Saker ni var rädda för när ni var små.

Akakabuto i silver fang. Såg hela serien när jag var 7 år och hade mardrömmar tills jag var 10 år. Tack och lov var det den censurerade versionen 😀

Shit vilka minnen det poppade upp för mig när jag läste ditt inlägg. Jag minns nu hur rädd jag var för ljudet från kylskåpet i köket om nätterna. Jag var en riktig fegis som liten, men det bottnade nog i att jag plågades av fruktansvärda mardrömmar då. Varje natt sprang jag storgråtandes genom lägenheten till mammas sovrum.

På nätterna så gick kylskåpet in i nåt speciellt läge tror jag, för det började att låta högre och mullra då. Om jag råkade vara vaken när det hände så blev jag skiträdd minns jag, men jag kan inte minnas varför det gjorde mig så rädd. Jag blev så rädd att jag ville fly in i mammas sovrum, men då var jag också tvungen att springa förbi kylskåpet i det mörka köket.

Mormor hade en jävligt creepy tavla föreställandes en tant som stirrade på en. Hade alltid svårt somna hemma hos dom

Morran i mumin
Greven i Mysteriet på Greveholm
Hundar
Spola på flygplanstoaletter
Prata med någon annan än min familj...

Grådvärgarna i Ronja Rövardotter.

Oskyldiga, korta händelser kunde minsann få omfattande konsekvenser när man var liten.
Jag såg nån harmlös kortfilm på tv om en man som fastnade i en hiss och fick sitta där flera timmar innan han kom ut, vad jag minns handlade den bara om hur han fördrev tiden på olika sätt, inte läskig eller att han fick panik.
Detta gjorde att jag blev livrädd för att åka hiss i flera år.

Programmet A till ö tyckte jag var obehagligt. Ugglan
Helge gillar jag inte alls, men hemskast var när näsan växte på Hedvig. Usch vad obehagligt det var.
När jag gick på toaletten på natten så gick man mot ytterdörren, jag var skiträdd för att Hedvig skulle sticka in näsan genom dörrens brevinkast.

Att inte hitta hem.
Höga ljud.
Arkiv X.

Jag vet inte varför men var så jävla rädd för biltvätt när jag var liten, fick fullständig panik när jag var i en biltvätt och skrek och allt. Tycker det är något kusligt med biltvätt fortfarande.

”Fantombilden”. Dvs den första som gjordes på Olof Palmes mördare. Den satt som svetsad på näthinnan i flera år och gav upphov till många sömnlösa nätter. Gärna i kombination med kvällstidningarnas andra löpsedlar om förrymda mördare, t ex Helenmordet.

Var även rädd för 60- och 70-talen. Låter ganska udda och brett, men bilder från dessa årtionden hade så äckliga, grälla färger och folk såg ovårdade och snuskiga ut.

”Myrornas krig” på teven gav mig gärna hjärtsnörp, särskilt då det var högljutt på gamla tv-apparater.

Sen fanns det vissa tv-program som kunde framkalla olust, men kanske inte rädsla. T ex UR-program som Språka, Mosaik, Uutiset, eller sista scenen i den där Anslagstavlaninformationsfilmen om vikten av att vaccinera sig innan man åker till varmare länder på semester; en tjej som först säger nån grekisk maträtt med sensuell röst, men senare nästan kräks upp ordet medan ljussättningen är allt annat än trevlig.

Sen fanns det tillfälliga rädslomoment, som snubben i raggarbilen som skrek ”jag ska skära kuken av er!!!” efter att vi tryckt fram rött ljus - i rent okynne.

haha

Gummispindlar. Det är jag fortfarande rädd för även om jag numer kan betrakta dem på avstånd.

Min bror hade även en liten Darth Vader figur som skulle sitta i ett rymdskepp, den var jag livrädd för men den rädslan lyckades jag i alla fall tillslut att övervinna.