DXM - En dag i dimman (Sigma)

Substans:
Dextrometorfan

Ålder: 20

Dos:
Under rapporten 750+500 milligram
Dagen innan 500 milligram.
Dagen innan det 750 milligram.
osv..


Vid tripp tillfället hade jag tagit dxm långt över hundra gånger. Hade även tagit det dagligen under en längre period. (så minnet från den är inte de bästa)

Därför var jag inne i en dimma av dxmande, ungefär så här såg det ut.
Dag 1: 750 milligram
Dag 2: 500 milligram




Dubbel dosering


Det var en helt vanlig dag i mitt DXMade liv. Det var efter middag och jag hade precis druckit det dagliga kaffét. Då jag känner att jag inte tagit något DXM idag och att livet känns ovanligt tråkigt.

Jag går upp till mitt rum och tar fram tre stycken rosa dxm tabletter och sköljer ner dem med ett glas vatten. Blir genast mycket gladare Sedan går jag och kollar på tv och väntar på att det ska hända något.

Tiden går, känns som jag väntat i en evighet. Under ett långvarigt dxm missbruk har man svårt att hålla koll på tid och dagar.

Så får för mig att jag inte tagit något dxm idag och att det var IGÅR som jag tog tre stycken dxm tabletter. Jag går upp till mitt rum igen, fast nu tar jag fram två stycken dxm tabletter istället. För kommer ihåg att det var IGÅR som jag tog tre stycken och att det är dags för två idag. Sköljer ner de två rosa tabletterna med ett glas vatten.

Fortsätter kolla på tv. Känner hur dxm värmen sprider sig i kroppen och hur det rosa guldet gör sin verkan. Går upp till mitt rum och lägger mig i sängen och lyssnar på 1200 mics dmt med hörlurarna på.

Föräldrarna kommer hem, jag ignorerar dem och hoppas att de inte kommer in och ska säga något. De gör de inte. De vill antagligen inte störa mig när jag ligger helt utslagen på sängen.



Trippen börjar
Det är först nu saker börjar bli konstiga, jämfört med en vanlig dxm tripp. Jag ställer mig upp och ska gå till toaletten. Men jag känner mig otroligt konstig. Allt känns fel. Dxm ska inte kännas så här. Tänker för mig själv "jag känner mig som en ALIEN". Rummet börjar vrida och vända på sig helt okontrollerat. Jag ser mig själv bli lång som en jätte, för att sedan förvandlas och bli kort som en dvärg. Måste hålla i väggen för att jag inte ska ramla!

Inser att det bara gått 2 timmar sen jag tagit dxmet, börjar även misstänka att jag tagit dubbel dos. Tänker "bäst att förbereda sig för att resa"

Rummet vänder och vrider på sig kraftigare och kraftigare. Klarar av toalett besöket genom att hålla mig i väggarna när jag går. Går och lägger mig i sängen igen för att se om jag kan få några CEV's, något som jag inte hade fått på länge.

Bilder
Börjar blunda och lyssna på psykedelisk musik. Det svarta framför ögonen börjar förvandlas till en grönaktig färg. I den gröna färgen kommer de fram saker. De är väldigt svåra att tyda i början, men blir klarare och klarare. När det klarnat tillräckligt mycket inser jag att jag ser ett fälttåg av riddare som är på väg ut i strid. Jag följer med dom som en kamera ovanifrån, som om jag vore gud eller något annat högre stående. Mycket mäktig känsla!

Bilderna är väldigt klara, jag ser träd, jag ser dimma, jag ser det precis som om jag vore där. Kan nästan känna lukten av medeltids skog. Inser hur sjukt det är. Jag ligger i min säng och lyssnar på psykedelisk musik, samtidigt som jag följer ett krigståg med riddare som är ute i en skog.

Har ytterst svårt för att skilja på vilken värld som är verklig och vilken som är påhittad.
Jag öppnar ögonen för att kolla så jag lever Det gör jag, jag ser alla möbler i mitt rum. Rummet ändra proportioner hela tiden, det är ett tecken på att jag är kvar vid livet.

Riddarnas attack
Jag blundar igen, jag vill fortsätta kolla på riddarna. Men istället för mörkgrön, blir färgen framför ögonen mörkblå, som förvandlas till ett landskap. Landskapet rör sig snabbt framåt och det känns precis som om jag är i ett flygplan och kollar ner på marken.
Jag ser vatten, träd, städer och bilar under mig samtidigt som jag flyger fram med en enorm hastighet och ser fler träd och städer.

Efter att ha legat och kollat på alla konstiga saker som kommer framför ögonen.
Så börjar jag tycka att musiken det känns som musiken bestämmer vart jag ska komma och tycker det är störande så jag stänger av den.

Pyramidvärlden
Fortsätter försöker kolla på vad som kommer fram. Den här gången känner jag hur jag flyter iväg ovanligt långt. Tappar känseln helt i hela kroppen samtidigt som jag förlorar all koppling med verkligheten. Kommer till ett ställe fyllt av pyramider. Kollar mig omkring, Det verkar helt tomt. Går runt på en pyramid. När jag kommer runt en kant, blir jag helt förskrämd. För det står någon där!

Det är en inföding! Jag försöker prata med den. Men den säger inget, den verkar sur på mig för att jag är på ett ställe som jag inte ska vara på.

Den försvinner och jag kollar mig runt och ser fler infödingar ! Känns som de vill säga något till mig, men jag förstår dem inte! Blir rädd och öppnar ögonen, men till min stora förskräckelse försvinner inte bilderna som de alltid brukar göra när man öppnar ögonen!
Verkligheten är samma som pyramidvärlden! Hjälp jag är fast i en värld fylld med pyramid samtidigt som jag ligger i min säng! När jag vrider och vänder på huvudet i min säng är det som att kolla runt i pyramidvärlden.

Jag lägger mig och blundar, allt jag vill är att jag ska komma iväg från den här hemska platsen med pyramider! Känns som infödingarna skrattar åt mig. Allt är bara fel. Jag känner inte min kropp längre, det ända jag känner är hur infödingarna kollar på mig och skrattar. Jag stänger och öppnar ögonen frenetiskt för att försöka få bort de hemska infödingarna. Men det hjälper inte!

Jag blundar och tänker "ta mig bort från denna hemska plats" om och om igen.
Efter en stund blir allt svart. lever jag??

-- sover --

Psykotisk dagen efter
Vaknar upp. Känns konstigt i halsen. Är det en orm i den? Känner med fingrarna.
Det känns som det är det! den rör på sig! Går till toaletten och försöker harkla upp den. Mamma undra vad jag håller på med. Är helt säker på att det är en orm. Får inte upp den och går besviket och lägger mig i sängen och försöker sova igen.

Efter jag sovit och ätit middag, intar jag 500 milligram dxm till och DXM dimman fortsätter...

Slutsats
Man blir mycket psykotisk efter en långtids dxmande och tillslut förlorar man kontrollen över vad som är verkligt och vad som är påhittat. Den största skillnaden mellan platå sigma och platå 4 är hallucinationerna också förekommer med öppna ögon.

Mycket interesant rapport. Det enda jag har att klaga på är en del särskrivningar.

4/5 av mig.

Upplevde du aldrig att hela rummet snurrade runt och hade sig då? Ibland på högre doser DXM känns det ju som att rummet man befinner sig i är en liten/stor låda, som någon står och skakar på.

Tog det lång tid att repa sig ifrån detta? Eller gick livet bara vidare i det vanliga DXM lunk som det verkar ha gjort innan tripen?

livet fortsatte bara i samma stil som vanligt nja, att rummet snurrar och sånt är standard efter att ha tagit dxm i någar dagar i rad så de tänker man inte på så mycket. dxmandet fortsatte som vanligt och det brukade hända liknande saker ungefär en gång i veckan. så tog inte åt mig så mycket även om det med hallucinationer med öppna ögon var unikt för den gången och så pass starka

kewlt värre 4/5

Du såg altså inte rummet alls, eller var rummet och drömmen som två lager på varandra? Hoppas att du förstår vad jag menar...

Du bör vara försiktig, nog inte bra ta DXM en längre tid, läste om någon mamma i usa som hade dödat sin baby, hon var påverkad av DXM, vill inte veta vad hon såg för syner jag är ingen moralkärring, bara säger det

Nej. alltså jag såg inget av rummet det var som att vara på ett helt annat ställe. även om jag innerst inne visste att jag var i ett rum. svårt att förklara. mycket skum upplevelse i alla fall



hehe. det blir lite som man hört skräckhistorier om pcp efter ett tag dxmande men jag har slutat nu. har inte tagit det på ett halvår. rapporten utspelade sig för 1-2 år sen

scary

Misstänkte detta. Har inte sett till LL's rosa tabs på ett bra tag nu.
Även om LL var en skitstövel, så saknas han nog ganska bra faktiskt.

OnT: Skön rapport! Men ugha, jag ogillar DXM.

Är din mamma vädligt drogliberal, eller hur lyckades du dölja det för henne? Under så lång tid, menar jag. Intressant rapport iallafall, men att den var lite slarvigt skriven drar ner till 4,5. Den hade gärna kunnat få vara längre, jag hade inte haft något emot att läsa mer ingående beskrivningar av dina upplevelser.

Hehe, nej, hon märkte säkert att jag var konstig och hon vet att jag tagit droger innan fast jag säger inget och hon frågar inte, så antagligen är hon rätt liberal




borde skriva om min 1 gram's tripp på julafton med släkten där är däremot konstigt att ingen sa något. Jag var till och med jultomte!

HAHA priceless!