"Tre kronor" Historia

Historik
Första gången då tre kronor förekommer som symbol för Sverige är i Avignon, som under 1300-talet var kristenhetens huvudstad och påvens residensort. Vid restaurering av kardinalens av Bayonne palats 1982 upptäcktes en målad vapenfris från 1336 där trekronorsvapnet ingår. Frisen målades upp inför ett möte med förväntade deltagarna i ett planerat korståg där Sverige skulle delta. Då var Magnus Eriksson kung i Sverige och använde tre kronor sedan tidigare, dock kanske mera för att markera sina tre riken - Sverige, Norge och det nyförvärvade Skåne. Det ligger nära till hands att vapnet - även om det till en början kanske var avsett som ett personligt vapen för kung Magnus - accepterades som ett tecken för kungariket Sverige och ingenting annat. Sedan dess används tre kronor som symbol för Sverige i obruten följd till våra dagar.

Tre kronor - ett helgonattribut?

Riksvapnet tre kronor har troligtvis sitt ursprung från bland annat en allmäneuropeisk religiös idévärld.

Om symboliken har länge rått delade meningar.

Ursprunget står nog att finna i den starkt ökande dyrkan av de tre vise männen/heliga tre konungar som skyddshelgon. Som tecken på detta användes helgonens attribut, tre kronor, i vapen och emblem. De heliga tre konungar vördades högt av nordborna, som gärna vallfärdade till deras grav i Köln.

I Sverige finns de heliga tre konungars attribut första gången i Magnus Ladulås sigill på 1270-talet, men troligen är det först under kung Magnus Eriksson på 1330-talet som tre kronor används som symbol för kungen och riket.

Några tiotal år senare, under Albrekt av Mecklenburg, var tre kronor redan allmänt accepterat som det främsta kännemärket för Sverige, vilket det förblivit.