George A Romero

Nu har jag visserligen inte sett filmen på hur länge som helst men minns den fortfarande som en genuin upplevelse, trots att jag hade överstigit åldern av 18 för att ses som vuxen och ibland känner man inte direkt något vidare band längre efter man vuxit upp och inser att skräckfilm inte är ens kall. Men jag tycker dock fortfarande att filmen, som de flesta 70-talsfilmer är en genuin och stark upplevelse, vare sig utan svagheter eller några större storheter som skulle göra den till en bättre film bortsett ifrån charmen, karisman, instängdheten och känslan av klaustrofobi. Det kanske beror på att du vuxit ifrån filmen helt enkelt och tycker att den inte är lika bra som tidigare.


Javisst, tycker även att Ben är riktigt fint spelad av Duane, men tycker ändå att Barbara som jag inte minns namnet på skådespelaren gör även större delen av filmen. Modigt i alla fall att casta en afroamerikan i huvudrollen och avslutningen är bland det bästa som i särklass gjorts, samhällskritiken började redan där finnas till i skräckfilmen som oftast genomsyrar dagens moderna filmer.


Hehe ja, det är jag på bilden. Antar att du såg mig inom dig som en hårdrockare eller någonting annat alternativt inom musik eller filmväg.

Argentos ursprungsversion ligger på en speltid av 117 min medans Romeros ligger på 140. Så hur får du det till nio minuter nerklippt material, är det exklusivt för Trilogy of the Dead-boxen som jag äger såväl SF´s-utgåva av båda versionerna?

Diary of the dead var ännu ett steg i fel riktning enligt mig, då den saknade den här genuina Romerokänslan jag är så fäst vid..

Day of the dead, night of the living dead och originalversionen av dawn är riktigt bra i mina ögon. Land är högst sådär. Nyversionen av Dawn är bra, men diary..njaa jag gillar inte sceneriet

Efter att ha gjort fyra stycken filmer i sin serie, två med några få års mellanrum så tror du inte att det var tid att även Romero ansluter sig till skaran utav regissörer som försöker att förnya sig? Visst har gubben regisserat sedan 1968 och i särklass gjort likadana filmer vid sidan av under hela karriären men att kalla Diary of the Dead ett steg i fel riktning känns som en missvisande term då Romero visade prov på nyskapande talanger och även där visar han upp sin förkärlek för filmskapandet. En regissör kan inte stå på samma punkt och stampa hela livet, det är ett steg i rätt riktning att välja nya vägskäl och utgångspunkter, någonting jag tyckte han gjorde bra. Och ja, filmen växde ordentligt efter en omtitt.

Ett annat bevis på Romeros nyskapande är ju annars vampyrfilmen Martin ifrån 1977, alltså något år innan Dawn... kom, där gjorde han även två filmer under kort varsel och visade sitt triumfkort på vad han kom att satsa på, i detta fallet som nu drog den senare filmen det längsta strået. Men i jämnförelse med Land of the Dead är Martin faktiskt en intressant och genuin vampyrfilm, väldigt ovanlig för en gångs skull, relativt nyskapande för sin tid och smått originell såväl på gränsen till briljant trots medelmåttigheten.

Ja, vill minnas att Martin var rätt hyfsad även om det var ett par år sedan jag såg den.

Vad tycker du om dessa, Rakii?


Season of the Witch

http://www.imdb.com/title/tt0069239/


The Crazies

http://www.imdb.com/title/tt0069895/


Knightriders

http://www.imdb.com/title/tt0082622/


Bruiser

http://www.imdb.com/title/tt0212830/


Vill minnas att de alla var bra på sitt sätt.

Men det är ju några år sedan.....

Har faktiskt inte sett någon av dessa du nämnde, även om jag har Bruiser hemma så har det inte blivit av att se den. Och sen har det ju dykt upp en svensk utgåva utav Two Evil Eyes på DVD nu, sammarbetsfilmen med Dario Argento som Romero gjorde. Kan vara intressant, ska se om jag hittar resten av filmerna du nämnde.

Kan tyvärr stämma. Alltid trist att vakna upp och inse att barndomsfavoriterna inte håller samma klass eller underhållningsvärde som tidigare. Kanske mest beror på att man saknar barndomen?



Nej, inte alls faktiskt. Tänkte snarare att du skulle se ut som Patrick Bateman. Dock stämde snobbigheten in. Kanske är ett krav i Danderyd?

Tja, det är nog kanske barndomsglädjen och nostalgin främst som finns i själen att man inte sen kan uppskatta filmerna till den breda grad längre. Men som tur är för min egen del har jag mycket minnen ifrån barndomen då jag har en rätt välutvecklad hjärna som kan lagra mycket minnen och långt ifrån bak i tiden, så för min egen del upplever jag nostalgin så fort jag drömmer mig bort. Men det är ju trots allt tråkigt att man upphör att tycka om filmer man trots allt växte upp med, du får försöka att inte vara lika kritisk till filmer du ser idag som åldrats och det har ju du med.

Tror faktiskt inte att jag skulle uppskatta Romeros övriga filmer idag om jag inte hade sett dom tidigare i livet, men det är givetvis en smakfråga.


Nej, jag är varken som Bateman eller snobbig av mig, bara en helt vanlig kille som råkar bo i en välbärgad förort, inte mer eller mindre. Sen bör man ha i åtanke att bilden var tagen under en fest och att jag inte klär mig sådär dagligen.

Hehe, menade inte att du var som Bateman. Inget fel i att se proper ut dock.

Haha! Hade varit lite suspekt beteende allt.

Jag hoppas att han INTE var inblandad alls i skitfilmen "Diary of the Dead" utan bara sålde sitt namn för att den skulle sälja bättre. Det känns inte "Romero" på något sätt i den och att säga att filmen skulle vara något form av bevis på att han utvecklats eller är nyskapande känns inte heller rätt, när filmen lika gärna skulle kunna vara - som jag påpekade i zombietråden tror jag - gjord av en collegestudenter och deras alkoholglada polare... Det saknas den där känslan som han har haft i sina tidigare filmer och därmed ett gigantisk kliv bakåt i utvecklingen, därför hoppas jag att han faktiskt inte haft så mycket med filmen att göra - hellre det än att han tappat stinget totalt.

Jag hoppas att du skojar, han regisserade ju filmen, något man bör ha koll på före man hackar ner på filmen respektive regissör. Sen antar jag att du inte växt upp med skräckfilmen som genuin och banbrytande filmgenre, du var väl inte med i utvecklingen under tiden som de flesta större filmer började släppa tyglarna för frigjordheten och växte du upp med den tidiga Dead-trilogin?

Om du nu väljer att svara ja på dessa frågor förstår jag dock inte hur du resonerar, om du svarar nej kan jag förstå det, men låt mig ta det ifrån början. Skräckfilmen har länge stått och stampat på en och samma punkt, en fast utgångspunkt under åttio och nittiotalet var hela slasherfilmen som började dö ut nu fram till något år sedan. Innan dess så fanns det gott om bra skräckfilm men hela nittiotalet var enbart en enda lång karikatyr av den amerikanska high school-drömmen, sex, droger och mord inblandat. Helt ointressant som sagt, så man bör ju förnya sig om man vill nå nya räckvidder, eller hur?

Romero är ju trots allt den regissör i modern tid som förknippas med zombiefilm, så varför skulle inte mannen som bokstavligt talat utvecklade en modern genren inom skräcken få utveckla och vidarutveckla sin egen skapelse? Hade Romero gjort en Dawn of the Dead 04 igen hade väl alla suckat och känt sig dragna vid näsan. Nu valde han dock att förnya sig, något han skall ha credd för såväl krävdes det ett oerhört mod för att nymodernisera skräckfilmen i andra skepnader än splatter och tortyr.

Anledningen till att du troligtvis klankar ner på filmen i sin helhet är att du varken kan resonera utförligt om vad som gör en skräckfilm bra och genuin, genren stampade på samma plats, tog ett kliv framåt på flera sätt och frodas mer än aldrig nu. Ett tips är att du läser på innan du uttrycker dig dumdristigt som du gör med att inte ens veta att Romero regisserade...