2008-03-27, 18:37
#1
Vad tycker ni om min lilla text:
Jag blev så arg på en kvinnlig bekant här om dagen(nej det är inte Du Ellen! ;-) ) hon stod nämligen och påstog att det skulle vara mer demokratiskt med ett socialistisktsamhälle där alla delade lika på allt bla bla, ja ni vet hur de låter, socialister alltså, inte kvinnor. :-D
Marknadsekonomi är en demokratifråga, och alla som inte är för en totalt fri och oreglerad marknad är, antidemokratiska, låt mig förklara.
Demokrati, folkstyre är när majoriteten bestämmer. De flesta av oss tycker det är ett ganska okej koncept, visst som någon klok sa; ”demokrati är majoritetens förtryck av minoriteten.” Men det köper vi, trots allt så är alternativet ännu värre, ”minoritetens företryck över majoriteten”. Vi har ett kollektivt tänkande, vad som är bäst för de flesta tycker vi är den bästa lösningen.
Inga konstigheter med det, det kluriga börjar med att socialisterna på något konstigt vis lyckas få oss att tro att deras fördelningspolitik, där alla ska dela lika på allt är mer rättvis och på sikt mer demokratisk än kapitalism.
En socialists dröm är ett samhälle där alla äger allt och alla tjänar lika mycket, den ultimata rättvisa, kanske det, de säger jag inget om, men vad är viktigast demokrati eller rättvisa?
Demokrati är inte rättvisst, bara mest rättvis för de flesta inblandade parter. Om man nu i socialistisk anda skulle förvandla, till exempel alla godiskkiosker i Sverige till kooperativa godiskiosker där vi alla ägde en del av företaget genom staten i ”vanlig” socialism så skulle man förmodligen förbjuda alla privata godiskiosker också, men det behövs inte, för vem vill starta en godiskiosk och konkurrera ut sig själv? Detta leder till ett monopol på godis i Sverige, och alla som befann sig i Sverige skulle bli tvungna att köpa godiset som dessa kiosker erbjöd.
Bara det är ett starkt argument mot monopol på godis, vi får inga valmöjligheter! (Läs diktatur)
Men det spelar väl ingen roll, det är ju godis, och det blir säkert billigare utan några giriga chefer som ska sitta högst upp i toppen och ta alla vinst. Jaså? Är det någon som på allvar tror att Sanna Kallur skulle slå nytt världsrekord om hon inte blev flåsad i nacken av två Italienare och en Amerikan?
Jag är övertygad om att de flesta av er svarar spontant nej på den frågan, varför skulle hon anstränga sig till sitt yttersta om hon inte behövde? Svaret är att det skulle hon inte, och det kommer inte godiskioskerna utan konkurrenter göra heller.
Så:
* Diktatur i godisvärlden
* Sämre godis.
Jag är kanske trög men jag ser inte vad det fina med det scenariot är? Någon socialist får gärna kommentera och förklara.
Och om konkurrens funkar på godis, skor, kläder, mat osv. osv. varför är ämnet om privatsjukvård mer eller mindre bannlyst i Sverige? Om konkurrensen på en öppen marknad, där alla parter kämpar på lika villkor för att maximera sin egen vinst funkar på alla områden som det har introducerats på, någonsin varför skulle det då inte funka inom sjukvården? Och nej jag pratar inte om funka som i ”funkar för den som har pengar” utan jag pratar om funka som i ”funkar för samhället som stort”
Om vi leker med tanken att de rika skulle få tillgång till ”bättre” läkarvård, och vi vanliga dödliga skulle få samma som vi har idag så skulle väl ingen få det sämre?
Nej, men alla skulle få det bättre, tänk själv. För 100 år sedan så var det extremt ovanligt med egen bil, nu är det var mans egendom, samma sak med datorn, mobiltelefonen, kylskåp, dammsugare, ”ordentliga-hus-som-inte-blir-svinkalla-på-vintern” och så vidare. Vad kan detta bero på? På omfattande bidragssystem som under de senaste 100 åren har omfördelat rikedomarna som fanns i Sverige år 1900 tills dagens välstånd, som en magisk maskin? Nej, det borde varje vuxen människa förstå, och flertalet barn.
Det som har hänt är en kombination av två saker: Rika människor vill, precis som oss andra, få det bättre och bekvämare, och det vill uppfinnare och entreprenörer också göra.
När dessa två grupper strävar efter bekvämlighet på en öppen och fri marknad, utspelar sig följande scenario.
1: En uppfinnare kommer på något bra/smart/roligt, och börjar tillverka detta, men eftersom varan är helt ny så vet man inte riktigt hur man ska tillverka den, man måste kasta 2 av 3 färdiga produkter.
2: En gammal börsklippare tycker om varan och har råd att betala för den, samt 2 till (tillverkaren lägger ju på de förstörda varornas kostnad på den som lyckas bli tillverkad, han vill ju inte gå minus!)
3: Tillverkaren får pengar att investera i bättre metoder, så han bara behöver kasta 1 av 3 färdiga produkter. Han gör det för att han vill kunna tjäna mer pengar, genom att nå fler köpsvaga konsumenter.
4: Medel Svensson har råd med produkten….
5: Tillverkaren får pengar över att investera i nya maskiner så att han kan tillverka den billigare…
6: …
7: …
Det är hela tiden viljan att förbättra sitt eget liv som gör att man kan förbättra andras utan att tänka på det.
En sann socialist är anarkist kapitalist!
Jag blev så arg på en kvinnlig bekant här om dagen(nej det är inte Du Ellen! ;-) ) hon stod nämligen och påstog att det skulle vara mer demokratiskt med ett socialistisktsamhälle där alla delade lika på allt bla bla, ja ni vet hur de låter, socialister alltså, inte kvinnor. :-D
Marknadsekonomi är en demokratifråga, och alla som inte är för en totalt fri och oreglerad marknad är, antidemokratiska, låt mig förklara.
Demokrati, folkstyre är när majoriteten bestämmer. De flesta av oss tycker det är ett ganska okej koncept, visst som någon klok sa; ”demokrati är majoritetens förtryck av minoriteten.” Men det köper vi, trots allt så är alternativet ännu värre, ”minoritetens företryck över majoriteten”. Vi har ett kollektivt tänkande, vad som är bäst för de flesta tycker vi är den bästa lösningen.
Inga konstigheter med det, det kluriga börjar med att socialisterna på något konstigt vis lyckas få oss att tro att deras fördelningspolitik, där alla ska dela lika på allt är mer rättvis och på sikt mer demokratisk än kapitalism.
En socialists dröm är ett samhälle där alla äger allt och alla tjänar lika mycket, den ultimata rättvisa, kanske det, de säger jag inget om, men vad är viktigast demokrati eller rättvisa?
Demokrati är inte rättvisst, bara mest rättvis för de flesta inblandade parter. Om man nu i socialistisk anda skulle förvandla, till exempel alla godiskkiosker i Sverige till kooperativa godiskiosker där vi alla ägde en del av företaget genom staten i ”vanlig” socialism så skulle man förmodligen förbjuda alla privata godiskiosker också, men det behövs inte, för vem vill starta en godiskiosk och konkurrera ut sig själv? Detta leder till ett monopol på godis i Sverige, och alla som befann sig i Sverige skulle bli tvungna att köpa godiset som dessa kiosker erbjöd.
Bara det är ett starkt argument mot monopol på godis, vi får inga valmöjligheter! (Läs diktatur)
Men det spelar väl ingen roll, det är ju godis, och det blir säkert billigare utan några giriga chefer som ska sitta högst upp i toppen och ta alla vinst. Jaså? Är det någon som på allvar tror att Sanna Kallur skulle slå nytt världsrekord om hon inte blev flåsad i nacken av två Italienare och en Amerikan?
Jag är övertygad om att de flesta av er svarar spontant nej på den frågan, varför skulle hon anstränga sig till sitt yttersta om hon inte behövde? Svaret är att det skulle hon inte, och det kommer inte godiskioskerna utan konkurrenter göra heller.
Så:
* Diktatur i godisvärlden
* Sämre godis.
Jag är kanske trög men jag ser inte vad det fina med det scenariot är? Någon socialist får gärna kommentera och förklara.
Och om konkurrens funkar på godis, skor, kläder, mat osv. osv. varför är ämnet om privatsjukvård mer eller mindre bannlyst i Sverige? Om konkurrensen på en öppen marknad, där alla parter kämpar på lika villkor för att maximera sin egen vinst funkar på alla områden som det har introducerats på, någonsin varför skulle det då inte funka inom sjukvården? Och nej jag pratar inte om funka som i ”funkar för den som har pengar” utan jag pratar om funka som i ”funkar för samhället som stort”
Om vi leker med tanken att de rika skulle få tillgång till ”bättre” läkarvård, och vi vanliga dödliga skulle få samma som vi har idag så skulle väl ingen få det sämre?
Nej, men alla skulle få det bättre, tänk själv. För 100 år sedan så var det extremt ovanligt med egen bil, nu är det var mans egendom, samma sak med datorn, mobiltelefonen, kylskåp, dammsugare, ”ordentliga-hus-som-inte-blir-svinkalla-på-vintern” och så vidare. Vad kan detta bero på? På omfattande bidragssystem som under de senaste 100 åren har omfördelat rikedomarna som fanns i Sverige år 1900 tills dagens välstånd, som en magisk maskin? Nej, det borde varje vuxen människa förstå, och flertalet barn.
Det som har hänt är en kombination av två saker: Rika människor vill, precis som oss andra, få det bättre och bekvämare, och det vill uppfinnare och entreprenörer också göra.
När dessa två grupper strävar efter bekvämlighet på en öppen och fri marknad, utspelar sig följande scenario.
1: En uppfinnare kommer på något bra/smart/roligt, och börjar tillverka detta, men eftersom varan är helt ny så vet man inte riktigt hur man ska tillverka den, man måste kasta 2 av 3 färdiga produkter.
2: En gammal börsklippare tycker om varan och har råd att betala för den, samt 2 till (tillverkaren lägger ju på de förstörda varornas kostnad på den som lyckas bli tillverkad, han vill ju inte gå minus!)
3: Tillverkaren får pengar att investera i bättre metoder, så han bara behöver kasta 1 av 3 färdiga produkter. Han gör det för att han vill kunna tjäna mer pengar, genom att nå fler köpsvaga konsumenter.
4: Medel Svensson har råd med produkten….
5: Tillverkaren får pengar över att investera i nya maskiner så att han kan tillverka den billigare…
6: …
7: …
Det är hela tiden viljan att förbättra sitt eget liv som gör att man kan förbättra andras utan att tänka på det.
En sann socialist är anarkist kapitalist!
Jag gör det, jag vet att mina tankar är extrema, ni borde förstå att ni också är extrema.
