Rosa elefanter (Copelandia)

Ålder 21
Vikt 80kg
Tidigare erfarenheter: Svamp, cannabis, alkohol, benzo

Efter en 5 månader lång psykedelisk vila med det serotoninstimulerande substitutet SSRI så var det äntligen dags att inmundiga elefantsvampen.

Förutsättningarna var bra, vädret var skitfint, och det fanns inte heller några större psykologiska hinder för en tripp. Efter att ha rådfrågat 118100 ( ) huruvida kombinationen SSRI och psilocybin kunde ha några obehagliga bieffekter så drog jag slutsatsen att det var värt ett försök.

Slaffsade i mig ungefär en halv påse copelandia och började därmed planera dagens strapatser. Efter en halvtimme börjar bokstäverna från datorskärmen bli alltmer oläsliga, varpå jag bestämmer mig för att bege mig till ett ställe vars avsaknad av oläsliga bokstäver är ganska påtaglig; skogen.

Med mungiporna i nacken och hunden i kopplet avverkar vi tillsammans skogen i sin helhet (Det är en jävligt liten skog). Jag filosoferar för mig själv, mest om livet i allmänhet och vad som är rätt och fel, den existensiella frågan avhandlas synnerligen empiriskt med slutsatsen att det inte egentligen finns nåt rätt och fel.

Jag blir såklart pissenödig... formulerar en frågeställning som visar sig vara en svårknäckt nöt: Får jag pissa var jag vill? Det går ett fåtal människor runt och det gör beslutet lite mer ångestladdat. Det finns rådjur och harar och andra kreatur som både bajjar, pissar och knullar i skogen, varför skulle inte jag få pissa? Å andra sidan så stämmer inte riktigt min definition av skog med det jag faktiskt råkar befinna sig i. Slutligen konstaterar jag att mängden nederbörd under de gågna dagarna måste varit en begränsande faktor för skogens tillväxt, varpå jag åtar mig det nobla uppdraget att hjälpa naturen på traven; jag pissar på ett träd, och hunden pissar på samma träd.

Efter det så återupptar jag irrandet, fantiserar ihop ursäkter till varför jag går omkring i naturen. Börjar fundera på vad som händer om nån jävel ringer snuten. Men hallå, jag får la göra va fan jag vill? Gå i en skog och filosofera kan knappast vara straffbart. Till slut har jag tröttnat på skogen och beger mig tillbaka till min trädgård. Ligger där och stirrar på himlen och på barnen som spelar fotboll. Tänk att få va barn igen, man känner sig lite som ett barn när man svampat, och hur gött vore det inte att få va det hela tiden?

Lyckas få århundradets fjortis och en polare att hänga med å käka glass . Jag tillför inte så mycket i vår gemensamma dialog, men det är ändå ganska trivsamt att extremt långsamt lunka fram i försommarens spontana värmeutbrott. Glassen är god, desvärre råkar jag kladda ner mig en del då jag stundvis får syn på nåt intressant och spanar in det under några minuter medan jag håller glassen ovanför byxorna i en svag inklination.

Går därpå hem och landar ackompanjerat av ett heroes-avsnitt.

Sammanfattningsvis kan jag säga att det var skönt att få trippa igen efter ett längre uppehåll. Det var kul men tyvärr varade det inte speciellt länge, 3 timmar ungefär. Det kan ha att göra med SSRI-medicinering, men det är i varje fall inte farligt kan jag konstatera nu i efterhand.

Cya at fullmoon festival

Låter som en riktigt härlig dag ute i solen, blir bra sugen själv kan jag säga, speciellt nu när solen trycker på lite extra hårt idag

ÅÅÅÅ vad trött man är på copelandia-rapporter, antingen så är det rosa elefanter eller så är det jurassic park i skogen eller så blir det trollskogen med färgglada älver. tröttsamt.

Tror inte du har läst den här texten, för det var inte med något onaturligt som t.ex färgglada älver

Verkar inte som han har läst den, då rubriken inte har nåt att göra med trippen som sådan.

Vad sa 118100 då undrar man ju

Att inte blanda olika "mediciner"

För min del känns det inte lönt att ta svamp när man är på SSRI. Krävs minst 10 g eller 1 g torkad copelandia för att jag ska gå igång. Och då är jag ändå fortfarande klar nog att skriva på forum osv. Tycker att det är att kasta pengar i sjön.