2008-06-13, 07:12
#1
Det var sommaren 2006 då jag och några nära vänner skulle ut till ett område för att grilla, jag minns att det var väldigt varmt då och det dröjde cirka en timme extra tills vi kom iväg då vi var tvugna att vänta på isen som vi skulle ha med oss till ölen.
Vi skulle grilla på ett område som dels bestod utav naturreservat (dock inte där vi grillade) och tät skog finns i närheten men inte alls långt ifrån civilisation.
Medans vi väntade på isen, så hade en av polarna bra grönt på sig (cirka 8 -10 g) så vi började rulla och passade runt mellan 4 goda vänner, jag trodde det var skitröka då jag inte kände något efter att vi hade delat på totalt 4 jointar. Men hela tiden så påstod han som hade rökat att det skulle vara dunder och att jag skulle vänta och se, blev självklart lite öm och torr i halsen så jag sköljde med 3 carlsberg sort guld på raken.
Isen var efter ett tag färdig, vi packar ihop våra saker och börjar gå (30 min promenad).
Klockan var cirka 18.00 när vi började röra på oss och jag minns att det gick slöare än vanligt i motoriken/gången, självklart för att vi hade rökt.
Området polaren bor på är ett väldigt kriminelltdrabbat område i en förort i stockholm.
Olyckligtvis så börjar det bli mulet och till slut börjar det att regna.
Vi tar skydd under ett tak och alla får nu en varsin joint varav två tackade nej. Så det blev jag och en av mina polare, vi röker två jointar var och den sista jointen var riktigt skön att röka, jag började känna den här klassiska känslan när blodet börjar koka och röra i ådrorna och jag ville bara sjunka ihop, men jag var inte beng.
Vi vilade ut oss och väntade till regnet hade lagt sig, strax efter att regnet hade lagt sig så kommer vanligtvis den här kalla lite ljumma känslan med eventuellt en regnbågde när det har varit sol innan regnet, men inte nu, det blev ännu mer mulet och det såg ut att vara åskväder vid området där vi skulle röra oss mot.
Vi fortsätter att gå och nu slutar vi möta människor, jag tänkte vart fan är alla? det som brukar vara så livat här i området??
- tänkte inte mer på det och sprang ifatt mina polare.
Polare vi kallar han "007" börjar prata om hur det var att åka till thailand över våren och berättade lite tripp historier därifrån, efter alla hans tripp historier så började vi att dräggla.
Fortfarande så känner jag inte det här riktiga "rus-känslan" men känner iallafall att jag tagit något och det är en skön feeling i kroppen, jag har alltid i baktanke att polarn sa ju "att detta är dudner röka" han kan ju sånt här mer än mig och "han är i branschen". Jag slutade tro på det då jag hade fått i mig rätt så mycket endå.
När vi cirka fem minuters promenad kvar till grillplatsen, så ser vi att en bil (vi gick på en grusväg (raksträcka kanske 3 km lång, lite kurvig men man såg mycket). Vi ser ett föremål komma mot oss och jag slänger ur mig något enormt korkat "det är genguru jägare från australien i en pickup och tittar på polare vi kallas han "mi6", mi6 tittar på mig (som börjar bli lagom hög) nickar instämmande, vi fortsätter gå och glömmer att det var ett objekt kommande mot oss i låg fart och med helljusen på.
När föremålet som visade sig vara en polisbil är 250-300 meter ifrån oss, slår på blåljusen och accar mot oss, blir jag pissrädd och rent ut sagt så skiter jag ner mig, jag hade 200G brunt på mig som skulle levereras till ett par grabbar (007's vänner) vid grillplatsen, de skulle allstå grilla med oss.
Jag håller själv inte på med narkotika och dealer på den tiden och inte nu heller, men en god vän frågade om jag kunde överlämna det och självklart sa jag, det är inga konstigheter.
Ja, nu så var jag nojjig som vanligt och jag har tidigare inte känt något "bra rus" ifrån det gröna vi rökte förutom blodkokningseffekten i ådrorna och självklart skulle jag börja se massa skumma saker som inte fanns (förstorade kryp) och börja få äckliga tics som blev stegvis värre, jag har även en tendens att prata väldigt mycket när jag är hög och hjärnan utnyttjade detta i denna situation.
Vi går alla åt sidan när polisbilen bara är några meter bakom oss och de stannar inte, vilken jävla tur tänkte jag.
de han köra cirka 300 meter framför oss och då bromsar de in och lägger i backen och backar sagta emot oss.
- helt plötsligt stannar de till sätter på blåljusen och kör fort som fasiken därfrån.
WTF? tänkte jag, de fick väl antagligen en utryckning.
Vi fortsatte gå, och fanskapen kommer tillbaka efter 1-2 minuter från samma väg de kom ifrån innan (bakom oss) de kör förbi oss igen och blänger extra noga och jag stirrar som in i helvete mot föraren!
när de har kört förbi oss, kastar jag kassen med tändvätska i med mera och springer upp mot en mindre skog, jag bara springer som fan, det uppstår tumult nere vid grusvägen och mina vänner skriker "vad fan håller du på med du hade sönder vodka flaskorna", olyckligt nog hade vi vodka flaskor i kassen.
Mina vänner börjar bli högljudda och fortsätter gå samtidigt som de ropar efter mig, men jag har fullt upp med att springa in i skogen och gömma mig för polisen, för nu är de verkligen ute efter mig tänkte jag.
Jag slår till bakom en större sten och håller utkik om vad som pågår mot grillplatsen (på grillplatsen) vi hade inte alls många meter kvar och jag kan se allt. Jag stannar vid skogen i cirka 15 min och jag ser hur de rör sig om kring där dricker öl och tänder elden.
Jag ser ingen polisbil så jag börjar gå mot grillplatsen.
Väl där börjar vi röka ännu mer och nu slår det till.
- Jag blir totalt paralyserad i mina armar, jag kan inte röra dom alls, jag förstår inte vad som händer, bägge armarna är lite upplyfta och de svävar i luften och är helt förlamade, jag kan inte prata och börjar stamma, mi6 frågar om allt är okey? och jag börjar då lipa med min tinga åt han och ger ett jävla brett smile med ögonen i hop tryckta, ja ni vet säkert vilket smile jag tänker på. Ingen fattar något och jag somnar med armarna i luften, paralyserade.
vakanr till efter cirka fem minuter och allt är lagom, jag svettas som bara den och frågar mig själv vad fan håller jag på med? nu har jag skämt ut mig, vem har sett mina scener?
Strax efter kommer två polisbilar varav en har blåljusen på, jag tar fram de 200 g och börjar tugga i mig de stora kakorna i munnen för att de skulle inte upptäcka att jag har det, jag smäller i mig kaka efter kaka cirka 5x5 cm knäckte jag dom i på plats.
Jag får i mig bra mycket och resten kastar jag i grillelden.
Tack vare min idioti och kakorna som jag tugga i mig så är jag nu på topp.
jag har aldrig varit så här hög i hela mitt liv, allt gick väldigt slow motion och jag fatta ingenting jag var bara glad och kände verkligen att jag hade ett extremt brett leende, jag lade även märke till och visste att alla (de flesta på plats inkls) polisen tittade på mig och börja prata om mig.
- Men det brydde jag mig självklart inte om utan jag var i min egen värld där allt kändes så härligt.
Vaknar ur min sköna dröm pga av att en polisman lyser upp sina starka ficklampa i ögonen på mig och en blå laserpekare typ mot det andra ögat, jag tyckte det var väldigt irriterande ljus jag blev blendad av och polisen frågar om jag mår bra och jag svarar "kaksi på ztv är bra".
Polismännen hjälper mig att resa mig upp och jag blir förd åt sidan och börjar prata med en polisman.
Jag pratade bara en massa skit, rent skitsnack.
- jag tänkte inte på att det var en polis utan hamna i den där magiska slow motion drömmen igen där allting kändes underbart och långsamt.
Tro det eller ej, men jag snackade oavbrutet med polismannen i 15 minuter och 10 av dem lyssnade han på mig och höll med eller nikade försiktigt.
De sista fem minutrarna stod han inte ens vid min sida utan diskuterade mig med min vän 007 och med två andra poliskvinnor, jag stod där fortfarande och förde en konversation med han, fast han inte ens stod där.
Rätt va det är så tvingar de in mig i bilen och vi åker över till stationen gör lite prover och de slänger in mig i fyllecell.
Fick vara kvar där rätt så länge dagen efter och jag kommer inte ihåg något förrens eftermiddagn dagen efter, jag hade sjuka anime drömmar och när jag vaknade var hela fyllen cellen i anime (grafiskt) det var sjukt.
Ingen toppen recension eller berättelse, man måste vara i den situationen jag var för att känna av effekten det är svårt genom text,tyvärr.
Kände att jag behövde skriva av mig det som inträffade den dagen.
Tack för mig.
Vi skulle grilla på ett område som dels bestod utav naturreservat (dock inte där vi grillade) och tät skog finns i närheten men inte alls långt ifrån civilisation.
Medans vi väntade på isen, så hade en av polarna bra grönt på sig (cirka 8 -10 g) så vi började rulla och passade runt mellan 4 goda vänner, jag trodde det var skitröka då jag inte kände något efter att vi hade delat på totalt 4 jointar. Men hela tiden så påstod han som hade rökat att det skulle vara dunder och att jag skulle vänta och se, blev självklart lite öm och torr i halsen så jag sköljde med 3 carlsberg sort guld på raken.
Isen var efter ett tag färdig, vi packar ihop våra saker och börjar gå (30 min promenad).
Klockan var cirka 18.00 när vi började röra på oss och jag minns att det gick slöare än vanligt i motoriken/gången, självklart för att vi hade rökt.
Området polaren bor på är ett väldigt kriminelltdrabbat område i en förort i stockholm.
Olyckligtvis så börjar det bli mulet och till slut börjar det att regna.
Vi tar skydd under ett tak och alla får nu en varsin joint varav två tackade nej. Så det blev jag och en av mina polare, vi röker två jointar var och den sista jointen var riktigt skön att röka, jag började känna den här klassiska känslan när blodet börjar koka och röra i ådrorna och jag ville bara sjunka ihop, men jag var inte beng.
Vi vilade ut oss och väntade till regnet hade lagt sig, strax efter att regnet hade lagt sig så kommer vanligtvis den här kalla lite ljumma känslan med eventuellt en regnbågde när det har varit sol innan regnet, men inte nu, det blev ännu mer mulet och det såg ut att vara åskväder vid området där vi skulle röra oss mot.
Vi fortsätter att gå och nu slutar vi möta människor, jag tänkte vart fan är alla? det som brukar vara så livat här i området??
- tänkte inte mer på det och sprang ifatt mina polare.
Polare vi kallar han "007" börjar prata om hur det var att åka till thailand över våren och berättade lite tripp historier därifrån, efter alla hans tripp historier så började vi att dräggla.
Fortfarande så känner jag inte det här riktiga "rus-känslan" men känner iallafall att jag tagit något och det är en skön feeling i kroppen, jag har alltid i baktanke att polarn sa ju "att detta är dudner röka" han kan ju sånt här mer än mig och "han är i branschen". Jag slutade tro på det då jag hade fått i mig rätt så mycket endå.
När vi cirka fem minuters promenad kvar till grillplatsen, så ser vi att en bil (vi gick på en grusväg (raksträcka kanske 3 km lång, lite kurvig men man såg mycket). Vi ser ett föremål komma mot oss och jag slänger ur mig något enormt korkat "det är genguru jägare från australien i en pickup och tittar på polare vi kallas han "mi6", mi6 tittar på mig (som börjar bli lagom hög) nickar instämmande, vi fortsätter gå och glömmer att det var ett objekt kommande mot oss i låg fart och med helljusen på.
När föremålet som visade sig vara en polisbil är 250-300 meter ifrån oss, slår på blåljusen och accar mot oss, blir jag pissrädd och rent ut sagt så skiter jag ner mig, jag hade 200G brunt på mig som skulle levereras till ett par grabbar (007's vänner) vid grillplatsen, de skulle allstå grilla med oss.
Jag håller själv inte på med narkotika och dealer på den tiden och inte nu heller, men en god vän frågade om jag kunde överlämna det och självklart sa jag, det är inga konstigheter.
Ja, nu så var jag nojjig som vanligt och jag har tidigare inte känt något "bra rus" ifrån det gröna vi rökte förutom blodkokningseffekten i ådrorna och självklart skulle jag börja se massa skumma saker som inte fanns (förstorade kryp) och börja få äckliga tics som blev stegvis värre, jag har även en tendens att prata väldigt mycket när jag är hög och hjärnan utnyttjade detta i denna situation.
Vi går alla åt sidan när polisbilen bara är några meter bakom oss och de stannar inte, vilken jävla tur tänkte jag.
de han köra cirka 300 meter framför oss och då bromsar de in och lägger i backen och backar sagta emot oss.
- helt plötsligt stannar de till sätter på blåljusen och kör fort som fasiken därfrån.
WTF? tänkte jag, de fick väl antagligen en utryckning.
Vi fortsatte gå, och fanskapen kommer tillbaka efter 1-2 minuter från samma väg de kom ifrån innan (bakom oss) de kör förbi oss igen och blänger extra noga och jag stirrar som in i helvete mot föraren!
när de har kört förbi oss, kastar jag kassen med tändvätska i med mera och springer upp mot en mindre skog, jag bara springer som fan, det uppstår tumult nere vid grusvägen och mina vänner skriker "vad fan håller du på med du hade sönder vodka flaskorna", olyckligt nog hade vi vodka flaskor i kassen.
Mina vänner börjar bli högljudda och fortsätter gå samtidigt som de ropar efter mig, men jag har fullt upp med att springa in i skogen och gömma mig för polisen, för nu är de verkligen ute efter mig tänkte jag.
Jag slår till bakom en större sten och håller utkik om vad som pågår mot grillplatsen (på grillplatsen) vi hade inte alls många meter kvar och jag kan se allt. Jag stannar vid skogen i cirka 15 min och jag ser hur de rör sig om kring där dricker öl och tänder elden.
Jag ser ingen polisbil så jag börjar gå mot grillplatsen.
Väl där börjar vi röka ännu mer och nu slår det till.
- Jag blir totalt paralyserad i mina armar, jag kan inte röra dom alls, jag förstår inte vad som händer, bägge armarna är lite upplyfta och de svävar i luften och är helt förlamade, jag kan inte prata och börjar stamma, mi6 frågar om allt är okey? och jag börjar då lipa med min tinga åt han och ger ett jävla brett smile med ögonen i hop tryckta, ja ni vet säkert vilket smile jag tänker på. Ingen fattar något och jag somnar med armarna i luften, paralyserade.
vakanr till efter cirka fem minuter och allt är lagom, jag svettas som bara den och frågar mig själv vad fan håller jag på med? nu har jag skämt ut mig, vem har sett mina scener?
Strax efter kommer två polisbilar varav en har blåljusen på, jag tar fram de 200 g och börjar tugga i mig de stora kakorna i munnen för att de skulle inte upptäcka att jag har det, jag smäller i mig kaka efter kaka cirka 5x5 cm knäckte jag dom i på plats.
Jag får i mig bra mycket och resten kastar jag i grillelden.
Tack vare min idioti och kakorna som jag tugga i mig så är jag nu på topp.
jag har aldrig varit så här hög i hela mitt liv, allt gick väldigt slow motion och jag fatta ingenting jag var bara glad och kände verkligen att jag hade ett extremt brett leende, jag lade även märke till och visste att alla (de flesta på plats inkls) polisen tittade på mig och börja prata om mig.
- Men det brydde jag mig självklart inte om utan jag var i min egen värld där allt kändes så härligt.
Vaknar ur min sköna dröm pga av att en polisman lyser upp sina starka ficklampa i ögonen på mig och en blå laserpekare typ mot det andra ögat, jag tyckte det var väldigt irriterande ljus jag blev blendad av och polisen frågar om jag mår bra och jag svarar "kaksi på ztv är bra".
Polismännen hjälper mig att resa mig upp och jag blir förd åt sidan och börjar prata med en polisman.
Jag pratade bara en massa skit, rent skitsnack.
- jag tänkte inte på att det var en polis utan hamna i den där magiska slow motion drömmen igen där allting kändes underbart och långsamt.
Tro det eller ej, men jag snackade oavbrutet med polismannen i 15 minuter och 10 av dem lyssnade han på mig och höll med eller nikade försiktigt.
De sista fem minutrarna stod han inte ens vid min sida utan diskuterade mig med min vän 007 och med två andra poliskvinnor, jag stod där fortfarande och förde en konversation med han, fast han inte ens stod där.
Rätt va det är så tvingar de in mig i bilen och vi åker över till stationen gör lite prover och de slänger in mig i fyllecell.
Fick vara kvar där rätt så länge dagen efter och jag kommer inte ihåg något förrens eftermiddagn dagen efter, jag hade sjuka anime drömmar och när jag vaknade var hela fyllen cellen i anime (grafiskt) det var sjukt.
Ingen toppen recension eller berättelse, man måste vara i den situationen jag var för att känna av effekten det är svårt genom text,tyvärr.
Kände att jag behövde skriva av mig det som inträffade den dagen.
Tack för mig.
__________________
Senast redigerad av piketbussAB 2008-06-13 kl. 07:15. Anledning: stavfel i rubriken.
Senast redigerad av piketbussAB 2008-06-13 kl. 07:15. Anledning: stavfel i rubriken.
