Bathory-tråden

Finns i och för sig ett par mindre trådar om Quorthon, men ingen om bandet Bathory (även om det nu var i stort sett samma sak som Quorthon) och dess skivor.

Quorthon är ju tyvärr död sen fyra år, men musiken finns kvar. Tänkte vi kunde diskutera skivorna, de olika musikstilarna och komma med allmänt skvaller även om det mest kanske är känt vid det här laget.

Personligen är jag en av de som gillar både death/black-eran och det mer episka vikingastuket. Favoritskiva är nästan omöjligt att säga, men det brukar stå mellan Blood Fire Death och Hammerheart för mig.

Black Mark (skivbolaget) har sedan Quorthons död klämt ur sig ett flertal Bathory-saker, färgad vinyl, olika tröjor, minnesbox och bildskivor. Tyvärr verkar det inte bli nån release av osläppt material även om det finns en hel del att ta av. Bathory hade ju i stort sett spelat in sin nya skiva när Quorthon dog (i alla fall en demovariant av den).
Jag hade lite mejlkontakt till och från med Quorthon och han berättade att de spelade in en episk skiva innan Nordland-albumen som skulle vara extremt tung och ha mycket inslag av klassisk musik och där många ovanliga instrument användes. Skulle ju vara intressant att höra...

Så vad har ni för favoritalbum och -låtar? Nån som sitter inne med en kul historia och kanske rentav träffade mannen? Shoot!

(Inlägg 666! )

Tycker "Home of once brave" är en otroligt underskattad låt antagligen för han skriker lite väl falskt i den låten och den är lite monoton men känslan av den låten är verkligen härlig

Det lär ju garanterat komma på tal förr eller senare i denna tråd, så det är väl lika bra att fastställa det som de lärde tvista om: Boss var Quorthons farsa.

Vad gäller musiken har jag inte mycket till övers för hans vikingamaterial, men den självbetitlade debuten samt Under The Sign Of The Black Mark förblir tidlösa klassiker, och nog fan var det han som grundade black metal PÅ RIKTIGT, allt...

Läste en intervju med boss i srf tidningen för att bra tag sedan och där sa han att allt osläppt material förblir det tills han är död. Då quorthon inte vill att det skulle släppas men efter det så fick resterade släktingar göra vad dom vill med det.

Ja, den är verkligen underskattad. Det är en av mina favoritlåtar på Hammerheart och jag gillar skarpt tyngden och det lite vemodiga uttrycket i sången. Dock så är fortfarande One Rode To Asa Bay min favorit från den skivan. Synd att de aldrig fick till videon som de ville!


Det är väl rätt känt vid det här laget att Boss och Quorthon hade den relationen. Vill minnas att det avslöjades redan på 80-talet även om Quorthon förnekade det stenhårt då.

Under The Sign har du alldeles rätt i! I min mening är det den skivan som skapade den moderna svartmetallen. Ruggigt bra och innovativ för sin tid.


Har också läst den intervjun... Synd tycker jag, även om man kan förstå att Boss resonerar som så att om min son inte ville släppa det så ska inte jag heller. Quorthon skrev i och för sig till mig att den där klassiska skivan kanske skulle släppas bara folk tjatade lite. Och det hade man ju kunnat se till, bara att be FB:are skriva och gapa.
Den sista skivan däremot var ju tänkt att släppas, men tydligen blev den väl inte tillräckligt klar för det.

För några år sen körde de en fantastiskt bra Eddie Meduza-tributespelning på Sweden Rock. Vore intressant om lite folk från olika band skulle kunna göra en Bathory-tribute där, det vore ju roligt att se alla de klassiska låtarna live...

Bathory ligger så långt bort från min egentliga musiksmak som man bara kan komma, men jag älskar det.

Blood Fire Death är en förbannat bra låt och en förbannat bra skiva. Kåten är nog en av mina bsoluta favoritlåtar, bra sådär.
Dessvärre har jag ingen större koll på någonting som har med Quorthon eller Bathory att göra, förutom det stora allmäna, så jag kan nog inte tillföra tråden särskilt mycket
Ville bara skriva av mig och uppmärksamma att även jag är extremt förtjust i skiten.

Ja, det har jag också alltid tyckt. Inte fan fanns det något som toppade Equimanthorn på den tiden, jag menar, death/trash-banden då var ju fortfarande bara spandex-klädda Maiden-kids, bara med lite längre hockeyfrillor och någon enstaka gravsten på demoomslagen...

Kommer ihåg första gången jag hörde Bathory på Rockbox på P3 runt 88/89. De spelade "Massacre" och "Enter the eternal fire" och jag höll på att skita på mig av skräck. Den kändes som att Hin Håle himself skulle klättra ur högtalarna på min bergsprängare. Hua!

Jag spelade in varje avsnitt av Rockbox, men jag vågade knappt lyssna på Bathory-låtarna igen...

Jag har varit lite inmålad i ett hörn när det kommer till min relation med Bathory. Har bara lyssnat på de tre första plattorna, i flera år, utan att ens bry mig om att skaffa t.ex Blood Fire Death och ge den en chans.
Nu har det dock löst sig, lp'n är på väg, och jag ska ge den en ärlig chans.

Jag är en av de som gillar både det tidiga Bathory och även det senare.
Favoritskivan är helt klart Blood Fire Death med ett totalt odödligt titelspår. Känslan i Quorthons musik och "sång" är oöverträffad.

Bathory är helt klart både ett av de bästa men också viktigaste bandet innom extrem metal genren. De fem första skivorna är obligatoriska, men i mitt tycke så finner jag Under the Sign of the Black Mark svårslagen.

Jag skäms över att vara så main-stream att mina favoritskivor med Bathory är Nordland I & II...