2008-05-23, 23:53
#1
Jag vet att risken inte alls är särskilt stor att bli beroende av svamp.
Men det senaste halvåret så har jag tryckt i mig svamp non-stop, åtminstone en gång i veckan. Ofta så blir det att jag kör vaka ett par-tre dar.
Det kändes inte som något bekymmer förrens tills idag då jag åt det lilla jag hade kvar, men sen svepte ett sjuhelsikes sug över mig, och jag gick och tog av det jag hade lagt undan till en vän när hon fyller år om några dar. Nu finns det knappt något kvar. Jag som hade gett mig fan på att inte röra skiten! Man blir så jävla sur på sig själv.
Förutom det så verkar det som att jag har byggt upp en viss tolerans eftersom jag mer eller mindre alltid stannar på jorden nuförtiden.
Känns som att jag måste äta monsterdoser för att uppnå det jag gjorde innan.
Jag tror att det framgår ganska bra av texten att jag fortfarande är kvar vid mina sinnes fulla bruk? Lite knaster och smålullig men utöver det ingenting.
Vad jag undrar från er är var ni tycker gränsen för ett beroende börjar?
Det känns helt ofattbart att jag nallade av skiten trots att jag hade gett mig fan på att den inte ska röras
Förhoppningsvis så är det ingenting, bara ett mindre psykiskt beroende. Trots det så flippar hjärnan ut och jag börjar kallsvettas tills jag får det om jag redan har fått ett smakprov så att säga. Om jag är coldturkey så suger det bara som fan tills jag ger vika. Har tänkt försöka lugna ner intaget lite och se hur det går. Har verkligen ingen lust att hamna i nåt sånt igen.
Trodde faktiskt inte att hallucinogener kunde sätta sig på det sättet.
Jag har ändå trippat på diverse i några år nu. Dock aldrig så frekvent som nu.
Det kan ju knappast höra till vanligheterna med hallucinogenberoende patienter på rehab? Hehe
Men det senaste halvåret så har jag tryckt i mig svamp non-stop, åtminstone en gång i veckan. Ofta så blir det att jag kör vaka ett par-tre dar.
Det kändes inte som något bekymmer förrens tills idag då jag åt det lilla jag hade kvar, men sen svepte ett sjuhelsikes sug över mig, och jag gick och tog av det jag hade lagt undan till en vän när hon fyller år om några dar. Nu finns det knappt något kvar. Jag som hade gett mig fan på att inte röra skiten! Man blir så jävla sur på sig själv.
Förutom det så verkar det som att jag har byggt upp en viss tolerans eftersom jag mer eller mindre alltid stannar på jorden nuförtiden.
Känns som att jag måste äta monsterdoser för att uppnå det jag gjorde innan.
Jag tror att det framgår ganska bra av texten att jag fortfarande är kvar vid mina sinnes fulla bruk? Lite knaster och smålullig men utöver det ingenting.
Vad jag undrar från er är var ni tycker gränsen för ett beroende börjar?
Det känns helt ofattbart att jag nallade av skiten trots att jag hade gett mig fan på att den inte ska röras
Förhoppningsvis så är det ingenting, bara ett mindre psykiskt beroende. Trots det så flippar hjärnan ut och jag börjar kallsvettas tills jag får det om jag redan har fått ett smakprov så att säga. Om jag är coldturkey så suger det bara som fan tills jag ger vika. Har tänkt försöka lugna ner intaget lite och se hur det går. Har verkligen ingen lust att hamna i nåt sånt igen.
Trodde faktiskt inte att hallucinogener kunde sätta sig på det sättet.
Jag har ändå trippat på diverse i några år nu. Dock aldrig så frekvent som nu.
Det kan ju knappast höra till vanligheterna med hallucinogenberoende patienter på rehab? Hehe
