Citat:
Jo det förstår jag. Det skulle ju vara lite dumt att börja på ett program ryktat som en av de svåraste där ute när man inte är "gjord för det". Jag tror jag har studietekniken inne, iallafall efter lite vänjetid. Jag har aldrig varit den som prokrastinerar mina uppgifter och har en bra känsla för hur mycket pluggande som krävs. Dock måste jag tillägga att min mattelärare flera gånger talade om att det förmodligen skulle bli svårt för mig, då gymnasiematten var lite för lätt för mig. Han tror alltså att pluggnivån kommer, som du sa, komma som en chock.
Jag är bra på att djupfokusera på ett arbete som kräver mycket tid, men tänk om jag skulle tröttna på att alltid behöva göra det?
Jag är bra på att djupfokusera på ett arbete som kräver mycket tid, men tänk om jag skulle tröttna på att alltid behöva göra det?
40-50 timmar i veckan kan du nog räkna med i snitt (inklusive lektioner, föreläsningar, laborationer). Då gäller det alltså för studenten som klarar sina kurser. Fördelningen av de här timmarna behöver inte vara likformig över en läsperiod då det oftast är lugnare i början.
Det här är mina observationer och det finns folk som kommer inflika att de lägger mycket mindre tid (vilket naturligtvis kan stämma eftersom vi har en normalkurva). Bortser vi från det så är jag övertygad om att många inte mäter sin studietid så väl och att de upptäckter man gjort inom epidemiologin, att tillförlitligheten för självrapporterad data är låg, gäller även här.
Är du villig att lägga den tiden tror jag inte att du kommer ha några problem.