Vad är vikitgast: att tro eller att hjälpa?

Vad är viktigast (ur en religiös persons perspektiv): att tro på gud eller att göra goda gärningar?

Låt säg att jag förnekar gud, men ägnar hela min vakna tid åt att hjälpa andra utan att vilja ha någonting tillbaka. Kommer jag då till himlen/paradiset?

Jämförelsen kan ju vara att jag tror på gud, men lever ett högst normalt liv där jag premierar egen vinning framför andras välmående. Ger det bättre förutsättningar för en himlafärd?

Gud finns ändå inte, så det kvittar.

OnT: Svår situation, men kanske alternativ 1

Jag hoppas i alla fall att de goda gärningarna bär större tyngd än gudstro.

En troende har varken ett samvete eller en vilja att faktiskt hjälpa andra för andras skull.

Gissar att du snackar Kristendomen här, inte sant? Det är värt att komma ihåg att det finns hundratals olika sätt att tolka det kristna budskapet på, bara i Sverige. Vissa skulle säga att du inte kan "köpa" din frälsning med goda handlingar, utan att det bara är genom att erkänna den Kristna tron på att Jesus redan har dött för alla dina synder som du kan frälsas. Andra är mycket mer praktiskt inriktade.

Jag tycker tråden ska flyttas till religion istället. Det finns inte underlag för en filosofisk diskussion egentligen.

Detta är nog ett fall av WWJD.

Då tror jag lätt att det är handlingarna som räknas. Att göra goda gärningar borde väga tyngre om man försöker kyssa lite gudröv.

Och är man inte tvungen att bli helgonförklarad för att komma till himlen? Eller har jag fått fel information av Marilyn Manson för tio år sedan?

Att tro.

Diskussionen behöver inte ha med religion alls att göra. Resonemanget är egentligen helt filosofiskt:

Är jag en "bättre" människa om jag i mina tanker bryr mig om mina medmänniskor, men när det väl kommer till kritan agerar jag i självintresse, jämfört med om jag inte funderar särskilt mycket på hur jag kan ta hand om mina medmänniskor, men samtidigt utan att jag tänker på det gör goda gärningar?

Definitionen av en bra människa är givetvis olika beroende på religion, kultur etc.

Och? Det tror ju en kristen person också?????!
Lätt för dig att säga; men en kristen tror raka motsatsen...

Det handlar väl mycket individuellt också.. Gör det du tror på. Annars lär man väl inte bli lycklig i slutändan..? Om man nu tror på det bibeln säger; gör det då.

Vad spelar det för roll? Vad är syftet med att göra goda gärningar? Har de ett syfte är de ju inte per någorlunda defintion goda gärningar.. och har de det inte är ju frågan överflödig.

Förstår den helt enkelt inte.

Ändå måste man tillskriva Solovjev att till viss mån vara kapabel att föra diskussionen filosofiskt. Utan att vidare gå in på texterna ordagrant kan man i Tre samtal följa resonemanget till varför ett gott uppsåt är viktigare än att enbart handla gott, om man utgår ifrån en kristen tilltro på livet, döden och återuppståndelsen.
Men frågan per definition är väl redan besvarad i första inlägget, med ett gott uppsåt och en tro på Kristus, kommer därav att man verkar för det goda.
Medan enbart goda handlingar kan hysa rum för elakt uppsåt.

Exempelvis; medan att hjälpa en utsatt från fattigdommen och ta honom under sitt beskydd för att föda och klä honom måste vara en god handling, blir det förkastligt om det görs i syfte att skaffa en underhuggare för att diverse bedrägeri eller stölder ska lyckas.