Svenska språket igår och imorgon..

Tja

Hur skulle ni säga att det svenska språket har influerats av andra språk genom historien? Och hur kommer svenskan att se ut om 30 år?

/Jacob

Skulle detta möjligen röra sig om en uppgift för nära framtid kanske det går snabbast att titta i trådar Vilka språk har influerat svenskan? & Det svenska språkets utveckling och framtid?.

Jo tack det ska jag kolla på. Anledningen till att jag startar en tråd här är att vi avslutat "språkhistoriaområdet" i skolan och jag tycker att läraren resonerade lite konstigt. Kunde altså vara kul att höra vad ni tror.

Vad i lärarens resonemang var det som du inte håller med om?

Har inga konkreta exempel, han verkade ine veta vad han snackade om helt enkelt. Men tanken var inte att tråden skulle handla om min lärare.

Fast om du vill veta vad andra tror kan det ju vara lämpligt att nämna lite mer precist vad man ska tro något om.

Vilka språk har influerat svenskan? Tyska, franska, engelska? Hur? Vilka språk kommer att ha inflytande på svenskans fortsatta utveckling? Spanska, engelska? Eller kommer språket att vara ett enda stort sms med förkortningar smileys? Etc etc..

Sammanfattningen av ändringarna i SAOL-13 kontra SAOL-12 är en kompakt
beskrivning av de senaste årens lexikala utveckling. Det var en stor liten sak
att dubbelmoralen kring W äntligen försvann. Närmast i det området står
kanske att särsortera W i datorernas operativsystem och textbehandlare.
Nu avviker sorteringen i Excel från ordlistan SAOL-13.

Närmast ser jag fram emot bredare consensus kring stavningen consensus.

Svenska språkvårdare skjuter plural-s framför sig som en het potatis. Där har
vi en surdeg att lägga rabarberna på. Har vi plural-s eller har vi inte plural-s i
svenskan? Heter de luriga »copywritersarna« så i bestämd form pluralis?
Skalla vi bita huvudet av skammen och adomptera(!) genitiv-s?

Kan inte Språkrådet plocka lite godbitar av det bästa från andra språk? Det är
hög tid att fråga indikeras i början på frågan, inte när det är för sent.

¿ Varför skall man behöva läsa till slutet på frågan innan man ser frågetecknet ?

Kan spanskmännen så kan väl vi.

Vilka språk som tidigare påverkat svenskan är inte mycket att tro om; det går att läsa sig till.

När det gäller framtiden handlar det förstår mer om gissningar. Där är det vissa huvudtendenser man gärna lyfter fram: http://www.sprakradet.se/fakta#item100600

Listan över möjliga små förskjutningar i grammatiken går verkligen som katten
kring den metaforiskt heta gröten. Men följande ger mig vatten på kvarnen att
något måste göras åt ändelseböjning av låneord. Dessutom har vi två former för att uttrycka passiv form, där vi kan undvika
att belasta främmande eller redan tunga ord med passiv-s. Ett nytt ord kan
adopteras eller bli adopterat.

Det är alltså hög tid att lansera förställd bestämd artikel på bredare bas:

— Jag beundrar den designer Sigvard Bernadotte.

— Jag beundrar de/dem designers på Orrefors.

Beslutet om de/dem kan vi kanske skjuta på några dagar. I talad engelska
känns inte "them designers" alls främmande. "Them there eyes" är rent av
ett idiom sen Billie Holiday’s tid.

How do we like them apples?

Helst desarmerade, om det gäller handgranater.

Allvarligt: Frågan om sammansmältning av idiomskatterna från olika språk är en
riktigt stor fråga. I mångt och mycket kan man välkomna idiom som passerar
språkgränserna via kulturella verk. Som Hamlets vara eller inte vara. Men idiom
från det kommersiella underhållningsvåldets värld kan vi vara utan. Idiom från
monsterekonomismen bör vi analysera noga. Ofta ofta får man anledning att
beträffande närighetslivets idiom (som »utanförskap«) citera Otto von Bismarck:

— Man merkt die Absicht und wird verstimmt.

På modersmålet kan man lättare genomskåda fraserna, men det skadar inte att
samla idiomskatternas pool av sunt förnuft från olika språk.