BNP - finns det några fördelar?

Jag tycker det mest bara riktas kritik mot detta mått för att räkna ut hur rikt ett land är, nackdelar finns, men finns det några fördelar med detta mått? Vad tycker ni?

Mått som HDI borde väl vara ett bättre sätt att mäta ett land, där visar det mer hur levnadsstandarden är i ett land.

Fördelen med BNP är att det är ett enkelt mått som gör exakt vad det ska. Det svarar på frågan om vilket värdet på de varor och tjänster som under ett år produceras i landet. Inget mer, inget mindre.

Med mått som HDI kommer en väldigt massa politik in i bilden. Det ska vägas och viktas. Exempelvis hur ställer man barnadödlighet mot läskunnighet? Båda är viktiga, ja, men här måste vi ha en exakt, matematisk formel. HDI är lätt att manipulera och kan ge väldigt skeva resultat. Vi har i t.ex. lång livslängd i Sverige, men samtidigt väldigt höga sjuktal. Svenska befolkningen är borta från jobbet klart mer än andra folk i västvärlden. Så vad är viktigast här, ett långt sjukdomsfyllt liv, eller ett kortare friskare?

Sedan är det ju så att de höga sjuktalen i Sverige beror på de (över)generösa sjukersättningssystemet. Vad har det med folkets egentliga välstånd att göra? Sjuktalen har sjunkit markant under den senaste regeringen därför att de infört ett mindre generöst system. Men sjukdomsfrekvensen kan väl knappast ha förändrats så mycket egentligen?

Vidare så är ekonomisk utjämning viktigt för HDI. Det innebär att ställen som Nordkorea får höga poäng för det delområdet då i stort sett alla är utfattiga. Inte så lyckat, kanske. Relativt välstånd kan du inte köpa mat för. Så, sammantagsvis kan stark kritik riktas mot sådana mått som HDI.

BNP är ett utmärkt mått så länge man kommer ihåg vad det faktiskt mäter och inte läser in en massa annat i det.

Den mesta kritiken mot BNP kommer från vänstertomtar, antagligen för att "deras länder" (Kuba, Nordkorea, förut även Vietnam, Kambodja, etc) hade låga BNP-siffror.

BNP är ett mått för att förutsäga skatteintäkterna. Dess nackdelar som mått på välfärdsnivå är mycket verkliga.

Ett annat problem med BNP, som gynnar ett land som Sverige, är att om du tar och anställer arbetslösa i den offentliga sektorn istället för att låta dem gå på a-kassa så ökar landets BNP även om kostnaden är den samma och oavsett om de gör något eller inte.

En stor del av kritiken mot HDI baseras på att de bygger på objektiva välfärdsindikationer och lätt kan vinklas efter de som utför undersökningens preferenser.
En hög BNP/capita anses däremot leder till en rimlig bild av välståndet i ett land.
En hög BNP/capita skapar även förutsättningar för att höja andra välfärdsindikationer som t.ex. utbildning och sjukvård.
Det är även enkelt att jämföra BNP-måttet mellan olika länder.

En annan kritik mot att använda sig av BNP/capita är att den stiger vid ökad konsumtion och att därmed välståndet i ett land ökar desto mer populationen konsumerar.

BNP mäter värdet för ett lands totala produktion och inte skatteintäkter.

HDI har ingenting med ekonomi att göra. Det är en samling siffror som av någon byråkrat har viktats samman på ett helt godtyckligt sätt. Jag ser inte alls vad detta skulle kunna ha för anknytning till ekonomi, som ju tvärtom handlar om fria människors prioriteringar i ömsesidigt frivillig samverkan med varandra.


BNP skulle fungera bra på en fri marknad. Det som verkliga människor själva valt att betala av sina intjänade pengar för varor och tjänster som de vill ha, det säger något om välståndet.

Men i Sverige och de flesta västländer av idag, som ju till övervägande del är planekonomier, så är däremot BNP-måttet drabbat av svåra störningar. Mängden pengar som staten ju skapar ur tomma intet, leder till svåra felprissättningar som kortsiktigt blåser upp BNP-siffror på bekostnad av åtföljande ras (konjunktursvängningarna). Det faktum att staten ensidigt dikterar alla viktiga ekomoniska priser, som t.ex. räntan, lönerna, hyrorna, matpriserna, bensinspriset, elpriset, alla försäkringsnivåer (bidragen) och på tusentals olika sätt ingirper direkt i ekonomin (t.ex. genom att vara dominera restaurangverksamhet, städverksamhet, vård, utbildning, fastighetsbranschen och ventrala delar av detaljhandeln som apotek och systembolag), gör att det knappt existerar någon marknad i Sverige av idag. Till BNP adderas ju helt godtyckligt och okritiskt offentlig sektors förbrukning. Huruvida offenlig sektor verkligen producerar någonting av värde, vilket ju männisokrna är förbjudna att avgöra, eller bara förstör alla resurser som den konfiskerat, är totalt likgiltgt för det officiella BNP-måttet. Offentlig förbrukning i sig har definierats som en kostnad som ska adderas till BNP, fast det rätta hade varit att tvärtom subtrahera densamma posten eftersom den ju går rakt mot den sunda BNP-principen om att bara det har ett ekonomiskt värde, som någon fritt väljer att ge ett värde genom att avstå från något annat.

Ökar BNP med en miljon kronor, om Hells Angels stjäl en miljon av dig och super upp den? Jo, om du byter ut "Hells Angels" mot "staten" och i övrigt exakt samma sak sker.

Nej, BNP mäter inte värdet av ett lands totala produktion. Det mäter värdet av de produkter och tjänster som skapas och utbyts mot pengar eller schablonskattebeläggs (fastighetsvärden, tex). Det fungerar utmärkt som ett mått på tex skatteintäkters och inkomsters förändring, det säger inte speciellt mycket om värden som inte handlas ekonomiskt. Tex så BNP-bokförs vägbyggen som konstruktionskostnaden. Om vägarna skulle avgiftsbeläggas skulle dessa avgifter ingå i BNP då vägarna ingår i "landets produktion", om dom inte avgiftsbeläggs utan skattefinansieras räknas inte användning av vägarna i BNP.