Vi definerar om stöld i frågan till: Att olovligen ta något utan att ägaren märker det, och utan uppsåt att lämna det åter.
Alltså. Är det mer omoraliskt än att, för att ta ett konkret exempel, undanhålla vissa fakta ifrån en köpare med uppsåt att sälja objektet för mer än det är värt till denne?
Jag kan inte riktigt bestämma mig

, då skadan är densamma för båda sätten. Samtidigt tror jag att det skulle kännas bättre, rent moraliskt, att lura av någon pengar än att rakt ut stjäla dem. Men det går inte ihop logiskt
EDIT:
kap 1 § brottsbalken om bedrägeri:
"Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år."
8 kap. 1 § brottsbalken om stöld:
"Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld till fängelse i högst två år."
Verkar som om jag inte hade helt rätt om vad lagen tyckte i frågan.. Det finns å andra sidan "lättare stöld" aka snatteri, medan det enbart finns bedrägeri.