Vilken musikgenre kräver mest talang att skapa musik inom?

Är det?

Att vilja är ju inte lika med att kunna.

G och G7 är inget jag studerat fram, det är bara saker som fastnat genom åren av att lyssna på andra musiker snacka.

Jag har varit i situationen arbetslös musiker flera gånger i mitt liv och aldrig haft problem att hitta band. Dessutom har jag aldrig frått nobben pga brist på teoretisk kunskap, eftersom musikalitet inte handlar om teori.

De flesta anställer ju nämligen musiker i första hand, inte notryttare. En duktig musiker med medioker notkunskap är viktigare än en duktig notläsare med medioker instrumentkunskap.

Dessutom har inte gehör med teori att göra för fem öre.

Och varför tror du att någon utan teoretisk kunskap inte skulle veta vad de håller på med?

Precis som det fungerat jättebra i precis alla band jag någonsin spelat i, från storband på 30 pers med blås och stråkar till rockband på tre pers i ett garage till coverband på Finlandsbåt till turnerande etablerat band till studiojobb till producentarbete osv osv osv.

Nej jag sa att musikalitet betyder instrumentkännedom.

Knappast. Du ANSER att han är den mest musikaliska person du känner eller hur du nu sa...men du tycker ju också at musikalitet är annat än instrumentkännedom. Så det enda du bevisat är att du har en mystery friend med en fantastisk karriär som inte kan spela instrument, trots att han turnerat, skrivit låtar till kändisar och sålt miljoner skivor.

Det känns som att du missat något i helheten i storyn om din kompis.

Jo.


Ännu bättre, eftersom gitarrspelet är bättre än sången. Då förstärker det bara mitt argument.


Nej det är väl klart, jag vet bara det jag hört från hemsidan, vilket inte är mycket. Men det är helt irrelevant, eftersom det bara är ett exempel för argumentet. Det behöver inte stämma för att vara ett exempel.

De är säkert tillräckligt avancerade, och dessutom säljer han ju garanterat oändligt mycket mer skivor än er, och det borde ju spela in på musikalitet eftersom vi blandar in jobb (=pengar) och liknande i diskussionen.

Ja, till största del, skulle jag påstå.


Nä.

Och teori måste man studera för att förstå, det är ingenting man lär mer och mer desto mer man håller på ?

Nä, men det har ju o göra med vilka jobb du söker.


De flesta... Ja, om du avser att bränna av Smoke on the water på Silja.

Men om du söker en plats i ett orkesterdike, en plats i ett jazz band och du inte är berest i genren, en plats i ett band där de övriga endast har för avsikt att hitta en gtarrist som klarar sig endast på ackordsanalys osv så kommer du att märka att det blir jobbigt utan teorin.


Nä, och det är därför jag har hållit isär de båda.

• Hur ska en utan teori veta vad han håller på med ?
• Hur ska han förklara för någon annan vad han håller på med ?
• Hur ska någon annan kunna förklara för honom vad han ska göra utan att behöva gå fram och peka på gitarrhalsen ?

Osv, etc, mm


Jobbigt att lira i storband utan att läsa noter, hur gick de repen till när 30pers utan teori ska spela en låt tillsammans ?


Instrumentkännedom ? Som i att känna igen en gitarr ? Att vara begåvad med kunskapen om hur man håller en gitarr ?

För du kan ju inte mena hur man tar ett Gmoll, för det vet man inte helt utan teori.


Ja, han är fan ett geni !

Sluta nu att ljuga ! Jag sa att han både sjunger och spelar gitarr högst medelmåttigt.





Hur mycket pengar man tjänar har ju inget med det här att göra, i så fall fattar du inte vad jag säger.

Jag menar :

Att vara helt utan teori, (vilket jag tror det är väldigt få proffesionella musiker som är, de flesta som vart i svängen ett tag vet åtminstone vad ett C, ett Am och ett E7 är), gör det svårare att få jobb men det kan många gånger räcka med att vara begåvad med ett vackert leende samt ackorden till Jump, men siktar du på något annat så som ett orkesterdike nånstans eller något annat så kan det bli tufft.

Och jag tycker inte hur mycket pengar man tjänar har något att göra med hur musikalisk man är, det har att göra med hur mycket tur man har

I övrigt så är det närmast en bedrift att du har, som du säger, hållit på med musik i 15år varav de senaste 8 på heltid och spelat i coverband, storband och band med egen musik utan att ha snappat upp någon teori alls.

Man stöter ju förr eller senare på situationer när man blir satt i situationer där musikteori kommer på tal i någon form även om man inte har för avsikt att lära sig det.

Well, well...

Det känns inte som om du och jag kommer mycket längre med det här än att vi kan konstatera att vi har helt klart helt olika uppfattningar om vad musikalitet och musikalisk bevandring innebär.

Det får väl helt enkelt vara så eftersom både du och jag , med tiden, har skaffat oss varsinn uppfattning om vad just det innebär även om vi inte delar den uppfattningen.

Nu måste jag fan sova lite, Godnatt

Jo då, för att citera dig tidigare i tråden; "han drömmer fram musiken och skriver ner den i noter? Utan att röra ett enda instrument?".

För att sen sammanfatta allt på ett enkelt sett så är det så att det Miloudot refererar till är en högre skola av musiker än vad du befinner dig och det är där det skär sig (du refererar ju tyvärr hela tiden till att det du upplevt är det absoluta vilket är ganska löjeväckande). Givetvis behöver du inte kunna läsa noter om du spelar i ett garageband eller coverband, men det finns många andra sammanhang där det krävs.

Och som Miloudot skriver så vore det ganska smått fantastiskt att inte snappat upp någon form av teori om du nu spelat i 15 år.

Psytrance behöver inte alls vara enkelt att göra.
Kolla på Shpongle t.ex, de spelar med riktiga instument och grejer.

Skulle vilja säga att Hip-Hop är lättast!

Oh shit freaky, riktiga instrument

Den svåraste delen i att göra musik är att få olika delar att passa ihop, och olika instrumentalister att passa ihop. Rent logiskt innebär det att storbandsjazz och orkesterkompositioner är det mest talangfulla, förutsett att varje instrumentalist (mer eller mindre) spelar varsin grej som bildar en tajt och välljudande helhet med resten av det som spelas.

Inom 'modern' musik finns det så sjukt mycket metal som är löjligt talangfull, helt enkelt p.g.a. den tekniska aspekten att dom lyckas sätta ihop fem personer som spelar fem olika, komplicerade saker och gör en fullt fungerande låt av det - och dom gör det i 240bpm. Kolla in band som Braindrill, Ion Dissonance och The Human Abstract. Eller (för den som sa att punk var talanglöst) för den delen A Wilhelm Scream.

Och jag tror att du blivit helt insnöad i din uppfattning om att teori skulle ha någon viktig del, då du drar upp orkesterdike som exempel hela tiden. Det finns oändligt många fler jobb inom musik som inte kräver teoretisk kunskap. Du har faktiskt samma attityd som de flesta teoriryttare jag träffat...låst till ett tankesätt och klamrar sig hårt fast vid sin teori som de lutar sig mot i alla lägen.

Dessutom så tror du ju att det handlar om tur att tjäna pengar inom musik, samt att det skulle vara en bedrift att jag klarat mig så länge utan teori.

Ingenting går liksom ihop. Öppna ögonen för en helt ny värld du inte upptäckt säger jag nog, eftersom dina åsikter om hur viktigt det är med teori är enormt trångsynta, och tyvärr tycker jag att din syn på musikvärlden på högre nivå än coverspelningar på företagsevents är begränsad för att uttrycka mig milt.

Hur står det i konflikt till det du sade? Det du citerar ovan är en fråga, inte en anklagelse. Så jo, jag har inte påstått något annat än det du sa.


Jag anser nog det vara en högre skola teoretiskt, men långt mycket lägre skola erfarenhetsmässigt. Det är en trångsynt syn på hur viktigt det är med teori, och det är väldigt vanligt hos teoriryttare att de tror att teori är ika viktigt som praktik. Men det är också dessa teoriryttare som inte får jobb i stora etablerade band, för de saknar oftast känslan och uttrycket i sitt spel eftersom de förlitar sig för mycket på sin teori.

Varför skulle det vara fantastiskt? Jag har fokuserat på att kunna uttrycka mig på mitt instrument istället för att lära mig vad allt jag spelar heter eller hur man skriver ner det på papper, för det intresserar mig inte. Jag har hellre en mer intim relation med mitt instrument än att kunna dess teori.

Man får liksom lära sig det ena eller det andra, om man inte vill sitta 24 timmar om dygnet och plugga.

Jag har valt att kunna mitt instrument istället för att kunna teorin runtomkring det. Miloudout kanske kan få jobb i ett orkesterdike, men jag kan få jobb i Pink Floyd. Och jag är ingen klassisk instrumentalist, så jag väljer hellre Pink Floyd. Det är skillnaden.

Jo, men då kan man ju göra "klassisk" eller "konstmusik" extremt enkelt också. Jag tänker till exempel på John Cage och hans stycke 4’33’’, som består av fyra minuter och 33 sekunder tystnad...

Här har du några kända musiker som inte kunde läsa noter:

Joe Pass
Chet Baker
Erroll Garner
Buddy Rich
Walter Bishop Jr. (lärde sig efter att han redan spelat jazzpiano professionellt i 20 år, bland annat med Miles Davis och Sonny Rollins)
Wes Montgomery
Charlie Christian
Dave Brubeck (tog sig igenom college som musikstudent utan att någonsin lära sig läsa noter, han lärde sig långt senare)
Django Reinhardt
Bix Beiderbecke
Terry Kath
Peter Cetera
Carlos Santana

Helt omöjligt. Alla vet ju att man inte är musiker om man inte kan teori.