Ett uppskattat återfall på tjack

Set and settings:

Dag 1: Jag har bestämt mig för att lägga ner tjack ett tag. Det har blivit alldeles för mycket den senaste tiden. Jag minns inte när jag hade en vit dag sist, mitt bruk går ut över min familj och mina vänner, jag har alldeles för hög frånvaro på jobbet och jag har miljoner småsaker som jag måste ta tag i. Det var kul så länge det varade, men nu fungerar det inte längre. Jag tar en sista lina på eftermiddagen, bara för att göra slut på påsen. På kvällen känner jag mig motiverad inför att lägga ner tjacket. Det ryser fortfarande behagligt i kroppen och jag känner mig full av energi inför alla obesvarade samtal som jag ta tag i imorgon.

Dag 2: Jag vaknar tidigt på morgonen och slår upp ögonen. Jag har frossa och hela kroppen darrar. Huvudet är tungt och ögonen värker av sömnbrist. Hjärtat slår så hårt att jag kan höra hjärtslagen i huvudet. Musklerna känns ömma och gör ont. Magen knyter sig och jag mår illa. Sängkläderna är blöta av svett. Jag har lyckats sova några timmar nu på morgonen, men hela natten har jag vänt och vridit på mig.

Det känns omöjligt att ens komma ur sängen, men att ligga kvar lockar inte heller. Inget av det jag ska göra under dagen känns roligt, allt verkar bara jobbigt och tråkigt. Ångesten kommer krypande när jag tänker på alla obesvarade telefonsamtal, alla arbetsuppgifter som borde ha blivit gjorda, räkningarna som ska betalas och lillsyrrans födelsedag som jag glömde bort. Småsaker som dagen innan inte bekymrade mig känns som stora problem och ångesten växer för varje minut.

Jag släpar mig tillslut ur sängen och går till jobbet. Jag känner mig sjuk, jag känner mig omänskligt trött och jag känner mig märkligt tom inombords. Jag orkar inte bry mig om kollegornas småprat, jag orkar inte öppna posten och jag orkar inte ringa upp de som sökt mig.

Fram emot lunchtid känner jag tydligt hur det luktar tjack i mitt arbetsrum. När en kollega säger tack, så hör jag tjack. Tv:n står på tyst i bakgrunden och reklamen för Ariel rullar förbi. Genom sorlet av röster hör jag plötsligt högt och tydligt reklamrösten som säger: Smuts är bra! Jag tycker mig höra att folk bakom mig pratar om tjack, och jag inbillar mig att mina kollegor är påtända. Jag mår så jävla dåligt och livet känns fruktansvärt orättvist.

Ruset:

När ska betala dagens lunch hittar jag en bortglömd påse med blomster i myntfacket. Min första tanke är att slänga det, men när jag håller påsen i handen och känner konsistensen på pulvret mellan fingrarna så får jag en pangidé. Jag kan ju faktiskt sluta en annan gång! Det är bara dumt att sluta just idag, jag ska på möte ikväll och då måste jag ju vara pigg. Den plötsliga insikten att jag inte måste sluta just idag gör mig glad och upphetsad.

Jag skyndar mig in på närmaste toalett och häller ut mitt fynd på ett bankomatkort. Med ett annat plastkort hackar jag vant och försiktigt sönder de ljusrosa små klumparna till ett fint pulver, varefter jag formar högen till två rejäla linor. Därefter rullar jag ihop en hundralapp, genom vilken jag girigt snortar en lina i vardera näsborre. Lukten av blomster är ljuvlig och det kittlar och sticker skönt i näsan. Nästan omedelbart känner jag hur det ryser välbekant och behagligt i nacken och nackhåren reser sig. Snart pirrar det behagligt i hela kroppen och humöret skjuter i höjden. Det som i morse kändes som stora problem, känns återigen som småsaker. En lång stund sitter jag och bara njuter av att få må bra igen, innan jag går tillbaka till jobbet.

Jag kan inte annat än att hålla med Ariel, smuts är bra! Det faktum att jag är på god väg att bli tjackpundare stör mig inte längre det minsta.

Lät som ett schysst rus.

.. men har du sådana problem att livet och omgivningen i sig får stryk av ditt brukande borde du kanske överväga att lägga av?

Dags att lägga av. Gör dina nära och kära den tjänsten.

Fast att forsätta lockar väl mer.

De bästa rusen får man när man är absad...
Jag övervägde ju att lägga av, men kom på bättre tankar.

Klockrent, haha!
Där har man ju varit några gånger...

Du får en fyra av mig för den här rapporten. Den är välskriven och slår huvudet på spiken, men tyvärr är den alltför kort och behandlar nästan bara tiden före intaget, medan ruset nämns i förbifarten. Nog för att jag inte personligen behöver någon förklaring av amfetaminruset, men för att vara en rusrapport, så var det mycket rapport och litet rus.

Hade du blivit anmärkningsvärt pundig på jobbet och skrivit om det, så hade du lätt fått en femma.

Lägg ner istället. Låter som om jobbet lägenheten etc etc kommer vara väck snart.

ta mer tjack! och skriv om det.

Men va fan! lär dig ta på rätt sätt, mitt i veckan, träffa polarna från kvällen innan på pubilipuben på efterdagens efter middag, läs metro/city komentera och begrunda, kom fram till att ett återfal till helgslutet är helt oundvikligt oki...petar du i dig varje dag, så försök trappa ner 2 gånger/vecka är nog efektivt för att må fint, om om man gör det på rätt sätt.

Fast nu har jag ju obegränsad tillgång, kom ihåg när man höll på med små påsar och små vikta kuvert. då är det jobbig, har man större mängd så blir det hela mer kontrolerbart.
Tacka vet ja konservbuks packade bollar..

En fyra var inte illa, jag tackar och bockar. Grejen var att jag inte blev speciellt pundig på jobbet just den där gången, jag blev bara normal istället för absad. Men jag har andra historier om punderi på jobbet på lager .
Den tanken har slagit mig också. Men jag kan garantera att jag gör ett bättre jobb påtänd än avtänd.

Välskrivet. 4/5

Skulle kunna stämma in i kören som säger att det vore klokt för din egen skull om du la av, men jag är inte din pappa så det angår inte mig.

Skulle gärna ha sett en längre rapport

4/5

mycket bra skrivet, som en klassisk amerikansk film som löser sig i slutet . Du kan verkligen beskriva ett "beroende" på ett bra sätt.