Apocalypse now, tankar, budskap.

Jag såg filmen igen för bara några dagar sedan. Det är märkligt hur man blir trollbunden av filmen trots att man känner igen varenda episod.

Fascinerande så olika man kan tycka. Jag uttrycklingen älskade hela den episoden. Ser för övrigt inget fel med att som regissöra låta filmen avspegla ens åsikter.


För att det är den svenska titeln.

Jag har sett både originalversionen och reduxversionen en gång vardera innan, men det är några år sedan så jag ska se om någon eller båda snart igen. Jag lånade 3-disc blu-ray av en jobbkompis idag.

http://www.discshop.se/filmer/bluray...blu_ray/P90157

Hearts of Darkness har jag inte sett innan och det är massa annat bonus som verkar väldigt intressant "måste". Bl.a. timslånga samtal mellan Coppola-Sheen och Coppola-Milius.

Det känns som att jag nog borde köpa den här utgåvan (2011) själv efter att ha skaffat mig en överblick.

Jag tycker uppbyggnaden av filmen, själva färden är det intressanta i filmen.
Willard möts av alltmer bisarra personer och scenarior och man börjar fråga sig om de här anses normala, vad anses så onormalt att det inte kan accepteras?
Hur sjuk är Kurtz?

Favoritscenen för mig är mötet få Willard får uppdraget. Mycket underliggande spänningar där.

Att kalla filmen "Apocalypse" istället för "Apocalypse Now" tar ju bort flera konnotationer ur titeln - det blir mindre politiskt/anarkistiskt, man tar bort kopplingen till den populärkulturella tidseran.

Sällan finnas det ju något så störande som svenska filmdistributörer som tar sig friheten att ändra på filmtitlar. Lyckligtvis är det ju något som för det mesta tillhör det förflutna.

Inledningsscenerna från Willards hotellrum där han väcks till liv från en hotande kollaps är också starka.

Episoden med det flygande kavalleriet e ju bara bäst.

Robert Duvall BRILJERAR!

Jag undrar om de bombar platsen där Kurtz höll till efter det att Willard och Lance lämnat stället, och att det är det som visas i öppningsscenen. Alltså, visar öppningsscenen egentligen slutet på filmen?
Jag talar inte om hela öppningsscenen, utan fram till att Willard endast är synlig i rutan och bombningarna i bakgrunden har upphört.
Låten som spelas är The End av The Doors, alltså slutet på svenska. Jim Morrison sjunger "this is the end".
När Willard går igenom Kurtz papper efter det att Kurtz är död, så kan man bl.a. läsa "drop the bomb". I öppningsscenen kan man se statyn av ett människoansikte. Samma staty är det absolut sista man kan se i filmen. https://www.youtube.com/watch?v=bU0DxJVWhGw Visar öppningsscenen, och statyn dyker upp 2:10 in i klippet.
http://www.liveleak.com/view?i=a2f_1...471&comments=1 Visar sista 10 minuterna av filmen, och statyn dyker upp 9:27 i klippet.

Såg den "vanliga" inspelad av far på en risig, gammal VHS. Senare när Redux kom så såg man ju givetvis den omgående, och sedan dess ser jag den säkert 2 gånger per år. Lätt på min Top 3 ever.
Som TS skrev så är miljöerna och karaktärerna top notch!
Många jag pratat med tycker att mötet med den franska kolonin är tråkig, men jag tycker att det är ett skönt "break" från livet på båten. "You are fighting for the biggest....nothing in history!"

Fan, såg den förra helgen, men nu när man läser/skriver om den blir man ju sugen igen.


Edit: Kan VERKLIGEN rekommendera Hearts of Darkness: A Filmmaker's Apocalypse (1991).
En dokumentär som Francis Coppolas fru gjorde med material hon spelat in under självaste inspelningen av Apocalypse Now. Intervjuer med skådespelarna, behind the scenes m.m..


Intressant. Nu kan jag inte se Youtube-klippet pga upphovsrätt blablabla... men vill minnas att på DVD-extramaterial så finns det en scen som heter "Destruction of Kurtz' compound". Så jag tar för givet att Kurtz "paradis" flyger i luften, men om det är det man får se i början av filmen tror jag inte, med tanke på att i den scenen flyger det helikoptrar fram och tillbaka etc.

Mr. Rocket_queen skrev för flera år sedan att han såg denna film som ung i skolan och att majoriteten tyckte den var seg och dålig. Ur en ung persons resonemang kan jag bitvis förstå det. Speciellt slutet med dom pysklogiska scenerna mellan Brando/Sheen.. Det kanske inte direkt är gjort för att 13-åringar att greppa eller att uppskatta. Är dessa sekvenser fler/mer utdragna i Redux kontra gamla filmen?

Andra Världskriget blir ofta väldigt svart/vitt på film. Hitler var den onda och måste besegras. Vietnamkriget blir något annat på film. Vilket syns tydligt här. Kontrasterna mellan karaktärerna och händelserna. Att resan blir knäppare och knäppare. Att Robert Duvalls karaktär och Marlon Brandos karaktär (innan man ens mött honom) blir mer och mer förklarade bara genom att se allt. Förstod folk som var i Vietnam varför dom överhuvudtaget var där? Filmens tillsynes "random" händelser visar det tycker jag.

Jag tolkade filmen lite som att Martin Sheens karaktär i princip blir en ny "Marlon Brando" när filmen är över. Inte kung över folket då han reser iväg, men att hans mentalitet ligger närmare en galning än en soldat.

Den franska biten kändes lite slumpmässig, men i termer av en krigsfilm tycker jag den bidrar med något.