Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
  • 1
  • 2
2008-06-05, 13:46
  #1
Medlem
Nihennas avatar
Var vid Scandinavium (bor i GBG) då jag precis varit i skolan för att lämna in de sista sakerna eftersom jag gått ut 3an och var påväg för att ta spårvagnen hem.

När jag passerade McDonalds ungefär så såg jag en man gå i motsatt riktning till vänster om mig, var väl i 70-80årsåldern, såg frisk och kry ut.
Jag tänkte inte på det i 2 sekunder innan jag tittade på honom igen, och det är detta det grymt läskiga började, han ser EXAKT ut som min morfar såg ut innan han blev mager och dog.

Samma "tjocklek",samma ansikte, samma ansiktsform, samma gångstil, samma glada leende som han alltid hade när han gick omrking på stan och samma typ av glasögon.
Enda skillnaden var att han möjligtvis hade lite mindre grått hår (fast nu när jag tänker efter hade min morfar kanske inte grått hår x_X).

Fick verkligen en äcklig känsla i kroppen, såg jag spöket av min morfar mitt ute i sta´n eller har andar förmågan att "ta över kroppar" och visa sig genom dem?
Kände verkligen att jag bara ville springa fram, skrika "moorfaaaaar!" och krama om honom och aldrig släppa taget x_X.

Vettefan om detta har med övernaturliga krafter att göra, men chansar då det kan ha varit hans ande som kollade till mig.
Citera
2008-06-05, 14:07
  #2
Medlem
interassists avatar
Låter intressant det där, vet att morsan hade en skugga på väggen precis när hon hade flyttat till Kalmar. Denna skugga försvann dock när hon skaffade farsan och gifte sig med honom. Hon sa att skuggan ibland kunde säga hennes morfars namn på nätterna, så ho är helt övertygad om att detta var hennes morfar.,..

Dock var det inte riktigt samma sak som du upplevde, men ändå
Tror att det var din morfar som kom och kollade till dig för att se hur du mår och så där nu när du har gått ut skolan och allt
Citera
2008-06-05, 16:42
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Nihenna
Var vid Scandinavium (bor i GBG) då jag precis varit i skolan för att lämna in de sista sakerna eftersom jag gått ut 3an och var påväg för att ta spårvagnen hem.

När jag passerade McDonalds ungefär så såg jag en man gå i motsatt riktning till vänster om mig, var väl i 70-80årsåldern, såg frisk och kry ut.
Jag tänkte inte på det i 2 sekunder innan jag tittade på honom igen, och det är detta det grymt läskiga började, han ser EXAKT ut som min morfar såg ut innan han blev mager och dog.

Samma "tjocklek",samma ansikte, samma ansiktsform, samma gångstil, samma glada leende som han alltid hade när han gick omrking på stan och samma typ av glasögon.
Enda skillnaden var att han möjligtvis hade lite mindre grått hår (fast nu när jag tänker efter hade min morfar kanske inte grått hår x_X).

Fick verkligen en äcklig känsla i kroppen, såg jag spöket av min morfar mitt ute i sta´n eller har andar förmågan att "ta över kroppar" och visa sig genom dem?
Kände verkligen att jag bara ville springa fram, skrika "moorfaaaaar!" och krama om honom och aldrig släppa taget x_X.

Vettefan om detta har med övernaturliga krafter att göra, men chansar då det kan ha varit hans ande som kollade till mig.

Du såg någon som såg ut som morfar, och du ser två möjliga alternativ:
1. Du såg morfars spöke.

och

2. Andar har förmågan att ta över kroppar och visa sig genom dem.

vad sägs om att använda en tusendels uns kritiskt tänkande och överväga en tredje möjlighet:

3. Du såg en gubbe som var väldigt lik din morfar.

För även om du själv kanske tyckte att upplevelsen var övernaturlig så är det ett faktum att man då och då ser folk som ser ut som andra man känner. Det är också ett faktum att ingen någonsin kunnat bevisa existensen av spöken, andar eller liknande. 100% av alla som försökt har visat sig fuska, ljuga eller använda cold reading.

Så nej, tyvärr, du såg inte din morfar, vilket du också märkt om du gått fram till gubben och pratat med honom.
Citera
2008-06-05, 20:30
  #4
Medlem
Jack BauerCTUs avatar
Det finns ju "dubbelgångare" av vissa människor , det verkar i alla fall så. Det händer någon enstaka gång att jag ser en människa som är sjukt lik någon jag känner, men det är ändå inte den personen.
Citera
2008-06-05, 22:19
  #5
Medlem
Hejsan1s avatar
Nog tror jag också att man gärna 'målar in' de delar som saknas om man ser någon som är extremt lik någon man känner eller är/var väldigt nära. Detta leder till att man ser det som samma person, medan om man kollade på en bild av varje eller ställde dem bredvid varandra så skulle man nog ganksa lätt se att det kanske inte vart så identiska som man trodde.

Lite off-topic men jag drömde faktiskt om min farförälder (farfar i detta fall) någon vecka efter att han gått bort. Kanske inget konstigt sådär, förutom ur den synpunkt att jag aldrig haft en dröm som varit så lik verkligheten. För det första så drömmer jag nästan aldrig (eller kommer inte ihåg det när jag vaknar i varje fall) och för det andra har jag aldrig drömt om någon jag känt igen så jag tyckte det var lite läskigt men också intressant. Har alltid haft enorm respekt för min farfar och vi var väldigt bra vänner då han levde, så min hjärna måste väl ha gått på högvarv efter att han dog och projekterat en bild av honom.
Citera
2008-06-06, 04:33
  #6
Medlem
darkdeds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Nihenna
.

Jasså du gick på Portalen?

Jag tror att det var en dubbelgångare, känns svårt att tro något annat
Citera
2008-06-06, 11:32
  #7
Medlem
Snusets avatar
Hur länge har din morfar varit borta?

Jag drar mig till minnes att när min pappa dog (två år sedan idag faktiskt) så tyckte jag att jag såg honom överallt. Varenda gubbe jag såg hade pappas ansikte. I detta fallet så kändes det som en naturlig del av ett rejält sorgearbete.
Citera
2008-06-06, 16:15
  #8
Medlem
Blindtarms avatar
En polare jag inte talat med på ett tag åkte hem från thailand, såg en snubbe på flyget som han beskriv. Såg till 100% ut som dig.
Gick fram, drog till han lagom hårt på axeln och sa "Tjenare Tarm-jävel"
Snubben tittat på honom sa något på tyska. polaren gick och satte sig igen.

Slutsats: Tror du såg en "dubbelgångare". Dock en trevlig berättelse.
Citera
2008-06-06, 16:47
  #9
Medlem
Nakenchocks avatar
Jag vet att jag har en dubbelgångare. Nära vänner och arbetskamrater har hälsat på henne. Dessutom så körde en kille om mig när jag gick på en väg och ställde sig i en parkeringsficka. Skrek: - Hej, mamma. Jag fattade ingenting, men var ju tvungen att gå förbi honom. Just när jag passerade honom sa han något om att han tagit fel. Jag var inte alls hans mamma. Så uppenbarligen är vi väldigt lika och har liknande kläder etc.

Jag håller med alla som säger att du såg någon som var väldigt lik din morfar. Det är likadant med min döde storebror. Då och då ser jag någon som så starkt påminner om honom att jag hajar till. Men inte tror jag att det är hans spöke eller så. Bara någon som är väldigt lik honom.

Många kända männsikor har ju dubbelgångare som tjänar pengar på detta. Så det är ju inte helt otroligt att vi vanliga dödliga också har någon som liknar oss.
Citera
2008-06-09, 13:50
  #10
Medlem
TEOs avatar
TS du såg bara någon som var lik din morfar inget annat vågar jag påstå. Själv såg jag en man i Turkiet som var väldigt lik min bortgångne far som ung. Intressant men knappast övernaturligt.
Citera
2008-06-09, 15:45
  #11
Medlem
kamikaze_kids avatar
Citat:
Ursprungligen postat av TEO
TS du såg bara någon som var lik din morfar inget annat vågar jag påstå. Själv såg jag en man i Turkiet som var väldigt lik min bortgångne far som ung. Intressant men knappast övernaturligt.

Tror också att det lutar åt det..
Citera
2008-06-09, 22:27
  #12
Medlem
bruschens avatar
Kan berätta en liknande anekdot som hände mig och en kompis för några år sedan:
Vi hade varit på bokmässan (väääldigt nära McD där du såg din "morfar") och jag följde honom till tåget för att vinka av honom när han åkte hem. På väg över drottningtorget hejdar han en tjej som går i motsatt riktning och säger "Magda, är du här" och försöker krama om henne. Hon ryggar tillbaka och drar sig undan och tittar mycket konstigt på honom, men säger inget. "Vad är det, känner du inte igen mig?" säger min kompis och jag ser osäkerheten och förvirringen i hans ögon. Nej säger hon och tittar på honom. De tittar på varandra och hon går efter några sekunder.
"Vem var det" frågar jag då min kompis. JAg trodde det var Magda säger han. Hon var min sambo i två år och vi flyttade isär för ett halvår sedan.

Det finns alltså folk som är väldigt lika varandra utan att vara släkt min kompis tog fel på sitt ex som han bott ihop med i två år och bord känna igen mycket väl. De hade ju dessutom flyttat isär bara ett halvår tidigare.

Jag har aldrig träffat hans ex och kan inte avgöra hur lika de var, de här tjejerna. Vi hade dålig kontakt ganska länge, min kompis och jag, tyvärr.
Citera
  • 1
  • 2

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback