svår. Dessutom är stavningen rätt logisk, vilket väl beror på att den är mindre än hundra år gammal. Förutsatt att man kan engelska är de enda nya fonemen [ɯ], [c] och [ɟ], varav de två senare ju finns som allofoner till /k/ och /g/ i svenskan, exempelvis i orden kille och gitta (kan man inte engelska äro måhända ock [ɫ], {engelska all}, [z] {engelska is}, [tʃ] {engelska cheap}, [dʒ] {engelska jew} & [ʒ] {engelska vision} nya), så uttalet går också rätt lätt att lära sig.

Thailändska vet jag inte mycket om, annat än att det nog blir svårt att lära sig uttalet, med tanke på att det finns både fem toner och fonematisk aspiration för tonlösa klusiler; och stavningen är vad jag förstås dessutom helmongoloid.


Men det här med vilket som är lättast tycker jag inte man skall bry sig så mycket om – det viktiga är ju ändå att turkiskan är ett supertufft och jätteintressant språk, med sin alldeles fantastiska grammatik.

Jag skulle definitivt tro att thailändska är svårare att lära sig, som svensk. Turkiska är mycket lättare att läsa och uttala vilket gör att det går snabbare att komma igång med ordförrådet. Det borde också vara lättare att hitta tillfällen att öva språket...

Grammatiken lär man sig alltid till slut om man har tålamod (det gäller för alla språk). Det är bara en tröskel man ska komma över, och turkiska är i alla fall väldigt regelbundet.

Svaret torde vara uppenbart. Inget ont om thailändska specifikt.

http://www.youtube.com/watch?v=q0_PZi5H4u0

Fördelen med thai är att det finns noll grammatik, har du väl lärt dig ett ord så är det vad som gäller, du behöver inte lära dig böja det i singular, plural, presens, imperfekt m m.

och visst är det en miljard bokstäver att lära sig och uttalet är väl inte a walk in the park... men när man väl lärt sig läsa och nött in bokstäverna i huvudet märker är det hur lätt som helst att lära sig uttalet eftersom man kan 'läsa' sig till det. inte som ex svenskan där bokstaven A kan låta lita hur som helst; långt som apa, kort som i ananas. På thai så stavas ett ord på ett sätt och det är det som gäller liksom, svårt att förklara...

Det riktigt svåra är att det finns typ hur många D som helst och ännu fler K för att ta några exempel, när ska man använda vilket? Det får man helt enkelt lära sig...

Och ännu värre: förutom de 5 tonerna i språket så måste man tänka på att om en bokstav står sist i ett ord så uttalas det annorlunda än om det står i början eller i ett ord. R, L och N uttalas N om det står i slutet av ett ord, D, S, T och 'DT' uttalas D, det finns INGA ord i thailändskan som slutar på t ex R eller L. Om man lyssnar noga hör man thaiare säga 'I like play footbann' och inte football, eller 'My bike need gad' och inte gas...

men det är ändå ett kul språk att lära sig hehe. fast jag håller med, ska det användas i sverige, i storstadsområden och ffa i förorten rekommenderar jag turkiska. jag ångrar bittert då jag jobbar inom sjukvården att jag inte lärt mig arabiska/somaliska/kurdiska/persiska då alla fakking förväntar sig det när de söker vård....

som ovan!

thai är ett lätt språk, hellre thai än turkiska...

Fast thailändska är inte så lätt som man kan tro. Sammanlagt har jag kanske hört ett par icke-thailändare tala en helt korrekt thailändska. Grammatiken är förvisso enkel - Men skriftspråket, vilket man måste kunna för att tala språket perfekt, är ganska avancerat. Och har man inte ett musiköra kan man förmodligen aldrig lära sig språket

det är absolut inte lätt att lära sig, men vilket språk är det egentligen. fuck, jag kan knappt prata engelska korrekt
och tyvärr har jag inga kunskaper alls om turkiska så jag vet inte hur jag ska jämföra de språken. det går att klara sig i landet på den thai man lär sig utan att lära sig läsa, men att lära sig läsa är som en aha-upplevelse, alla bitar faller på plats och man fattar precis allt hehe! och vill man ha kul under tiden ´man lär sig så välj absolut thai!

Eftersom grammatiken är enkel klarar man sig på ett relativt litet ordförråd. Om man nu nöjer sig att tala språket på en nivå som inte låter riktigt klokt i en thailändares öron. Att behärska skriftspråket är en absolut nödvändighet om du ska tala en korrekt thailändska.

Nä, för att lära sig korrekt uttal måste man lära sig att läsa. Inte lätt men ändå ingen omöjlighet! Det svåra är att få folk att fatta innebörden att ett tonspråk, hur mycket de än säger sig förstå så pratar de thai i 'neutralt' tonläge, utan att varken gå upp eller ner i tonläge. De hör heller inte skillnaden! Det låter bisarrt men de hör det inte...

Det var visserligen ett tag sedan du skrev, men jag undrar om du har några bra länkar eller boktips om och kring turkiskan för en nybörjare?