2008-03-23, 23:46
#1
sömntabletterärbajs
[imovane & Stillnoct]
(10,7.5)
Dos:
ca 30 imovane & 28 stillnoct (hade 40 från början).
Först vill jag bara säg att:
Jag har EXTREMT stora minnesluckor. Jag minns knappt något av dessa dagar då trippen utspelade sig. Jag hoppas verkligen att jag kommer ihåg dom viktigaste detaljerna och att jag inte glömmer det jag kommer ihåg.
Jag kommer att ljuga om platsern jag var på då jag inte gärna vill outa mig vilket jag gör om jag skriver var jag egentligen befann mig.
[Dag 1]
Varorna har anlänt. Jag fixar allt det praktiska. Jag bränner brevet, raderar pm, gömmer varorna. Sedan går jag och sätter mig vid datorn och läser på om Imovane och stillnoct. Jag ser till att sakffa mig en uppfattning om hur dessa drogerna fungerar och hur starka dom är. Jag bestämmer mig för att gå till banken betala säljaren nästa dag då banken redan var stängd (detta var vid fem-tiden tror jag).
[Dag 2]
Jag sitter framför datorn och ska iväg till [censur]. Jag bestämmer mig för att ta en imovane då det väldigt lång tid tills jag ska iväg till (många många timmar) [censur]. Jag tar alltid en tablett första gången då jag alltid är väldigt försiktig med nya droger.
Sedan blir allt dimmigt.
Jag minns ej hur jag tog mig till [censur], jag minns ej vad jag gjort vid datorn, jag minns ej ingenting.
Nu befinner jag mig mitt i staden.
Följande minnesbilder har jag ifrån detta stället.
[ jag gömmer knarket i ett hemligt fack i jackan]
[ jag berättar för folk att jag har tagit droger (jag tror det var några hasch-tomtar jag berättade det för)]
[ jag minns att jag gick runt och knaprade stillnoct och imovane som godis]
Här tar minnet slut och nu befinner jag mig på [censur].
Följande minnesbilder har jag ifrån detta stället.
[ jag blir uppmanad av folk att försöka gå rakt (som ett alkotest]
[folk upplever mig som konstig]
[en stor klunga folk står och stirrar på mig]
Det konstiga var att jag hela tiden påstod att jag visst var normal, och att det var dom som var dumma i huvudet.
Nu befinner jag mig mig utanför sjukhuset.
folk försöker brotta ner mig och hela sceneriet tycks snurra i hundra kilometer i timmen. Jag upplever att folk försöker fånga mig och göra elaka saker mot mig. Jag känner mig instängd. Hela tiden påpekar jag för folk att jag visst är normal.
[minneslucka]
Nu sitter jag och pratar med några poliser. Dom lyckas tillslut få in mig på akuten. Jag försöker dock rymma vid flertalet tillfällen. Hela tiden fångar läkare och besökare mig. Jag har konstiga hallucinationer och jag har ingen tidsuppfattning. Allting tycks gå i slowmotion. Inget känns verkligt. Av någon anledning har jag helelr ingen känsel, jag kan ta på saker utan att känna dom. När jag springer in i väggar gör det inte ens ont.
Jag skriker åt sköterskerna att dom ska ta drogprov på mig. Då ska dom nog minsann få se att jag inte har tagit något dödsknark. Jag frågar gång på gång sköterskorna om jag får gå hem. "Jag är ju normal" säger jag.
Poliser (?) frågar mig vad jag tagit och kollar mina pupiller. En sköterska ger mig nått plåster på armen och dom tar blodprov. Jag river dock ur nån grej ur armen så det sprutar ut blod över hela rummet. Blodet tycks rinna i slowmotion.
Sköterskorna duchar mig och ger mig mys-kläder, gråa tror jag.
Nu kommer nån kille in i rummet och säger att jag inte hade några droger i blodet. Jag skrattar och säger att jag har fått en HASCHPSYKOS. Jag förstår ingenting. Folks ansikten verkar skruva sig. Väggarna lever och allting snurrar. Jag upprepar mig, sluddrar och talar långsamt. Jag försöker fly flera gånger.
[dag 3(?)]
Jag är fortfarande konstig, jag minns inte samtal jag haft med sjuksköterskorna bara några minuter tidigare. Jag har fortfarande ingen tidsuppfattning och kan inte svara på frågor utan att tänka en längre stund.
(kan inte beskriva dena dagen bättre då jag inte minns särskillt mycket)
Sen blev det psyksamtal och hela köret efter det.
Detta var dock bara första gången jag skulle till sjukhuset den veckan, men det tar jag kanske nån annan gång....
[imovane & Stillnoct]
(10,7.5)
Dos:
ca 30 imovane & 28 stillnoct (hade 40 från början).
Först vill jag bara säg att:
Jag har EXTREMT stora minnesluckor. Jag minns knappt något av dessa dagar då trippen utspelade sig. Jag hoppas verkligen att jag kommer ihåg dom viktigaste detaljerna och att jag inte glömmer det jag kommer ihåg.
Jag kommer att ljuga om platsern jag var på då jag inte gärna vill outa mig vilket jag gör om jag skriver var jag egentligen befann mig.
[Dag 1]
Varorna har anlänt. Jag fixar allt det praktiska. Jag bränner brevet, raderar pm, gömmer varorna. Sedan går jag och sätter mig vid datorn och läser på om Imovane och stillnoct. Jag ser till att sakffa mig en uppfattning om hur dessa drogerna fungerar och hur starka dom är. Jag bestämmer mig för att gå till banken betala säljaren nästa dag då banken redan var stängd (detta var vid fem-tiden tror jag).
[Dag 2]
Jag sitter framför datorn och ska iväg till [censur]. Jag bestämmer mig för att ta en imovane då det väldigt lång tid tills jag ska iväg till (många många timmar) [censur]. Jag tar alltid en tablett första gången då jag alltid är väldigt försiktig med nya droger.
Sedan blir allt dimmigt.
Jag minns ej hur jag tog mig till [censur], jag minns ej vad jag gjort vid datorn, jag minns ej ingenting.
Nu befinner jag mig mitt i staden.
Följande minnesbilder har jag ifrån detta stället.
[ jag gömmer knarket i ett hemligt fack i jackan]
[ jag berättar för folk att jag har tagit droger (jag tror det var några hasch-tomtar jag berättade det för)]
[ jag minns att jag gick runt och knaprade stillnoct och imovane som godis]
Här tar minnet slut och nu befinner jag mig på [censur].
Följande minnesbilder har jag ifrån detta stället.
[ jag blir uppmanad av folk att försöka gå rakt (som ett alkotest]
[folk upplever mig som konstig]
[en stor klunga folk står och stirrar på mig]
Det konstiga var att jag hela tiden påstod att jag visst var normal, och att det var dom som var dumma i huvudet.
Nu befinner jag mig mig utanför sjukhuset.
folk försöker brotta ner mig och hela sceneriet tycks snurra i hundra kilometer i timmen. Jag upplever att folk försöker fånga mig och göra elaka saker mot mig. Jag känner mig instängd. Hela tiden påpekar jag för folk att jag visst är normal.
[minneslucka]
Nu sitter jag och pratar med några poliser. Dom lyckas tillslut få in mig på akuten. Jag försöker dock rymma vid flertalet tillfällen. Hela tiden fångar läkare och besökare mig. Jag har konstiga hallucinationer och jag har ingen tidsuppfattning. Allting tycks gå i slowmotion. Inget känns verkligt. Av någon anledning har jag helelr ingen känsel, jag kan ta på saker utan att känna dom. När jag springer in i väggar gör det inte ens ont.
Jag skriker åt sköterskerna att dom ska ta drogprov på mig. Då ska dom nog minsann få se att jag inte har tagit något dödsknark. Jag frågar gång på gång sköterskorna om jag får gå hem. "Jag är ju normal" säger jag.
Poliser (?) frågar mig vad jag tagit och kollar mina pupiller. En sköterska ger mig nått plåster på armen och dom tar blodprov. Jag river dock ur nån grej ur armen så det sprutar ut blod över hela rummet. Blodet tycks rinna i slowmotion.
Sköterskorna duchar mig och ger mig mys-kläder, gråa tror jag.
Nu kommer nån kille in i rummet och säger att jag inte hade några droger i blodet. Jag skrattar och säger att jag har fått en HASCHPSYKOS. Jag förstår ingenting. Folks ansikten verkar skruva sig. Väggarna lever och allting snurrar. Jag upprepar mig, sluddrar och talar långsamt. Jag försöker fly flera gånger.
[dag 3(?)]
Jag är fortfarande konstig, jag minns inte samtal jag haft med sjuksköterskorna bara några minuter tidigare. Jag har fortfarande ingen tidsuppfattning och kan inte svara på frågor utan att tänka en längre stund.
(kan inte beskriva dena dagen bättre då jag inte minns särskillt mycket)
Sen blev det psyksamtal och hela köret efter det.
Detta var dock bara första gången jag skulle till sjukhuset den veckan, men det tar jag kanske nån annan gång....
Ett bra sätt att förhindr att man tar fler tabletter hade varit att andvända ett tidsinställt kassaskåp.