Det är sant att det omöjligen kan existera folk som kan äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt. Jag tror ingen riktigt påstått det heller.
Fast jag är övertygad (precis som många) att det finns människor som behöver mer mat för att gå upp i vikt. Det är ganska tydligt att somliga går upp lätt i vikt, medan somliga har svårare. Att folk säger emot detta är ren tjurskallighet anser jag.
Det finns nämligen människor som man kan bekräfta äter mycket utan att de går upp särskilt mycket. Att folk nämner "Han åt bara ett stort mål per dag, således överskattade han sitt intag!" gör inte det inte till en universell sanning att alla människor är som era kompisar som lever så. Då talar ni för människor som egentligen inte äter mycket. Samma sak, ni som säger "Personen äter mycket när du inte ser!" om överviktiga som går upp lätt i vikt av lite mat. Visst, det måhända, fast somliga av dessa bor man ihop med och umgås med 24/7 vilket gör det svårt att missa när de äter stora måltider.
Har ni haft partners som varit arbetslösa samtidigt som er, som ni umgås med dygnet runt och äter samma saker som så går det inte riktigt att argumentera emot detta. Dessa människor går inte och äter buffé när man sover, för att "smyga in" hemliga mål
Kan bara komma med exempel på hur det är för mig själv...
Jag är smal och har svårt att gå upp i vikt. Följande är på heder och samvete sanningen, om folk känner ett behov av att säga emot det är det upp till er. Jag har ingen obligation att övertyga någon och har ingen anledning till det heller. Utan jag vet ju själv hur det ligger till eftersom jag har lite asperger för att dokumentera saker och logga. Vill bara dela med mig eftersom folk verkar ha svårt att acceptera detta.
1. Personligen har jag den lite annorlunda kosthållningen att jag äter en hamburgare per dag utöver min vanliga kost. Varför? Jo jag älskar hamburgare. En hamburgare innehåller i sin minsta form ungefär 500kcal, fast ibland blir det en större burgare som innehåller ända upp till 1000. När jag är slö blir det en Mcdonalds-burgare eller annat hamburgerhak. Annars har jag nedfrysta högrevsburgare som jag alltid kan använda mig utav. Poängen är konsekventheten i att jag alltid äter en per dag utöver min vanliga kost.
2. Jag dricker varje dag en energidrink som innehåller 1000kcal, som innehåller jordnötssmör, rapsolja, havregryn, grädde och annat energirikt. Detta konsekvent varenda dag utöver min vanliga kost. Så det går inte här heller slänga argumentet att man "överskattar" hur ofta man gör det eftersom det är något jag alltid gör.
Det blir minst 1500kcal extratillskott varje dag som jag konsekvent intar, utöver vanliga kosten. Min övriga kost är inte så stor må jag erkänna fast tillräcklig ändå, för att jag ska komma upp i minst 500kcal mer än familjen som jag kan bekräfta med säkerhet vad de äter.
Äter frukost som vanligt (något litet 200kcal eftersom min aptit inte finns på morgonen), lunch brukar bli något litet (300-400 kcal) och middag blir samma eller större portion som familjen som jag bor hemma hos numera. Detta avrundas med mellanmål som ofta är mackor och knäckebröd med smör/pålägg på. Detta blir åter igen 200-300kcal tillsammans med dryck. Slutligen kvällsfika. Utöver detta fikar man ju en del och "fredagsmysar" och sådant också, vilket blir en mer oförutsägbar faktor. Poängen i det jag skriver är den konsekventa faktorn dock.
Räknar man på detta, blir det konsekvent i sämsta fallet 500+1000+200+300+200+200 = 2400kcal per dag. Notera, sämsta fallet, där jag då undervärderar kalori-innehållet och antalet måltider. Egentligen är den riktiga siffran runt 3000kcal per dag konsekvent, med viss ökning uppåt. Sämsta fallet skulle bara uppnås om jag skulle få för mig att skita i middagen varje dag och inte handla samtidigt som familjen slutar äta... Detta lär ju inte hända.
Summan av kardimumman, hade jag ökat med 1000kcal extra, visst jag hade säkerligen gått upp i vikt om jag gjort det. Dvs legat på runt 4000kcal. Fast varför skulle jag? Det tar all min energi att komma upp till strax över 3000 konsekvent varenda dag. Poängen att vissa behöver mer energi än andra är ju åtminstone uppenbarligen sann.