Vad göra åt broderns schäfer?

Kan du inte dominera en sådan hund ska du absolut under inga som helst omständigheter ha en. Den hunden kommer att vara en tickande bomb.

Nej, rangordningen är inte extremt viktig i en hundflock, vart har du fått det ifrån? Hängvargar? En osäker och nervös ledare existerar inte i en hundflock, en hundflock bygger på samarbete och kompetensfördelning.
Alltså den mest lämpade blir den som leder flocken (alltså visar vägen) och en annan kanske blir den som leder jakten. En optimal fördelning för att överleva.

Hur kan man dominera en sådan hund då? Hur lyckas andra människor? De kanske använder andra metoder eftersom att dominera inte funkar på dessa hundar p.g.a storleken. Om du inte vill bli skadad förstås.

Har erfarenhet av att vara "dominant" med en Bullmastiff.
Inga som helst problem!
Men om jag är det på samma sätt som jag är dominant mot en människa så får det konsekvenser utan tvivel.
Om man kör samma typ av dominant beteende mot alla hundar man möter, så lär man stöta på problem som yttrar sig i att vissa av hundarna blir aggresiva.
Medans andra tar det hela med ro.
Det handlar helt om din förmåga att läsa situationer med olika hundar ur dess rätta perspektiv.
Om en Bullmastiff är aggresiv beror det oftast på felkommandon i tidigare situationer.
En rädd Bullmastiff kan du inte dominera tillbaka till en lugn och vänlig hund igen.
Där behöver hunden känna trygghet och stabilitet från sin förare, inte dominans.

Uppenbarligen inte.


Nej. Morrning är inte en utmaning, såvida hunden inte stirrar och/eller har öronen i självsäkert aggressivt läge. I alla andra fall är det en så kallad "avståndssökande handling".

För övrigt så spelar det egentligen ingen roll om han lyssnar på folk i tråden eller dina "experter". Vem som helst kan kalla sig hundexpert idag, och hålla kurser och så vidare. Man får lära sig vem man ska lyssna på, vad som låter vettigt.

Om du tycker att agrias Memea Mohlin är vettig (hon har också kurser http://www.memeamohlin.se/) så kan hon stryka det jag sagt.

Här http://agria.se/Agria/text.nsf/id/5900 säger hon bland annat "Jag tror nämligen att du allvarligt misstolkar din hunds gester och agerande. Att morra är en så kallat: avståndsökande handling. Hundar morrar när de vill få ett större avstånd till en annan individ.

Börjar en hund morra i kontakt med en annan individ skulle man kunna översätta det till orden: ”Backa undan från mig, du är för nära!” Går en hund mot en annan individ och morrar kan det översättas till: ”Gå härifrån.”

Du skriver att din hund går med på att bli klappad men att han då morrar. Jag skulle vilja jämställa din hunds agerande med en människa som hotar sin omgivning med kniv. Med andra ord, synnerligen otrevlig. Men att själv fortsätta fram (eller låta andra gå fram) emot en individ som hotar att sticka med kniv finner jag än mer tokigt. Varför respekterar inte du och dina grannar att hunden inte vill ha kontakt?"

Vad är din definition på dominans? Många verkar ha olika åsikter om vad dominans är. Hur dominerar man en hund enligt dig?

Rangordningen är viktig. Men hundarna vet hur man beter sig och löser konflikter i en flock så det blir sällan några problem. En nervös och osäker ledare skulle bli nerkörd i botten direkt, men (precis som du säger) så uppstår inte den situation i praktiken. Detta eftersom den hunden inte blir ledare i första början.

Problemet kommer när en människa tar rollen som ledare utan ha en aning om hur en ledare beter sig. Då får du en nervös och osäker ledare som blir utmanad av hunden.

Om hunden hade legat och vilat någonstans och den börjat morra för att TS hade gått fram till den hade jag trott att det där var förklaringen. Men nu var det just efter en promenad. Just när TS skulle ta halsbandet av hunden. Det är inte rätt läge att morra som avståndssökande handling.

Två alternativ finns:

1. Den har ont. Då får du pallra dig till veterinären, undersöka och medicinera.
2. Den jävlas. Då får du visa att du bestämmer och att du inte är rädd. Skippa slag och dylikt. Gör inte en stor grej av det. Brösta upp dig, ta av halsbandet, avlägsna dig, ta dig på grejen eller vad du nu tänkt göra när det är överstökat.

Bra dominans= Att din hund har förtroende för ditt sätt att agera i olika situationer.D.v.s inte försöker gå in som den som har ledarrollen.
Om din hund får upp ett spår t.ex hare, och vill söka efter den, och du med lugn och saklig röst eller tecken visar att detta inte är OK. Lyder hunden dig i denna situation utan protester är du en bra ledare.

Dålig dominans= samma situation som ovan, men nu struntar hunden i din tillrättavisning. Och drar ut på egna äventyr.
Då har du med din dominans inte lyckats att få rätt beteende hos din flock.


Många gånger tror folk att dominans enbart kan utföras genom att handgripligen ta tag i problemet.
Ignorans kommer du lika långt med, Då du påvisar att du inte blir imponerad av beteendet som hunden uppvisar.
Hunden blir då osäker på vad jag menar och söker kontakt, och DÄR kan jag rätta till beteendet. Ofta krävs det att detta upprepas ett antal gånger.
Rösten är ett utmärkt redskap i dominans för mig,
Bra beteende= mjuk och ledande röst.
Dåligt beteende= hård och avvisande röst.

Är det inte? När TS i fråga går fram för att ta av halsbandet? Om hunden hade utmanat hade den stått upp, stirrat på TS och gått fram mot TS med öronen och hela kroppen på spänn.

Nej det är inte alls nödvändigt. Det här är samma situation som att t.ex. ta av hunden dess leksak. Många hundar kommer att morra, men ändå låta dig ta leksaken. Morrandet är ändå en utmaning. Det betyder "ge fan i min leksak".

En utmaning måste inte vara så tydlig som du säger.